Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Grönlands inlandsisar

Gästinlägg av Lars Jonsson

I DN den 28 januari och i SvD den 24 januari diskuteras Grönland utifrån ett klimatperspektiv. Förra året var det ovanligt varmt kring sydvästra Grönland och i SVD blir vi upplysta om att ”Isen smälter rekordsnabbt”. Huvudstaden Nuuk hade rekordvärme under våren och sommaren och maj var den varmaste sedan mätningarna började 1873, hela 4°C varmare än normalt, och hela Grönland är på väg att smälta igen.

Rubriker med orden Grönland, inlandsisar, rekordsnabb, avsmältning och en faktaruta med sju meters havsnivåhöjning har vi ju vant oss med. Jag tror att många läsare skulle vara intresserade av att förstå hur Grönland ser ut och vad som sker och har skett ur ett längre tidsperspektiv. I de bägge tidningsartiklarna nämns inget om AMO eller NA, begrepp som cirkulerade flitigt i december som naturliga förklaringar till decemberkylan i Västeuropa men som spelar samma roll för vädret på Grönland. Jag tror att samtliga klimatforskare kan skriva under på att Grönlands klimatvariationer de senaste 100 åren domineras av dessa klimatfenomen, varför inte ett ord om dessa i vare sig DN eller SvD?

I James Hansen årliga ”State of the Climate” rapport från NASA 2010 kan man t.ex se att just den sydvästra delen av Grönland, där Nuuk ligger har temperaturen under 70, 80 och 90-talet varit kallare än jämförelseperioden 1951-1981, dvs när vi fick det varmare fick Grönland det kallare, och nu när vi tycks få det kallare blir det varmare på Grönland. Den totala ismassan på Grönland var positiv, dvs växte fram till början på tjugohundratalet varefter den har tappat i massa, dvs smält ned något.

Skräckrapporterna om 2010 års stora avsmältning på Grönland sker i ett perspektiv om ett fåtal år trots att stora inlandsisar har funnits på Grönland i ca 3 miljoner år. Den ”extrema” avsmältningen under 2010 kan räknas i hundradels procent. Tänk dig att du sitter i ett fyllt badkar (150 liter) och skall tömma det med en skopa bestående av ett teskedsmått, dvs 15 ml, och du tar en tesked per år, där har du proportionerna. Efter hundra år har du öst ur 1,5 liter, efter 1000 år har du tömt 15 liter och det återstår ca 135, och då är vi sedan länge inne i nästa istid. Under år 2009 och 2008 var avsmältningen dessutom mycket liten och minskningen av den totala massan den lägsta sedan 96, enligt samma undersökning som föranlett de drastiska rubrikerna i DN.

Så när ni läser på Wikipedia att: ”Some scientists predict that global warming may be about to push the ice sheet over a threshold where the entire ice sheet will melt in less than a few hundred years.” Så tänk till lite!

Många Grönländare är förväntansfulla över att större områden nära kusten blir isfria så att de kan prospektera efter mineraler och kanske odla mer grönsaker. Jag vet inte om vi skall känna stark oro inför detta eller glädjas åt våra vänner på Grönland. Den genomsnittliga temperaturen i Nuuk i maj månad är ca 0,6°C . Om 4,6°C under 2010 skall rubriceras som en klimatkatastrof kan det råda olika meningar om. Den som tittar på avsmältningsgrafen i Tedescos artikel borde genast tänka att den tecknar bilden av en cyklisk penedelrörelse, någon skenande ökning sedan 1979 kan i alla fall inte jag avläsa, jag ser bara två ”moods” av AMO även om 2010 års stapel är rekordhög.

Men nog har Grönland och Svalbard och andra delar av Arktis blivit mycket varmare sedan den lilla istiden.

Lars Jonsson

35 comments

1 Lars Kamél { 31.01.11 at 07:20 }

Nuuk är dessutom ett samhälle med en växande befolkning, och därmed förmodligen en växande urban värmeö. Till råga på allt ligger visst väderstationen numera vid den lokala flygplatsen, med sin trafik av flygplan med värmelastrande motorer. Så vad betyder det egentligen att temperaturmätningarna i Nuuk visar på nya rekord?

2 Slabadang { 31.01.11 at 07:29 }

Bra artikel Lars!

Man har ju lärt sig hur hela klimatalarmismen fungerar sedan länge.
Att LÅTSAS att naturlig förändringar är onaturliga är ett genomgående trick.

Den uppenbara systematiskta intellektuella ohederligheten är vad som förenar Miljörörelsens ”forskare” och dess tillhörande journalister. När man som vanlig lekman lärt sig vilka metoder de tillåter sig att använda sig av och kan leda det i bevis så lyser slutsatsen brandgult klar.Hela den kommunikativa delen av klimathotsrörelsen är direkt bevisligen OSERIÖS.

Min slutsats om var den verkliga stridslinjen går mellan skeptiker och alarmister är vad som får och kan kallas för ”vetenskap” överhuvud taget. Ovetenskapligheten i kombination med den intellektuella ohederligheten har skapat ett missfoster till ”klimatvetenskap” som skapat sig helt egna villkor för sin egen ”vetenskap”.Långt ifrån de kvalitativa normer skeptiker utgår ifrån.Där går den reela stridslinjen och klimathotarna vet att om de blir tvungna att spela efter de traditionella vetenskapliga evidensbaserade kvalitetskraven så kollapsar hela korthuset.

Att begränsa klimathotsvetenskapens självskapade frihet till spekulationer är att plocka bort femtioen kort ur deras kortlek.
För det existerar inte ETT ENDA alarmerande bevis med solid mätdata som bekräftar någon dramastisk eller onaturlig förändring av klimatet.När inte vare sig grönlandsisar havsnivåer havstemperaturer glaciärer stormar eller andra klimatfaktorer förändras mer än vad som är naturligt så återstår ju bara rätten till spekulationer för att tolka dem som ”dramatiska bevis” på egentligen ingenting.

Vid rubriker som ”värre än vad forskarna trott” så kan jag berätta att jag inte mindere än fem tillfällen så kan de inte förklara vad eller varför och på vilken grund de tidigare trodde något annat än vad deras artiklar kommit fram till.
Det är bara en sån där harang de lägger till för att det ska låta bra och det verkar som ingen annan än jag ställer dem frågan.

När både du och jag som lekmän fattar betydligt mer om klimatvariationernas historik än vad ”forskare” åtminstone låtsas veta.Då är vetenskapen ute och cyklar så långt ut i tjottaheiti så det blir pinsamt.Våra politiker måste var helt medvetna om detta men håller masken av andra skäl.Problemet blir bara att det dåliga förtroendet för klmatvetenskapen smitta av sig mot politikerna. 

3 Labbibia { 31.01.11 at 09:13 }

Tack Lars!

Ja, bilden av hur ”klimathotet” växt fram och fortfarande drivs av myndigheter, statliga verk och MSM är numera kristallklar. Är det varmt så beror det på ”klimatförändringarna”. Är det kallt så beror det på naturliga orsaker. Vilka man inte pratar högt om i onödan, utan endast när man ska förklara varför vädret verkar normalt, när det enligt all propaganda ”i själva verket” är onormalt.

Man har använt i stort sett alla möjligheter det moderna samhället har att erbjuda för att kommunicera ut detta till medborgarna runt om i världen. I Storbrittannien, Sverige och Tyskland har man varit extremt framgångsrika. Kanske beroende på starka miljörörelser i dessa länder?

Men nu står de där med brallorna i knähöjd, avslöjade på bar gärning! 

4 J-O { 31.01.11 at 09:30 }

Jag håller på grönländska citrusodlares riksförbund !
 
Glöm heller inte att den grönländska Älgen är hotat enligt Karin Bojs…
PS. Nedan rättelse är inte peer-review DS.
Hej Jan-Olof,

Tack för ditt påpekande. Det blev tyvärr en felaktig översättning från engelskan i min krönika. Djuret som åsyftas på Grönland är av arten Rangifer tarandus. Det borde alltså ha stått ren, inte älg.

Vänliga hälsningar,

Karin

5 Kent Forssgren { 31.01.11 at 10:23 }

 
När journalister skall beskriva forskningsresultat finns det flera fallgropar. Även om journalisten har ett ärligt uppsåt. Journalisten kanske inte är tillräckligt insatt i ämnet och förstår inte fackuttrycken. Då blir det svårt att formulera en beskrivning så att andra förstår.
Journalisten kanske inte är insatt i sättet att disponera innehållet av en rapport i en vetenskaplig tidskrift. En kapitelhantering kan se ut så här: abstrakt, arbetshypotes, målformulering, metodbeskrivning, resultatbeskrivning och diskussion. Konsekvenser? Inte ovanligt är, att arbetshypotesen i media beskrivs som resultat. Likaså att, när forskaren i diskussionskapitlet spekulerar om konsekvenser av resultatet, så framställs spekulationer som resultat.
 
Forskarens objektivitet inför uppgiften skall också granskas. Mycken forskning är styrd av anslagsgivaren. Anslagsgivare kan vara privatpersoner och företag. Vari ligger deras intressen? Ofta är myndigheter inblandade och då uppkommer risken för politisk inblandning.
IPCC är ett skräckexempel på detta. Anslagsgivaren formulerar själv målet och skriver abstract. Forskaren får se till att resultatet stämmer med uppdragsgivarens målformulering.
 
Journalisten kanske har kommit så långt att denne har skrivit en objektiv och välaformulerad artikel. Så hamnar artikel hos tidningens redaktör eller rubriksättare. Denne har, kan vi ofta notera, inte några kunskaper alls i ämnet. Då blir det istället braskande löpsedlar och nonsenrubriker.
 
Beskrivningen i riksmedia av klimatlarmens alla aspekter kännteteckans inte av kritisk granskning. De uppvisar i stället allt för ofta alla brister enligt ovan.
 

6 FcH { 31.01.11 at 10:59 }

I SR P1 Veteskapsradion intervjuade man en dansk forskare bosatt på Grönland. Han sa att flertalet grönlänningar var positiva till en uppvärmning som skulle gynna fiske och jordbruk. Det största hotet var att många grönlänningar flyttade till Danmark. Dessutom framkom att uppvärmningen nog var en naturlig utveckling som pågått i många hundra år! 

7 Mikael { 31.01.11 at 11:02 }

En vän berättade för ett antal år sen (ja, jag vet – bekants bekant; men detta var en trovärdig vän som berättade om sin vän) om en vän till honom som talade arabiska och som spenderat många år i Mellanöstern och hade mycket stora kunskaper och erfarenheter från denna del av världen. Han trodde i sin enfald att han skulle kunna utnyttja denna kunskap som journalist. Att DN inte anställde honom förvånar väl knappast – det är svårt att bli journalist.
 
Men det var svaret från DN som var lustigt: ”På DN har vi aldrig varit intresserade av folks kunskaper när vi anställer journalister.”

8 freetheworld { 31.01.11 at 11:48 }

All nyhetsjournalistik styrs av Regel 1: ”Never check a good story”!
Storyn är allt, fakta betydelselösa.

9 Jonas N { 31.01.11 at 13:55 }

Mikael

Det låter som en story som man ‘bättrat på’ lite då den återberättats. Jag tror knappast DN skulle uttrycka sig så, speciellt inte om det är sant (och lite grand kan man ju få det intrycket iaf)

fretheworld

Tyvärr har det blivit så i allt större utsträckning. Men det är ändå lite hårddraget det du säger. Däremot är fakta underordnat, det är nästan inga journalister som kollar fakta öht. Istället pratar om om ‘källa’ och kollar man en storry söker man ytterligare en ‘källa’. En klassiker är all dessa stories som innehåller frasen ‘enligt palestinska källor …’

:-)

10 Ingvar Engelbrecht { 31.01.11 at 15:48 }

 
The oceans, clouds and cosmic rays drive the climate, not CO2
http://joannenova.com.au/2011/02/the-oceans-clouds-and-cosmic-rays-drive-the-climate-not-co2/

11 Ingvar Engelbrecht { 31.01.11 at 15:59 }
12 tty { 31.01.11 at 16:56 }

Jag antar att de flesta här har läst ”klimatporren” om Grönlands inlandsis, om hur det sommartid bildas stora floder och sjöar av smältvatten på inlandsisen och ”moulins” där vattnet störtar ned genom isen och smälter bort de undre islagren så att hela inlandsisen snart kommer att kana ut i havet osv (den måste i så fall kana uppför, men en sådan bagatell bryr sig ju ingen om).
 
Det kan i det sammanhanget vara värt att nämna att den förste vetenskapsman som vågade sig upp på inlandsisen var A. E. Nordenskiöld. Det skedde 1870, och för övrigt alldeles i närheten av Jakobshavns Isbrae, som är favoritmålet för klimatvallfärder till Grönland.
Det intressanta är att han beskriver stora floder och sjöar av smältvatten på inlandsisen, väldiga moulins där smältvattnet försvinner i djupet, och hur vindblåst stoft och mikroorganismer samlas på isen och påskyndar smältningen.  Alltsammans alltså 1870, i slutet av Lilla Istiden, och 140 år senare har tydligen ingen tipping-point passerats.
 
Jag upptäckte nyligen att Nordenskiölds beskrivning faktiskt finns på nätet, läs den gärna:
 
http://www.zenker.se/Historia/Vegas_faerd/kap_4.shtml#Inlandsis

13 Slabadang { 31.01.11 at 17:23 }

Kul TTY!

Tydligen är det översta islagret på grönland nu ifrån 1989 och det gör ju att man måste ställa sig ett antal följdfrågor ….. eller hur?

Allkvarligt talat TTY hur låg nivå är det på klimatvetenskapen.En kompis som är marinbiolog har blivit deprimerad och söker nytt jobb
för att hon tycker att det blivit helt oseriöst och hon skäms över hur
kliamatisterna kidnappat hennes diciplin.Artikeln i Nature om plankton rduktionen pga av en 0,5 C höjning av tempen (som nu redan är borta) som orsak tilkl reduktionen fick henne att bara skrika högt!!

14 ThomasJ { 31.01.11 at 17:23 }

Ingvar E. #10: Tack för den utomordentligt intressanta länken!  :-D

När bjuder SMHI in Noor van Andel att hålla föredrag i Sverige…?  ;)

Mvh/TJ

15 Bertel { 31.01.11 at 17:26 }

tty # 12

Tack för ditt inlägg som tydliggör hur snedriven informationen kan bli i ”klimatalarmismens” spår.(har för mig att du har tagit upp frågan tidigare ang smältvattensjöar mm, men nu är länken inlagd bland mina favoriter).

Följande, lätt ironisk iaktagelse från din sida är en pärla.
”Inlandsisen måste i så fall kana uppför, men en sådan bagatell bryr sig ju ingen om”.  Touché.   :)

Ps.Vid interna diskussioner under TCSträffen fick du beröm för din sakkunskap, dina informativa inlägg samt var vi lätt avunsjuka över att du var så berest.Ds 

16 Håkan Bergman { 31.01.11 at 17:35 }

Instämmer med föregående talares omdöme om signaturen ”tty”.
Apropå is och geografi och en massa annat,den här sajten har jag funnit vara intressant:
http://atlantisinireland.com/GC/paleogeografi.php
Navigera gärna runt på den!

17 Christer Liss { 31.01.11 at 18:34 }

Lars
Kan du inte försöka få in den där texten, något förkortad, som insändare i DN och/eller Svd. Visserligen håller väl Karin och Susanna vakande ögon även över insändarsidan men du borde ha en chans t.ex. med rubriken ”Perspektiv i klimatfrågan”.
Försöka duger.

18 Jonas N { 31.01.11 at 18:41 }

Kul länk, Fritänkaren …. och i den dom gamla unkna försöken att förklara  saker med oljepengar, kreationism, tobakslobby … 

Ytterligare ett bidrag i den sk ‘klimatforskningen’ … Grattis!

:-)

Så många publikationer, säkerligen peer-review:ade … dom kan bara inte ha fel, eller!?

19 pekke { 31.01.11 at 19:09 }

tty
Tack för en intressant länk !

20 tty { 31.01.11 at 20:18 }

Slabadang #13
”Tydligen är det översta islagret på grönland nu ifrån 1989 och det gör ju att man måste ställa sig ett antal följdfrågor ….. eller hur?”

Det översta islagret är inte av någon särskild ålder. Det är enbart djupet som avgör när firnen övergår till is. Det händer på knappt 100 meters djup, och åldern beror därför helt på hur mycket snö som faller på varje särskild plats.
I kanterna av istäcket där vintersnön smälter bort helt varje sommar varierar det översta islagrets ålder mycket kraftigt. I princip blir det äldre ju närmare iskanten man kommer, men undantagen är legio p g a oregelmässigheter i isströmningen. På vissa platser där isen flyter långsamt och jämnt och ”spetsar ut” på land kan den yttersta iskanten faktiskt vara många tusen år gammal.

21 Uffeb { 31.01.11 at 21:02 }

tty #22

Tack! Kul med en begriplig kommentar om glaciärer för oss som inte redan fattat allt.

Och den som letar efter ironi i den här kommentaren får leta förgäves. Jag menar uppriktigt att tty gjorde en bra beskrivning av hur det kan fungera med glaciärer.

Och det var dessutom befriande fritt från pekpinnar om hot av det ena eller det andra slaget.

22 ThomasJ { 31.01.11 at 21:18 }
23 Gonzo { 31.01.11 at 23:38 }

Tty # 12
Inlandsisar kan mycket lätt röra sig i ”uppförsbacke”. Isrörelseriktningen och isens hastigheten styrs till stor del av lutningen på isövertyan, vilken gör att isen rör sig fram mot inlandsisens front, även om underlaget lutar åt motsatt håll.  Det framgår i varenda grunläggande glaciologiska textbok. Ta reda på fakta innan du presenterar dessa ”ironiska” kommentarer.
Mvh /Gonzo

24 ALI.K. { 01.02.11 at 02:44 }

2#
Klimat tjottaheiti,bra ord för klimatblaskarna med deras ordvrängeri,
det är värre än vi trott o. tro inte på dom mm.
för att citera några uttryck som förekommit.
ALI.K.

25 tty { 01.02.11 at 12:07 }

Bäste Gonzo #12

Givetvis kan inlandsisar röra sig i ”uppförsbacke”, men det sker då genom inre deformation av ismassan vilket sker långsamt. Fantasierna om att inlandsisarna skall ”åka ut i havet” förutsätter att de glider på underlaget, och då är det gravitationslagen som gäller. Det här, skillnaden mellan kallbaserade och varmbaserade isar, är ett grundläggande faktum i all glaciologi som <i>du</i> med fördel skulle kunna ta del av i någon lärobok.

26 Thomas { 01.02.11 at 12:29 }

tty #25, tyvärr är vår erfarenhet av vad som händer med så här tjocka inlandsisar när de värms upp bortom sitt jämviktsläge närmast obefintlig. Den ”officiella” bilden från IPCC är att Grönland inte kommer bidra signifikant till höjning av havsytan närmaste seklet, men tyvärr verkar de modeller det baseras på inte stämma så bra med verkligheten.
 
Som vetenskapligt experiment är AGW intressant, fast jag tror det skulle varit svårt att få det godkänt av någon etisk nämnd.

27 Jonas N { 01.02.11 at 13:57 }

Thomas, frasen ”värms upp bortom sitt jämviktsläge” är mumbo jumbo

Och AGW är inte något experiment som någon ‘etisk nämnd’ skulle kunna godkänna eller avslå. Inte ens CO2-utsläppen eller fossileldning vore något ett sådant. För övrigt vore AGW i så fall resultatet av ett sådant (icke-) experiment enligt en liten klick sk klimatforskare (med en stor anghängarskara mest bestående av miljöaktivster, politiker, journalister och liknande …)

28 tty { 01.02.11 at 15:56 }

Thomas #26

För 11700 år sedan fanns det en inlandsis här i Skandinavien när klimatet plötsligt (<100 år) förändrades från arktiskt till varmare än idag (det vet vi genom att trädgränsen låg högre än nu). Betänk följande
 

Den skandinaviska isen kalvade i havet i öster under nästan hela avsmältningen (grönlandsisen når bara kusten på ett fåtal platser)
Den smälte från lägre mark mot högre, den hade alltså ”utförsbacke” hela tiden,
Klimatet var mycket varmare än på Grönland
Klimatet var dessutom påfallande torrt under preboreal/boreal tid
Inlandsisen låg betydligt längre söderut än grönlandsisen.

 
Detta får alltså betraktas som ett mycket extremt test av hur en inlandsis ur termisk jämvikt med omgivningen reagerar. Hände något dramatiskt? Kollapsade isen och smälte på några hundra år á la James Hansen? Nej, det tog ungefär tvåtusen år.
 

29 Gonzo { 01.02.11 at 17:44 }

tty #25
Isrörelse kan mycket riktigt som du säger ske både genom intern deformation och genom glidning över underlaget (det senare enbart om isen är varmbottnad). Betänk fallet att båda processera sker samtidigt (vilket de gör i fallet med varmbottnad is). Det typiska fallet då är att de tvåkomponenterna är riktade åt ungefär samma håll, vilket mycket väl kan vara UPP för en sluttning. Även glidningen påverkas av isöverytans gradient.
Om du inte vill få dig detta till livs genom en glaciologisk lärobok, kan du istället välja att gå ut i naturen och se spår av just glidning mot underlaget, från norr (!) i de flesta nordsluttningar i södra och mellersta sverige (som hade en isrörelseriktning just från (ungefär) norrr under senaste deglaciationen. Spåren finns i form av glacial striering eller morän fabric.

30 Thomas { 01.02.11 at 17:47 }

tty, uppenbarligen växte inga träd på inlandsisen. Hur långa avstånd pratar vi om mellan isen och de trädområden du talar om? Glöm heller inte att i och med att luften är kallare på högre höjd så är temperaturen på toppen av en kilometertjock inlandsis tiotals grader kallare än vid marknivån. Denna effekt är det enda som gör att vi har inlandsis på Grönland idag, skulle den smälta bort blev det alldeles för varmt för att den skulle kunna återbildas. Till sist var höjningen av havsytan under istidens slut dramatisk, så nog smälte det is alltid, om än utspritt över en mycket större yta.
 
Vi får dock hoppas att du har rätt i att processen inte kan gå snabbare än på tusentals år, och att något motsvarande hindrar även isen på Västantarktis att smälta snabbt.

31 Gonzo { 01.02.11 at 19:19 }

tty 25 (igen)
Ett annat exempel från idag är just den Grönländska inlandsisen. Kontinenten under isen är nedpressad av isens tyngd, och ser ur ungefär som en gigantisk skål, lägst i centrum. Trots det är isrörelsen (obs även komponenten av isrörelsen som glider mot underlaget) riktad från ”skålens” centrala delar ut mot dess kant, dvs en lång stor (om än mycket fack) uppförsbacke. Processen fungerar på alla skalor, från minsta rundhäll till ”skålen” under grönländska isen.
Det är för övrigt ingen glaciolog som tror att hela isen skulle kunna ”glida ut i havet” (även om en sån ”process” ibland försfram i kvällspress mm). Däremot finns frågetecken kring hur stor den dynamiska responsen hos isen skulle vara vid en uppvärmning i atmosfären (orsakad av människan eller ej) och ökade mänder smältvatten vid botten av isen.
Som kuriosa i sammanhanget kan nämnas att även smältvattnet vid botten av isen i vissa lägen kan röra sig i uppförsbacke…

32 tty { 02.02.11 at 02:42 }

Thomas #30
 
Mätningarna av trädgränsen är gjorda i nära anslutning till den aktuella iskanten. Trädgränsen var som högst under den här mellanistiden för ca 11,000 år sedan, alltså 1000 år innan den sista inlandsisen smälte.
Här är ett par referenser:
http://www.jstor.org/pss/1552391
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VBC-4TT1G5J-1&_user=10&_coverDate=12/31/2008&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_origin=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1627432058&_rerunOrigin=google&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=8780c1b60b75c8b92d7fa53b5feb23dd&searchtype=a
 
Gonzo #31
Det du säger är i och för sig sant, men bara för varmbaserade (eller bottensmältande) glaciärer.  Det gäller inte för kallbaserade glaciärer, som är frusna mot underlaget (vilket gäller för större delen av grönlandsisen).
 
 

33 Gonzo { 02.02.11 at 07:45 }

tty #31
Bra att du nu inser att is KAN röra sig i uppförsbacke, vilket saken gällde. (Och ja, det är klart att det bara gäller varmbottnad is, ingen har sagt något annat).
Principen för den basala temperaturfördelningen och dess relation till basalt glidande och basalt frusna förhållanden gäller både glaciärer och inlandsisar.
Sen är det så att en mycket stor dela av den Grönländska inlandsisen är just varmbottnad.  Speciellt så i de yttre delarna, dvs de som är av primärt intresse vid uppvärmning. Under själva isdelaren är den på vissa ställen kallbottnad och på andra ställen varmbotnad.  Att den kan vara varmbottnad även där syns tex i radarmätningar och i bottnen på de iskärnor som tagits (det var anledningen till att GRIP och GISP kärnorna inte nådde längre tillbaka i tiden än de gjorde (den äldre isen hade smält bort pga just varmbottnade förhållanden). Temperaturfördelningen i bottnen styrs av många olika faktorer, vilket gör att mönstret kan blii ganksa komplicerat.
Men som sagt, de mer yttre områdena domineras av varmbottnade förhållanden (med basal glidning i olika omfattning). Finns ganska många studier av detta (både genom observationer och modllering)

34 Gonzo { 02.02.11 at 07:56 }

tty
Ledsen för verslerna i mitt förra inlägg. Det var inte meningen att skrika. De skulle varit kursiverade istället.

35 Gonzo { 02.02.11 at 08:03 }

tty 31
Och jag ska även passa på att korrigera mig själv, det kan hända att det var NGRIP kärnan som var betydligt kortare i nedersta delen än man hoppats på, pga varmbottnade förhållanden.