Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Inte bara utrotning

Det talas mycket om utrotningshotade arter och försvinnande biotoper. Att det samtidigt tillkommer nya arter är det få som talar om. Därför kan det vara glädjande att läsa artikeln i Popsci.com om årets coolaste nya arter.

/ur artikeln/

Barbados Threadsnake: At approximately 4.1 inches long, the Barbados Threadsnake is believed to be the world's smallest snake. It was discovered in St. Joseph Parish on the Caribbean island of Barbados.

Barbados Threadsnake: At approximately 4.1 inches long, the Barbados Threadsnake is believed to be the world's smallest snake. It was discovered in St. Joseph Parish on the Caribbean island of Barbados.

”This year’s list includes two miniature species — a pea-sized seahorse found off the coast of Indonesia and a ”thread snake” from the Caribbean that measures only about four inches long — as well as the world’s longest insect, a stick-like species from Malaysia with an overall body length of 22 inches. A caffeine-free coffee species promises the potential for a decaf double latte without the decaffeination process, and a new species of snail discovered in Malaysia has evolved a unique shell that twists around four axes.

In the reef habitat of the Pacific islands of Palau, a bright blue damselfish was found — a discovery that shows how much we still have to learn about biodiversity in deep-reef habitats. A new fossilized specimen of fish also made the list and represents the oldest known vertebrate capable of giving live birth. The rare specimen was found in Western Australia and reveals a mother fish giving birth about 380 million years ago.

A giant new species of palm in northwestern Madagascar flowers itself to death, producing countless flowers and then collapsing and dying after fruiting. But perhaps the most bizarre species on the list is the ”spray-on species” — an extremophile bacteria that contaminates hairspray, found by Japanese scientists.

The taxonomists also issued an SOS (State of Observed Species) report card, in which they reported that a total of 18,516 species new to science were discovered and described in 2007.

***

Det skulle vara roligt att höra professor Erik S i Lund kommentera evolutionens framsteg. Hur många av de arter som upptäcks är ”nya” och hur många har vi bara varit omedvetna om? Att människans framfart bidragit till att flera arter försvunnit vet vi, men bidrar vi även till att ”skapa” nya arter?

18 comments

1 Mats Frick { 31.05.09 at 12:49 }

Maggie, jag antar att inlägget är ironiskt eftersom evolutionen verkar över mycket stora tidsrymder (om vi inte pratar om influensavirus eller dylikt förstås). Det fanns en förvisso en föreställning bland de gamla grekerna om att nya arter ploppade fram ur sten där fossil sågs som ett slags embryon. De kanske inte hade så fel. Med högre halt av CO2 och snabbare kolcykel kanske det faktiskt skapas fler djurarter. CO2 är ju bevisligen bra för växter…

2 Thomas { 31.05.09 at 13:26 }

I den mån vi bidrar till att skapa nya arter är det i miljörer som är kraftigt påverkade av människan vi skall söka. På sikt kanske vi får rattus New Yorkus och rattus Stockholmia. När vi hittar nya arter i avlägsna områden kan vi räkna med att vi bara inte tittat tillräckligt noga tidigare.

3 maggie { 31.05.09 at 13:52 }

Mats F: Jag förstår inte varför du tror att jag är ironisk. Jag har ju inte sagt att vi redan ”skapat” flera arter, jag undrar i hur stor grad vi bidrar. Jag är faktiskt uppriktigt intresserad av arternas utveckling och skulle gärna vilja lära mig mer om det.

4 Mats Frick { 31.05.09 at 14:24 }

Ok, jag ska inte hålla på. Börja gärna hos källan, Darwin tog som utgångspunkt i Origin of Spieces det faktum att människan faktiskt skapar nya arter genom avel (tex. hundar…) och ledde en analog argumentation om att naturen också borde kunna göra det.

Det du är ute efter är i så fall en slags oavsiktlig ”avel” genom vår påverkan på ekosystemen. Det trista är dock att förändring nästan alltid innebär att artrikedomen minskar. Kaos i ekosystemen är dåligt för alla, men inte lika dåligt för utpräglade generalister som råttor, kackerlackor eller kristi törnekrona (en slags sjöstjärna) för att nämna några exempel. Dynamiken beskrivs på ett bra sätt av Edward Wilson i boken ”The Diversity of Life”. Rekommenderas som strandläsning.

5 Red Hansen { 31.05.09 at 14:39 }

Ger inte förändring möjlighet för nya specialiseringar och arter att få plats? Jag ser likheten med affärsvärlden där politikerna skapat massor med nya eko-nomiska nischer för olika arter av klimatprofitörer att utnyttja situationen

6 Christopher E { 31.05.09 at 14:44 }

Det skapas naturligtvis nya arter hela tiden, mestadels i miljöer som förändras (naturligt eller antropogent) men i små steg, och inte direkt upptäckbart, eftersom definitionen av vad som är en art är luddig nog att överlappa dessa nya varianter.

Just de här arterna som nämns i artikeln har nog dock hängt med ganska länge och bara hållit sig gömda.

Det enda som är helt klart är att vi upptäcker okända arter mycket fortare än vad arter dör ut, så så länge vi bara talar om människans upplevelse av artrikedomen på jorden blir det bara bättre och bättre.

Bortåt 800 arter är kända att ha dött ut sedan medeltiden, men någonstans har jag läst att det beskrivs ca. 15 000 nya arter i litteraturen varje år (om någon kan bekräfta eller korrigera den siffran vore det kul). Nu kommer någon protestera att det sannolikt dött ut fler arter än vi känner till. Det stämmer naturligtvis, men min poäng kvarstår trots det.

7 Bosse { 31.05.09 at 15:15 }

Undrar om vi inte håller på segla iväg nu. Den vanligaste definitionen på en art är väl att arten inom sig är reproduktionsduglig (med fertil avkomma), men inte kan få fertil avkomma med andra arter.
Detta diskvalificerar tamhunden från att vara en egen art. Snarare något som vi vardagligt skulle kalla för inavel (organiserad sådan där vi avlar fram de egenskaper vi vill ha).

Dock tillhör fortfarande hunden arten varg, och får i högsta grad avkomma tillsammans med denna. Kallas felaktigt för ”varghybrider” och måste avlivas. Avkomman mellan hund och varg har för mycket vargbeteende i sig och kan få för sig att ta upp kampen om vem som ska leda flocken …

8 Mats Frick { 31.05.09 at 15:24 }

Du har förstås rätt Bosse, jag är inte hundägare vilket kanske märks.

9 Bosse { 31.05.09 at 15:24 }

Fel av mig! Du får tydligen ha en varghybrid, men inte sälja eller köpa den, eller använda till komersiell avel.

10 Labbibia { 31.05.09 at 17:00 }
11 Thomas { 31.05.09 at 17:07 }

Bosse, din definition är klassisk men inte speciellt användbar. Hur vet vi om två individer kan få fertil avkomma? Skall vi gå runt och tvångspara impala- och elandantiloper? Bland olika delfiner är det vanligt med hybrider, men jag vet inte om någon har så god koll på hur fertila de är.

Ibland blir det riktigt konstigt som för ett ”ring species”:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ring_species
Ett sorts biologins möbiös band.

12 Bosse { 31.05.09 at 17:24 }

Jag vet att det finns problem med definitioner. Men är det så uppenbart som i fallet ”tamvarg” (hund)-varg, så borde det vara klart. Sedan utvecklas, och uppdateras, hela tiden arbetet med taxonomi.

Jag kan tänka mig att det största problemet är, att den som upptäckt och namngivit en ”ny art” väldigt gärna vill tänja på artbegreppet. Det jag är nyfiken på i fallet med antiloperna är om där gjorts någon DNA-undersökning, eller rättare kromosomundersökning. Då kan man i alla fall se om det finns något utrymme för fortsatta frågor.

13 tty { 31.05.09 at 19:01 }

Nyupptäckta arter är nästan undantagslöst gamla, men har inte uppmärksammats förut. Dock händer det faktiskt att nya stabila arter uppstår genom t ex hybridisering eller polyploidi ”under våra ögon”, men det gäller då oftast växter.
Bland insekter och andra smådjur finns fortfarande mängder av arter att upptäcka, medan t ex nya fåglar och däggdjur är ovanliga, och oftast (men inte alltid) gäller små och kryptiska arter.
Antalet arter som dött ut i sen tid är f ö mycket större än 800. Man kan t ex i princip ta en valfri ö i Stilla Havet, åka dit och göra utgrävningar och sätta igång och beskriva arter som dog ut då polynesierna kom dit.

14 Patrik { 31.05.09 at 21:35 }
15 Christopher E { 01.06.09 at 09:00 }

tty,

Som jag skrev är det fler än 800 förstås, även om det inte påverkar min poäng i det här fallet.

Men siffran 800 avser utdöda kända arter i modern tid, med vilket brukar menas efter medeltiden och framåt. IUCN Red list har 785 utdöda arter.

Den polynesiska bosättningen ligger tidigare än så, med några isolerade öar i väst kanske nådda som senast på 500-talet.

Går vi tillbaka tidigare i historien är det självklart att man hittar fler försvunna arter i det arkeologiska materialet.

16 tty { 01.06.09 at 11:55 }

En rätt stor del av de arter som utrotades i Polynesien faller faktiskt under ”medeltid eller senare”, bl a alla på Nya Zeeland och Chatham Islands och många i Östploynesien och på Hawaii. IUCN:s lista är mycket ofullständig eftersom man bara räknar in arter som dött ut efter att europeerna kommit till respektive områden. ”Föreuropeisk” utrotning är inte riktigt PC.

17 Trond { 01.06.09 at 23:44 }

Att maggies fråga kan antas vara ironisk är för att den är så korkad! Man kan på 5 min informera sig om läget mha Google eller Wikipedia så man undrar om formuleringen bara är en provokation?
”..each year, the number of known species grows” betyder just bara att man hittat nya arter som funnits mycket länge… I ”evolutionstidsskala” befinner sig livet på jorden just nu i ett läge av massutrotning. Det är iofs inte enda tillfället i historien men då vi nu är orsaken borde vi människor fundera på om det gynnar oss!

18 maggie { 02.06.09 at 06:51 }

Trond: Härligt med sådan tilltro till Google och Wikipedia (detta ÄR ironi). Säger de massutrotning så förstår jag att människor tror det. Vi gillar domedagsscenarier.