Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

”Växthuseffekten” – en seglivad tvist

I en kommentar häromveckan citerades Wikipedias definition av växthuseffekten. Om jag minns rätt hänvisade denna enbart till den moderna klimatinnebörden som ordet  fått.  Som ny medlem i redaktionen tar jag chansen att skrivas ett alldeles för långt och aningen egocentriskt inlägg om ordets ironiska historia.

Svante Arrhenius skrev 1896 att “Fourier maintained that the atmosphere acts like the glass of a hot-house, because it lets through the light rays of the sun, but retains the dark rays from the ground

Han påminner alltså om ordets ursprung: Den mänskliga  konstruktionen (frestande att skriva ”antropogena”)  växthus, som används för att ge växter ett bättre klimat. Samtidigt anger han att effekten beror på att glaset släpper in solinstrålningen, men ger minskad utstrålning av värme (”retains the dark rays”). Observera att det arbete av Fourier som Arrhenius citerar, publicerades redan 1827 – så Arrhenius var ingalunde den förste.

Nå, det dröjde mindre än 10 år innan Wood publicerade resultaten av sin i princip mycket enkla undersökning,  om det verkligen var minskad utstrålning,  som gör att växthus har högre temperatur än omgivningen. Utomhus placerades  ”provbrunnar” vars horisontella, dagsljustransmitterande ”glas” bestod av olika material. Några av dem genomskinliga andra ogenomskinliga för värmestrålningen, som i  ligger i våglängdområdet 5-50 mikrometer. Det visade sig att de alla orsakade en ungefär lika stor temperaturhöjning. Jag citerar Wood 1906:

“…a greenhouse made of a glass transparent to waves of every possible length would show a temperature nearly, if not quite, as high as that observed in a glass house.”

Förklaringen  var att ”fönstrens” dominerande funktion är att  hindra konvektionen, dvs de reducerar cirkulationen av den uppvärmda luften.

I mina ögon var Woods experimentella resultat ett bevis för att växthuseffekten i ett ”riktigt” växthus  inte är en strålningseffekt, utan väsentligen beror på att luftströmningen påverkas. Ett ytterligare bevis är att ett öppet takfönster  sänker snabbt hela växthusets temperatur till nära omgivningens.

Detta hindrar inte att växthusglasets ev optiska inverkan fortfarande diskuteras i den (refereegranskade) vetenskapliga litteraturen. Jag anför  två citat från senare delen av 1900-talet:

Lee 1973: “..radiation ‘greenhouse’  effect is a misnomer”   –dvs instämmer med Wood.

Berry 1974: “..radiation greenhouse effect is indeed a result of the spectral properties of the glass”  — instämmer med Tyndall och Arrhenius.

Nu kommer jag till något som skulle kunna vara en pinsamhet för egen del. Under 80-talet och första halvan av 90-talet var jag ansvarig för en verksamhet på Uppsala universitet som gällde studier av energibesparande fönsterbeläggningar . Vi undersökte ett antal olika beläggningmaterial som skulle transmittera så mycket som möjligt av det önskade, energirika dagsljuset men reflektera värmestrålningen inåt. Istället för att absorbera värmestrålningen i glaset och endast spara hälften, skulle man kunna behålla över 90% av denna värmemängd. Vi kallade det ibland ”förbättrad växthuseffekt”.

Efter att ha läst Woods artikel kan man ett ögonblick drabbas av tvivel på att vi höll på med något vettigt. Om det är luftströmningen (konvektionen), och inte de optiska egenskaperna hos glaset som sparar energi i växthusen, varför skall man då  ersätta värmeabsorption med värmereflektion i bostadsfönster?

För att svara på detta citerar jag en figur ur vår produktion med resultat av modellberäkningar (T. Karlsson et al.  J. Therm Insul. 7, 111,1983):

         

Den visar det totala värmeflödet genom ett vanligt tvåglasfönster uppdelat i strålning (”rad”) och strömning (”conv”) – allt uttryckt i W/m2, när det är 20 oC inomhus och  0 oC utomhus. Man noterar att strålningsflödet är mer än hälften av det totala till den inre rutan och att det dominerar mellan rutorna. På ytterrutans utsida blåser det, så där dominerar konvektionsförlusterna. För konvektionen har vi använt enkel modell, men totalflödet ca 60 W/m2 och motsvarande k-värde (”UL”) 3.0 stämmer bra med mätningar.

I nästa figur visas motsvarande resultat för ett belagt energisparfönster. Beläggningen ligger på innerrutans ytteryta och har värmereflektansen 90%.

Det totala värmeflödet har nu sjunkit till ca 35 W/m2 och k-värdet  till 1.8 – vilket också stämmer hyfsat med uppmätta värden.

Förklaringen till denna stora skillnad mellan växthus- och bostadsfönster är  deras olika orienteringen. Växthusfönster är (nästan) horisontella, och där dominerar strömningen som förlustkälla. Bostadsfönster är däremot vertikala, och då blir strömningsförlusterna mycket lägre.

Nu kommer äntligen klimatpoängen med detta långa resonemang. Det är nämligen tydligt att det idag finns svårigheter att avgöra om strålning eller strömning dominerar  i atmosfärens olika skikt. Transporten är vertikal, så det är uppenbart att konvektionen inte kan försummas. Å andra sidan är inversion, dvs att luften nära marken är kallare än i högre skikt, ett vanligt meteorologiskt fenomen vid vindstilla efter solnedgången. Detta visar att strålningstransporten  är väsentlig. I klimatdiskussionen  finns de som negligerar endera av mekanismerna, men eftersom detta är ett ”snällt” inlägg tänker jag inte namnge någon. Huruvida de 20-talet olika klimatmodellerna ger ett hyfsad balans mellan konvektion och strålning har jag inte förstått, men jag har mina misstankar. Det finns dessutom finns en betydande och svårmodellerad  värmetransport via vattnets avdunstning och kondensation.

34 comments

1 Bim { 07.07.11 at 19:13 }

Hej! Ribbing:

Kul att se hur ni vetenskapare tänker och hur ni bygger upp era teorier. Jag kan tänka mig att det kan vara värdefullt vid uträkningar om växthus, isoleringar och byggande av passivhus osv.osv.

Samtidigt tänker jag att dessa teorier kan kanske stämma, om allt annat lika.
Men allt annat är ju inte lika i vädersystemen. Klimatet är ju bara en radda av olika väder som ingen ännu lyckats bygga några tilförlitliga prognoser om, annat än kanske några dagar framåt.

Teorierna om passivhusen verkar ju också dras med stora felkalkyler.  Även om kalkylerna vore helt tillfölitliga så är ju de yttre förhållandena inte stabila. Så hur mycket energi som går åt för att ha ett drägligt innomhusklimat är ju beroende av vad som händer på utsidan husen.

Vad jag menar är att CO2 halten i atmosfären ökar stadigt, men inte temperaturen. Det måste finnas ett allvarligt fel i klimatteorierna och modellerna som gör  det ganska meningslöst att satsa miljarder på att få ett stabilt klimat på jorden, vilket ju hela 2-gradersmålet egentligen handlar om.

Men det viktigaste i hela klimatdebatten är ju oärligheten. Det dräller av experter som vet exakt hur man skall hindra klimatförändringar. (Bara ordet klimatförändringar säger ju allt om deras trovärdighet.)

Varför skall allting som har med ”klimatförändringar” att göra, kosta skjortan?
Varför skall så  många självutnämda klimatexperter tjäna så herrans mycket pengar på sina lögner?
Varför protesterar människor inte mer än de gör? Det tycker jag är en av de viktigaste frågorna att ställa.
Vad är det med oss? :D

2 Ivh { 07.07.11 at 20:22 }

C G Ribbing skrev:
 
I mina ögon var Woods experimentella resultat ett bevis för att växthuseffekten i ett ”riktigt” växthus  inte är en strålningseffekt, utan väsentligen beror på att luftströmningen påverkas. Ett ytterligare bevis är att ett öppet takfönster  sänker snabbt hela växthusets temperatur till nära omgivningens.
 
Det är ju självklart att det blir kallare i en uppvärmd byggnad om man öppnar ett fönster och släpper ut den uppvärmda luften och låter kall luft komma in.
 
Om ribbings resonemang skall stämma så blir det lika varmt i en byggnad när solen lyser på den oavsett om det är glas eller ett skivmaterial. Jag kan av egen erfarenhet tala om för Herr Ribbing att det blir oerhört mycket varmare i ett växthus än i en plåtlada.
 
Att det bara skulle vara konvektion som gör att ett fönster i tak får sämre U-värde än ett vertikalt är nog inte heller sant. Då måste teorierna om varför en bil som står under bar himmel får frost på rutorna men inte en som står under ett tak.
 
Det är mycket inom fysiken som måste förändras om Ribbings teorier skall stämma.

3 Pelle L { 07.07.11 at 20:47 }

Ivh #2 inte ens halmgubben blev rätt:
CG R skrev
” ”glas” bestod av olika material. Några av dem genomskinliga andra ogenomskinliga för värmestrålningen, som i  ligger i våglängdområdet 5-50 mikrometer.”
Det är ju naturligtvis inte frågan om plåt, utom material som släpper/inte släpper igenom VÄRMESTRÅLNING!
Detta visade att ”växthuseffekten” egentligen är en effekt av att konvektionen förhindras.
Fattaru?

4 Pelle L { 07.07.11 at 20:51 }

För övrigt, C-G Ribbing, en utmärkt artikel!
Den typen av ”populärvetenskap” som jag, och tydligen också Ivh, behöver mycket av.
Men allt kan ju misstolkas.

5 C-G. Ribbing { 07.07.11 at 20:58 }

Hej Bim!          #1
Kalla mig för C-G!
Jag håller med om det du skriver, särskilt detta om teoriers beroende av sina förutsättningar – det är verkligen viktigt. Det finns en lysande skämtteckning angående detta. Den är gjord av Bergelin och illustrerar Aspenströms träffsäkra dikt om mätarlarven på körsbärsbladet.
Vad fysiken beträffar, så finns det åtminstone jämförelser mellan experiment och teorier när det gäller fönster och deras värmeförluster. Där har man på fötterna tillräckligt för att kunna räkna på kostnader och rekommendera  måttliga investeringar.
När det gäller klimatfrågan är det vetenskapliga underlaget mycket sämre! Jag tror att vi är  överens. Bristen på observationer som bekräftar modellerna är iögonenfallande. Och sedan nyttjas dessa våghalsiga beräkningar för utsagor om framtiden. Resultaten anses motivera enorma ekonomiska uppoffringar för hela världen. Nej det är verkligen absurt och märkligt att opinionsbildning i moderna demokratier har kunnat ta oss till denna punkt.
 
C-G

6 pekke { 07.07.11 at 21:11 }

Lysande C-G !
 

7 Labbibia { 07.07.11 at 21:35 }

Tack C-G!

Du skriver:
Det finns dessutom en betydande och svårmodellerad  värmetransport via vattnets avdunstning och kondensation.”

För mig känns det fullständigt uppenbart att det är den enorma mängden vatten (förutom Solen förstås) som styr klimatet på planeten. Eftersom vatten är en dålig värmeledare, är det ett perfekt ”modererings”medium för att se till så att svängningarna i temperaturen blir så små som de ändå blir.

CO2…..pyttsan!

8 Pehr Björnbom { 07.07.11 at 21:44 }

 
Tack C-G,
 
Artikeln är mycket intressant och en god illustration till det du vill säga om svårigheterna att få datormodellerna att räkna rätt på överföringen av värme från jordytan ut till rymden.
 
Ivg #2,
 
Problemet med ditt eget resonemang är att du jämför din egen subjektiva erfarenhet med de vetenskapliga experiment som genomfördes av Wood och som C-G stöder sitt resonemang på.
 

9 Björn { 07.07.11 at 21:48 }

Som jag ser det är trädgårdens växthus en analog modell överförd till att likna vår atmosfär där CO2 och andra växthusgaser finns och där verkar som trädgårdsväxthusets glas. Men verkligheten är så mycket mer komplex så frågan är i längden om det går att försvara en så förenklad modell. Om den är pedagogiskt enkel så är den å andra sidan så förenklad att den egentligen inte säger någonting om verkligheten. Verkligheten är den att vi har moln, en variabel sol och kosmisk strålning, förutom de s.k växthusgaserna. Atmosfären är ett komplicerat reglersystem som påverkas av de ingående faktorerna som nämndes. Att redan, utan att förstå hur dessa faktorer samverkar, påstå att AGW gäller, är vetenskapligt bedrägeri. Den kosmiska strålningens effekt, vilken för närvarande är hög på grund av solens lägre magnetiska aktivitet, kan visa sig vara en dominerande faktor i hela klimatsystemet. Luftens elektricitet i troposfären är enligt forskningsresultat, verkan av den kosmiska strålningen. Molnbildning och åskurladdningar tycks också vara ett resultat av kosmisk strålning. Innan vi vet sambanden till fullo bör vi sluta tala om AGW som orsak till några som helst klimatförändringar.

10 C-G. Ribbing { 07.07.11 at 22:00 }

Ivh #2 och Pelle L #3
#2 låg inte uppe när jag skrev mitt svar till #1, och nu har redan Pelle #3 givit det väsentliga svaret.
Jag kan tillägga att det faktum att ett litet fönster kan sänka temperaturen så kraftigt visar att det inte räcker med värmeabsorptionen i resten av glastaket.
Dessutom är det Wood och inte jag som skall hedras för insikten från 1905.
Historien om frost på bilfönster är en av mina favoriter, så dn återkommer jag till i ett senare inlägg.
 
C-G

11 AOH { 07.07.11 at 22:01 }

Bim # 1

”…….Teorierna om passivhusen verkar ju också dras med stora felkalkyler. ….”

I vackra Lausitz / Spreewald norr om Dresden har det byggts en gymnasieskola för 23 Miljoner EUR enligt passivhusprincipen.

http://www.lr-online.de/regionen/senftenberg/Dicke-Luft-im-SeeCampus-in-Schwarzheide;art1054,3400658

Om någons deodorant ”misslyckas” ,och luftcirkulationssystemet av klimatskäl är helt obefintligt ,har elever och lärare under varma sommardagar ett rent „ hel….“ att kunna  vistas i klassrummen

Luften är torr och på grund av syrebrist har många elever ständig huvudvärk.

Det är precis som du skriver:

”…….. Men det viktigaste i hela klimatdebatten är ju oärligheten. Det dräller av experter som vet exakt hur man skall hindra klimatförändringar. (Bara ordet klimatförändringar säger ju allt om deras trovärdighet……..“

12 Uffeb { 07.07.11 at 22:27 }

AOH #11

Jag läste artileln om problemen med ”passivitetshuset” i SeeCampus Schwarzheide.

Är det en bara en tidningsartikel med politiska syften, eller är det ett vetenskapligt och någorlunda påvisat faktum?

För övrigt anser jag att man gärna kan bo i gamla timmerhus som tillägsisolerats på rätt sätt och utan fuktspärr mitt i väggen…

Men visst måste man lägga en del kronor på uppvärmning istället för räntor på stora och fiffiga investeringar.

I alla fall om man ser boendet som en kostnad snarare än en investering som många tycks göra …

13 Stickan { 08.07.11 at 00:34 }

Intressant artikel …

#1 Bim: Nu ökar ju temperaturen så stadigt som man kan begära, och väl korrelerat med CO2, teori och ”experiment” stämmer bra … #7: Labbibia: Det räcker inte att säga pyttsan, nåt mer har du väl att komma med :)

14 Bo { 08.07.11 at 02:22 }

Sånt där går ju enkelt att undersöka. Ett växthus med plexiglasrutor kan jämföras med ett annat med glasrutor.
Det går att räkna på det teoretiskt till och med.

15 Jan E M { 08.07.11 at 07:35 }

Dumheter

Även C-G Ribbing borde förstå att  

16 Jan E M { 08.07.11 at 07:40 }

Oj då

Jag skulle radera mitt inlägg #15 men råkade skicka det istället.
Det skulle bli så långt så jag orkar inte skriva det nu. Jag kanske kommer med ett svar i morgon.

17 ThomasJ { 08.07.11 at 08:09 }
18 Labbibia { 08.07.11 at 09:09 }

Stickan # 13

Ok, vad sägs om ”näppeligen”? :-)

Under de senaste 3-4000åren har vi haft åtminstone tre värmeperioder, då det varit varmare eller åtminstone lika varmt som i dag. Trots att man inte använde fossila bränslen tidigare,  och trots att CO2-halten med största sannolikhet var lägre i atmosfären än den är i dag.

Det har förflutit ca 1000 år sedan den senaste, den medeltida värmeperioden, och hör och häpna, vi tycks vara inne i en värmeperiod igen….

Slutsats: Det är någonting annat som driver dessa ca 1000-åriga klimatcykler. Vad kan det vara? Vad består jordytan till 71 % av?
 

Min gissning är att  Solen är inblandad. Självklart!

Men….H2O, i sina  olika former snö/is,  vatten och vattenånga  ”reglerar” temperaturen på Jorden. Och de små skillnader som observerats i temperatur de senaste 150 åren, kan mycket väl bero på en liten, liten skillnad i molnigheten….

Ungefär så låter min lekmannahypotes.

19 Labbibia { 08.07.11 at 09:14 }

ThomasJ # 17

God Morgon Thomas!

Stort tack för länken. Mycket pedagogisk. Sparade ner den i ” mina favoriter”.

Borde vara obligatorium för våra kära riksdagsledamöter…….

20 Bim { 08.07.11 at 09:21 }

Thomas J # 17
Hade tänkt svara Stickan. Men det gjorde du. :D
Tack för den. Väldigt kul!

21 Labbibia { 08.07.11 at 09:23 }

Stickan # 13 forts.

Inte nog med att vi tycks ha värmeperioder med jämna mellanrum. Vi har ju dessutom kyliga perioder däremellan, som tycks ställa till med mycket elände.

Ca 500 f.Kr, försvann den nordiska högkultur som vi har så många vackra föremål bevarade från i våra museer. Det gick fort. Anledning tros ha varit, ja just det, ett drastiskt försämrat klimat mao det blev kallt.

Ca 400 år e.Kr brakade det Västromerska riket i hop med en knall, under den sk folkvandringstiden. Vad satte i gång dessa folkvandringar? Ska vi gissa på ett kallare klimat?

Ca 1500 år e.Kr infaller den ”lilla istiden” och när det gäller den vet vi ju att det blev betydligt kallare än dagens klimat.

Ok allt detta inträffade i den norra hemisfären, men det finns väl all anledning att misstänka att detta var globala kallperioder….. 

22 Börje Gustavsson { 08.07.11 at 11:54 }

För att på vårkanten snabbt få upp jordtemperaturen i mitt växthus, ser jag till att öka växthuseffekten genom att täcka jorden med genomskinlig plast. Jordtemperaturen kan då bli mycket hög, så man får vara försiktig så att eventuella fröer i jorden inte överhettas och fördärvas. För att ytterligare öka effekten händer det att jag under kalla nätter t.o.m. täcker plasten med filtar, frigolit, halm m.m. Plasten förhindrar också vattenavdustning och därmed också avkylning.
Att tidigt under odlingssäsongen höja jordtemperaturen gör att nerbrytningen av det på hösten jordiserade avfallet också tidigareläggs och tillgången till växtnäring optimeras för kommande rekordodling.
Så här kan det se ut i mitt växthus under vintern:
http://www.bigpumpkins.com/Diary/DiaryViewOne.asp?eid=44990
http://www.bigpumpkins.com/Diary/DiaryViewOne.asp?eid=44990

23 Anders L { 08.07.11 at 12:26 }

Växthuseffekten har enbart med strålningsbalansen att göra, eftersom det inte finns något annan form av energiutbyte mellan jorden och resten av universum.

24 Pehr Björnbom { 08.07.11 at 13:22 }

 
Anders L #23
 
Växthuseffekten beror på att temperaturen stiger från atmosfärens överdel, där jorden utbyter strålningsenergi med solen och världsrymden, till markytan. Denna temperaturstegring beror på en mängd olika processer som sker i atmosfären där strålning bara svarar för en del av den totalt överförda värmeenergin.
 
Analogin med fönster som C_G diskuterar är mycket relevant eftersom den illustrerar konkurrensen mellan strålning och konvektiv värmeöverföring.
 

25 tompa { 08.07.11 at 13:38 }

Thomas J, # 17. Tack för länken. Det är sådana här länkar som gör det så spännande att följa TCS-bloggen.

Tompa

26 Pehr Björnbom { 08.07.11 at 13:46 }

Thomas J #17,

Tack för länken! En mycket pedagogisk genomgång av de skeptiska åsikterna om klimatvetenskapen och klimatpolitiken.

Jag har också sparat länken som en favorit.

27 Henry { 09.07.11 at 07:54 }

Anders @23
Den hållning som du illustrerar i 23 är precis den som C-G kritiserar i sitt inlägg. Pehr B kommenterar den utmärkt i 24, men jag tänker ändå förtydliga något. Värmetransport i en gas eller vätska kan typiskt ske genom 3 processer. Värmeledning, strålning och konvektion. Då har jag bortsett från avdunstning och kondensation av eventuellt vatteninnehåll som C-G nämner som en ytterligare möjlig mekanism. Om vi exempelvis tar solen som exempel dominerar olika  mekanismer på olika djup, vilket gett namn åt vissa av solens delar (ex. strålningszonen, konvektionszonen). När man ingenjörsmässigt vill hindra temperatur från att utjämnas måste man se till att begränsa alla tre mekanismer, vilket bestämmer såväl designen av en termos som hur man bygger in värmeisoleringen i bostäder. Om vi tänker oss att temperatur-skillnaden vid markytan och 20 km höjd skulle utjämnas effektivt via konvektion (vilket förstås bara är ett tanke-experiment) skulle endast den CO2 som finns ovanför 20 km bidra till värmeisoleringen, och effekten av CO2 skulle vara starkt reducerad. Frågan är alltså inte om strålning spelar roll, vilket är självklart, frågan är hur stor relativ betydelse strålning har när alla mekanismer tas med i beräkningen.    

28 Ivh { 09.07.11 at 10:13 }

C-G Ribbing #10
 
Ditt resonemang håller inte. Wood skriver att temperaturhöjningen blev ungefär lika stor. Jag skulle vilja se resultatskillnaden innan jag yttrar mig i övrigt. Om det var enkelglas som absorberar värmestrålningen så fungerar det illa om det är stor temperaturskillnad på var sida om glaset, för det mesta av den energin överförs ju genom direktkontakt med luften på den kalla sidan.
Om luftmängden ovanför glaset vore begränsad så skulle den luften långsamt värmas vid ett värmeabsorberande glas.

29 Henry { 09.07.11 at 11:52 }

Ett tillägg till min kommentar 27. Tankeexperimentet där endast CO2 ovan 20 km höjd bidrar till AVG kräver även antagandet att medelfria vägen för fotoner i IR-området är mycket kortare än skallängden för karakteristiska temperatur-gradienter i atmosfären. Detta är inte heller uppfyllt i den verkliga atmosfären, men exemplets syfte var mer blygsamt: Att visa att man inte enbart kan fokusera på strålningstransporten utan måste studera hela det fysikaliska förloppet, inklusive konvektion. 

30 C-G Ribbing { 09.07.11 at 12:47 }

Henry ##27 o 29 har svarat  tydligt på det mesta, men Ivh #28 har en ytterligare fråga, som jag inte är säker på att jag förstår. Vad är det som ”inte fungerar”?

Växthusfönster är väl alltid enkelglas. Woods försök visar att IR-absorptionen i detta silikatglas inte ger någon extra temperaturhöjning i jämförelse med ett alternativt material, t ex kristallin NaCl (”koksalt”) som har hög transmission för den värmestrålning som är aktuell. Skillnaderna var <0.5 oC.

Du verkar säga att jag förnekar att silikatglaset absorberar, vilket jag inte gör. Utan just som du säger: Glaset som värms upp av absorptionen, förlorar en stor del av värmeenergin genom ledning till, och konvektion från, ytterytan.

Slutsatsen är att växthus ”fungerar”, det blir i storlekordningen 10 oC grader varmare – men det beror inte på att silikatglaset absorberar värmestrålning.

I det dubbla bostadsfönstret däremot dominerar strålningen mellan rutorna, och därför gör den lågemitterande beläggningen på innerglasets yttre yta stor nytta.

 

31 ThomasJ { 09.07.11 at 17:55 }

Lite av ‘saturday-funny’, från Jo Nova’s blogg:

(The Collector)
[Scene:  A street corner.  JOHN is carrying a clipboard.  He approaches BRYAN.]
 
John:            Hi – I’m BobBrown from the Greens.  What’s your name?
Bryan:           I’m BryanDawe from around the corner.  What’s up?
John:     The Greens are holding a raffle to raise funds and save the world.  Would you like to buy a ticket?
Bryan:           What’s the prize?
John:            Prize?
Bryan:           What do you win?
John:            The lucky winner will receive… [consults clipboard] a lifetime supply of free air.
Bryan:           Sorry, I’ve already got one.  [Keeps walking]
John:            Come back!  You haven’t got a ticket!
Bryan:           You haven’t got a prize…
John:            But everyone wins a prize in this raffle – we’re going to save the world!
Bryan:           What from?
John:            Everything!
Bryan:           What does Everything do?
John:    Everything does Everything, Bryan!  Droughts, floods, heatwaves, blizzards, hurricanes, volcanoes, melting ice caps, rising sea levels, species extinctions, plagues, pestilence and starvation.  And that’s only for starters…
Bryan:           You mean Global Warming?
John:    We no longer use that term as it is not sufficiently encompassing.  We find the term “Everything” is more satisfactory.  Or, more precisely, AIE.
Bryan:           What’s AIE?
John:            Artificially Induced Everything.   As we all know, mankind is responsible for Everything.
Bryan:           I’ve never heard of it.
John:    That’s because you know Nothing about Everything Bryan.  But we do.  We know Everything about Everything.  And when you give us your money, Everything will be Alright.
Bryan:           What would you spend my money on?
John:            On Everything, of course, Bryan.
Bryan:           But before you spend my money on Everything, you would have to start with Something.
John:            Of course we’ll have to start with Something if we’re going to fix up Everything.
Bryan:   But if you just go and spend my money on Something, you could make a mistake and spend it on Anything.  And all that spending on Everything would be for Nothing…
John:            Nothing isn’t the problem.  Everything is.
Bryan:   That’s what I’m saying – you might spend Everything on Something that could be Anything and finish up with Nothing!
John:    When Everything’s at stake Bryan, then Anything is better than Nothing.  And we have to do Something now, so it might as well be Anything.
Bryan:   But if Everything is the top priority, then Nothing actually happens.  Nothing to do with Everything and Everything to do with vanity and tokenism.
John:            Something like that would never happen, Bryan. Nobody would permit it.
Bryan:           Nobody likes to admit it, but Sometimes it can happen to Anybody.
John:            I disagree.  Nothing like that would happen to Nobody at Anytime.
Bryan:   Didn’t AbrahamLincoln say that Somebody could fool Anybody, Sometime? In that case, how don’t you know that Somebody is wrong and that Everybody is responsible for Nothing?
John:            Everyone knows that Everybody caused Everything – Somebody said so.
Bryan:           But you’ve got Nothing to prove it!
John:            Yes we have!  Whenever Everybody says the same thing, it proves Something!
Bryan:           No, it proves Nothing.  Because Sometimes Nobody is as dumb as Everybody.
John:    I disagree.  When Someone who’s a Somebody talks to Anybody, then Everybody needs to listen!  What’s the point of having Somebody who can explain Everything to Everybody if Anybody who’s a Nobody can disagree with Anything that Somebody says?
Bryan:  That’s science – there’s no knowing that we know all the knowing that there is to know.  And if Everyone knew Nothing more than Someone who’s a Somebody Already knew, then Nobody would ever know Anything new.
John:            That’s not science!
Bryan:  All I know about science is that Anytime Anyone said they knew Everything about Something, if Anyone discovered Something new that isn’t Anything like Everything Everybody Already knew, then all that we know is that that Somebody never knew all that there was to know about Something.
John:            You have to be a Somebody to know Everything about Anything…
Bryan:   But what if Someone were to say that Nowhere is there evidence that Anybody has proven Anything to show that Everyone is responsible for Everything?
John:    Then they’re a Nobody.  Because Everybody who knows Something about Anything knows that Everything is caused by Everybody.  And Everyone knows that Something needs to be done to stop Everything from happening Anytime soon.
Bryan:   But how do we know that Everybody doesn’t know they barely know Anything about Everything; they actually know Nothing about Something and are just taking us Nowhere?
John:            Are you going to buy a ticket or what?
Bryan:           I’m just getting started…
John:            There is Something you need to know about my little raffle…
Bryan:   What would you say if, in fact, Everybody didn’t cause Everything, but that Everything was natural – it’s been happening Everywhere, Anytime over the last few billion years.  That would mean that Everybody had Nothing to do with Everything!  It would mean that Someone could do Anything to prevent Everything but it would achieve Nothing.  And Anything they did do would cost Everyone Something but help No-one at all! Everything would still happen Anyway but Nobody would have done Anything to prevent it because Somebody had spent Everything on Something that did Nothing.
Whoever would believe Anyone who claimed to know Everything, but then… [Clunk]
[JOHN has clubbed BRYAN on the head with a large, obviously foam, mallet.  BRYAN falls to the floor unconscious.]
John:            There is Something that Everybody, Everywhere will understand Sometime, Bryan.  It’s that Everybody buys a ticket in my raffle.  [Removes BRYAN’s wallet.]  EVERYBODY.
På nåt sätt erinras om Tage Danielssons ‘sannolikheter’…  ;)

Det finns fler, länk:
http://joannenova.com.au/2011/07/the-everything-tax-a-tin-pot-raffle-with-no-prize/

Trevlig helg!
Mvh/TJ

32 Ingemar { 09.07.11 at 19:19 }

ThomasJ #31,
 
Den var bra! Och ganska sanningsenlig beträffande hur vissa NGOs går tillväga. En god vän stötte på en representant från Greenpeace häromdagen som ville att han skulle avsätta en viss summa varje månad till deras organisation. Han förklarade sig villig att göra detta om representanten kunde garantera att pengarna gick till det specifika ändamål som framförts … jag minns dock inte om det gällde Östersjön, sibiriska tigrar eller pingviner. Hursomhelst ringde denne ärlige Greenpeacerepresentant tillbaka, efter att ha kollat med huvudkontoret, och meddelade att det inte var möjligt att garantera vart pengarna skulle användas till. Varpå min gode vän svarade att han då tyvärr inte var villig att skänka pengar till organisationen.
 
Kanske ett förfarande att ta efter när det gäller WWF och naturskyddsföreningen?

33 ThomasJ { 09.07.11 at 19:40 }

Ingemar #32: Förvisso kan ‘man’ [=SI?] ta över/kopiera/ ett vinnande koncept – why not??? ”Abonnera på vetenskap[en]!” – låg kostnad per månad, säg 10:- = 120;-/år, jfr. med WWF’s isbjörnslögn á 100:-/mån!
När det gäller NSF ger mina vibbar att nuvarande ordförande/stil/inriktning är out-of-date-touch-reality vilket [borde] leda till en ny styrelse vid nästkommande möjlighet.
I optimistiska tankar är inte ens 5% av deltagande människor medvetna över varthän deras skärver går… till slut.
Det går ju rätt enkelt att kolla vad diverse ‘chefer’ för NGO:er tar ut i lön/arvoden/honorar etc…
Idiotiskt mycket!
Follow the money = the name of the game! 

Mvh/TJ

34 Pehr Björnbom { 10.07.11 at 17:47 }

 
Anders L #23,
 
Jag tittade just på en artikel av Raymond T. Pierrehumbert, Warming the world i Nature 2004 som jag tycker är bra för dig då den enkelt och bra beskriver grundprinciperna för växthuseffekten:
http://geosci.uchicago.edu/~rtp1/papers/NatureFourier.pdf
 
En annan intressant sak i denna artikel är att Pierrehumberth ser ett problem hos växthuseffektens upptäcker, ingen mindre än Fourier:
Fourier’s problem was that he fell in love with an idea, and was thus blinded to things he knew. An object lesson for today?
 
Detta är ju väldigt tänkvärt i en tid då vi diskuterar om det har skett någon uppvärmning de senaste decenniet eller inte.
 
Pierrehumberth använder visserligen denna sin tanke för att avsluta artikeln med ett extremt alarmistiskt uttalande (han är övertygad alarmist) men man kan ju lika gärna vända på detta till ett extremt skeptiskt uttalande om man så vill.