Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Klimatseminarium från Almedalen

I morgon, söndag, kommer The Climate Scam att sända live från ett klimatseminarium i Almedalen, där bl.a. professorerna Erland Källén, Runar Brännlund och Bengt Kriström deltar. Surfa in här ca kl 15.00 och hör vad som sägs om klimatvetenskap och klimatpolitik. OBS sedvanligt dålig sändningskvalitet utlovas, även om herr Crusell den här gången tänker genomföra vissa tekniska förbättringar. :)

7 comments

1 Lars C { 27.06.09 at 20:47 }

Tyvärr så har herrarna tur med det tillfälliga klimat som kallas väder. 12 grader och hagelskurar hade varit bättre för den skeptiska sidan.
Lycka till med sändningen.

2 Kjell_A Jönsson { 27.06.09 at 22:58 }

Finns det numera något på jycklarnas marknad som inte är Klimatsmart, Miljövänligt, Naturligt , Ekologiskt eller ansvarstagande för barn och barnbarn ?
Kjell-A Jönsson

3 Ingemar B { 28.06.09 at 14:53 }
4 Gunnar Littmarck { 28.06.09 at 15:06 }

Tackar Ingemar B
 
Johan Schück är ganska begåvad så jag ska maila honom lite lättbegriplig information som entydigt och en gång för alla får honom att inse:
Dels riskerar inte CO2 från fossilförbränning leda till en global klimatkatastrof.
(det blir enkelt, jag kan avvisa alla tipping points, genom historiska data, så kan jag genom strålningsfysik få honom att inse hur starkt avtagande en höjd CO2- halt har på växthuseffekten)
 
Dels kommer inte peak fossilkol fören billigare energisystem konkurrerat ut de fossila, antingen genom några av de lovande systemen under utveckling eller genom att vi inom några hundra år bara har så svårutvunnen olja, gas och kol, att priserna stiger.
 
Jag tror jag kan lova dig att Johan kommer förstå, men absolut inte, bryta DN´s domedagsbild, utan vara tyst.
 
Jag hade vissa förhoppningar till Peter Wolodaski, men han går efter pengarna, troligen skulle han aldrig fått chansen om han inte först avsagt sig alla skeptiska tankar mot dagens idiotiska svenska agenda.
 
Vad tror du?

5 PeterP { 28.06.09 at 15:10 }

Vad tog live-sändningen från Almedalen vägen?

/PeterP

6 Ingemar B { 29.06.09 at 02:34 }

Gunnar Littmarck:
önskar jag kunde vara så trosviss som Du (och många andra med här, för den delen)…

7 arne moberg { 28.12.09 at 17:46 }

Grumligt vatten underskattad faktor i klimatdebatten
 Att Östersjön till följd av mänskliga aktiviteter blir allt grumligare är numera inget kontroversiellt påstående. Sedan mätningar inleddes 1903 har en halvering av vattnets siktdjup kunnat konstateras, Sandén och Håkansson 1997 och Laamanen et al. 2007.  Orsaken till detta är en ökande andel partiklar i vattnet. Partiklarna utgörs av partiklar i atmosfären vilka hamnar i vatten Lau et al 2007,alger, Wózniac och Dera 2007, från älvar och floder men också av oljeprodukter, sot, plast, Blomqvist 2009 och andra sopor, Reid 2007. Många av dessa partiklar har samma densitet som vattnets, vilket gör att de kan flyta mycket länge.
 Världshaven värms, liksom landytorna, upp av solljus. Ju mindre grumligt vattnet är desto längre ned når solens strålar och till ett större djup kan vatten värmas. När solens strålar absorberas mot en ökad mängd partiklar nära vattenytan blir konsekvensen istället att ljusvågorna skuggas och når inte ner mot djupare skikt. En större del värme som bildas via absorbtion koncentreras därmed till ytligare delar av havet, medan djupare skikt förblir kalla. Det djup på vilket reaktionen sker som omvandlar solljus till värme kallas ”produktionsdjup”, och redan vid några procents minskning av detta påverka värmebalansen mellan atmosfär och hav.
 Denna balans styrs av ett fåtal faktorer: primärt solen, samt till följd av densamma vind, havsströmmar samt gaser i atmosfären. Lika mycket solenergi ”ljus” som dagtid träffar jordens yta strålar ut i form av värme, men trots att strålarna träffar ojämnt är utstrålningen jämnt spridd över jorden. Då solens strålar träffar områden kring ekvatorn betydligt mer än andra, bildas där ett värmeöverskott med motsvarande underskott kring polerna. Ett flöde av värme rör sig ständigt med luft- och vattenströmmar från ekvatorn till de båda polerna. I luften färdas den dels i form av vattenånga, latent, vilken sedan kondenseras i mötet med kallare luft och ytor på så sätt ”lämnar tillbaka” energin till både atmosfären men även till nordligt liggande landmassorna och isarna. Den färdas även som sensibel värme  av värmd luft och värmt vatten.
 I det fall där fler partiklar än normalt finns i ytvattnet och absorberar huvuddelen av strålningen från solen nära ytan, kommer alltså en ökad mängd vattenånga att avdunsta. Den uppgår i atmosfären och skapar där en ökad luftfuktighet, som bär med sig värme med luftströmmarna mot polerna. Väl där frigörs värmeenergin igen vid kondensation, den process som leder till att isarna smälter.
 Det finns också skäl att tro att samma problem med minskat absorbtions djup, även minskar de vertikala strömmarna vintertid ”vintervattnet” och därmed kan grumligt vatten vara en av orsakerna till de syrefria bottnarna i Östersjön. Värmen är ju koncentrerad till ytan. Det på vintern kylda ytvattnet får då svårare att sjunka till de djupare delarna om djupvattnet är kallare än om vattnet hade varit klart och djupare vattenmassa värmts.
 Ökad grumlighet i vattnet är inte begränsat till Östersjön, utan drabbar alla världshav i varierande men dokumenterad omfattning. Partiklar hamnar i vattnet som en följd av alltifrån massiv skogsavverkning i till exempel Amazonas och Kongobältet till utsläpp av industriavfall eller sopor – utsläpp som ibland är så massiva och ensidiga att så kallade ”plastkontinenter” bildats. Dessa gigantiska ansamlingar av skräp absorberar solljus och bidrar därmed till kraftigt ökad uppvärmning av ytvatten och följaktligen även av atmosfären.
 Mer än två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten, och hur solljus absorberas på dessa områden är av avgörande betydelse för klimatet på planeten som helhet. Att i klimatdebatten underskatta betydelsen av partikelutsläpp till världshaven är följaktligen mycket oklokt. Utöver att bidra till smältande polarisar kan de, genom att blockera djupare vattenmassor, minska den mängd vatten som ingår i värmetransporten i havsströmmar så som t.ex. golfströmmen. Detta påverkar den totala kapaciteten för värmetransport hos dessa strömmar, något som i förlängningen kan få avgörande konsekvenser inte minst på våra breddgrader. Dessutom finns oroande tecken på att särskilt plastkontinenter, genom att skapa en kraftig lokal uppvärmning av luften, kan vara en bidragande orsak till den ökade mängden tropiska oväder se Lau och Kim 2007 igen.
 Att minska mängden partiklar vi släpper ut i världshaven är alltså av avgörande betydelse för att stävja klimatförändringens skadliga konsekvenser. Förmodligen skulle en förbättring kunna uppmätas redan om den befintliga plastkontinenten rensades bort ur haven. Om dessutom regnskogsskövlingen och även annan skogsskövling i de tempererade regionerna begränsades och planerades klokt, så att sediment från skövlade arealer slutar att läcka ut i haven, samtidigt som användningen av kväverika gödningsmedel på odlingsmarker begränsades, skulle mycket vara vunnet. Det senare är en stor del av orsaken till den övergödning som leder till algblomning i haven – helt i onödan då mineraler är ett fullgott alternativ som dessutom gör maten mer näringsrik och samtidigt skyddar mot sjukdomar och angrepp av svampar och skadeinsekter.
 Utöver dessa uppenbara åtgärder behöver vi lägga resurser på att lära oss mer om de processer som styr och som kan störa klimatet på vår planet. De teorier som finns kring samband mellan Saharas sandstormar (Sahara får nog betraktas som en antropogen öken) och flodernas sediment behöver undersökas närmare, på samma sätt som de exakta mekanismerna bakom isarnas nedsmältning fortfarande inte helt klarlagts. Satsningar på forskning kring havens ökade grumlighet och vattenångans bidrag till klimatförändringen är av dessa skäl en mer än nödvändig investering för vår framtida livsmiljö.
 

 
Bild 1. Gaser i atmosfären gör temperaturen på jorden några tiotal grader högre än den skulle varit utan gaser. Diagrammet visar det ungefärliga bidrag till uppvärmningen som några vanliga gaser står för. Vattenånga står för större delen av naturlig värmning men även (hypotesen här) som oönskad ökning.
Peter Kjaerboe KTH Energiteknik
 Arne Moberg SoltechEnergy AB
 
 
Referenser
Blomqvist l 2009 Plastskräp i havet dödar albatrosser. Vår fågelvärd Årg 68(8) P 18 .
Kjaerboe P Moberg A, 2009, Vattnet i Östersjön allt grumligare. Skärgården, nr 14.
Laamanen M Fleming V and Olsonen R, 2007, Water Transparency in the Baltic Sea between 1903 and 2004. Havsforskningsinstitutet, Finland. www
Lau K-M and Kim K-M 2007 How nature foiled the 2006 hurricane forecasts, Eos Trans. AGU, 88, No. 9, February.
Reid D, 2007, Worlds Eights Continent The Tyee. California. www
Sandèn P och Håkansson B, 1996, Long-term trends in Secchi depth in the Baltic Sea. Limnol. Oceanogr. 41 (2), p 346-351.
Thresher, R E Koslow J A Morison, A K and Smith D C, 2007, Depth-mediated reversal of the effects of climate change on long-term growth rates of exploited marine fish. PNAS may. P 7461-5. N A o S, USA.
Wózniak B and Dera J, 2007, Light Absoption in Sea Water. Springer förl. Atmo & Ocean Scien Lib nr 33.
Wikman K 2009 Ljuset avgör tillgången på fisk i sjöar. Pressmedd Umeå univ.
Ångström A, 1974, Sveriges Klimat. Kartografiska förlaget Sthlm.