Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Posts from — augusti 2011

En ljusskygg kurva

Jag har laddat ner data från Naturvårdsverkets databas UTIS (Utsläpp i Siffror) och gjort en graf baserad på utsläppen från förbränningsanläggningarna. Som ni ser har utsläppen av kvicksilver ökat om man ser till åren 2000-2009 rätt rejält. Jag har mailat till Naturvårdsverket ang om de har gjort någon analys ang varför men ännu inte fått något svar. Det man kanske kan tänka sig vad gäller den branta uppgången i början av 2000-talet är att man helt enkelt har satt fler anläggningar i drift. Därefter minskade utsläppen något för att nu under de senaste åren börja stiga igen.

Under samma tid som kvicksilverutsläppen från förbränningsanläggningar steg så sjönk kvicksilverutsläppen från framför allt järn- och stålverken samt annan metallframställning och har på så sätt maskerat höjningen från förbränningsanläggningarna. De totala utsläppen av kvicksilver i Sverige minskade under 2000-talet fram till 2008 med ca 25% men 2009 ökade de igen, även totalt sett (statistiken för 2010 redovisas inte förrän i dec 2011). 

Under 2009 började utfasningen av glödlamporna i hela EU och vi tvingades började använda lågenergilampor istället, lågenergilampor som innehåller kvicksilver. Meningen är ju att vi skall återvinna lågenergilamporna och inte slänga dem i vanliga hushållssoporna (som går till förbränningsanläggningarna) men människor är både slarviga och ovetande. Märkningen på förpackningarna visar bara ett diskret Hg och det är kanske inte är tillräckligt tydligt för att visa att innehållet är giftigt och därför skall hanteras på ett speciellt vis och givetvis absolut inte slängas i hushållssoporna.  

Imorgon, torsdagen den 1 september 2011, förbjuds alla 60 w glödlampor i hela EU. Ny Teknik har testat vilka av alternativen som är bäst men skriver också att det på grund av råvarubrist kan bli en rejäl prishöjning för lågenergilampor i framtiden.

Den stora meningen med att förbjuda glödlampor och tvinga oss att använda lågenergilampor var ju att minska energiförbrukningen och i förlängningen koldioxidutsläppen men frågan är vad som egentligen är bäst för miljön och om detta kan komma att visa sig vara ett osmart beslut?

————————————-

Rättelse:

De datavärden som jag har använt för att göra grafen når man via Naturvårdsverkets hemsida som jag länkade till men man måste klicka sig vidare i högerboxen och då välja Central Data Repository, EEA. Jag skulle givetvis länkat direkt dit, ber om ursäkt för missen!

 

 

 

augusti 31, 2011   31 Comments

Korruptionen inom IPCC

Ingen har väl glömt hockeyklubban av Michael E. Mann.  Den första versionen kallas MBH98. Nu ska jag inte beskriva hur hockeyklubban punkterades av Steve McIntyre utan hur det går till inom IPCC.

Mann blev doktor 1998 vid en ålder om 33 år. När hockeyklubban publicerades var Mann adjungerad medlem på fakulteten på University of Massachusetts. Hockeyklubban bygger på data från gamla träd och Mann lyckades rekonstruera temperaturen på norra halvklotet från 1000-talet. Den visade att de senaste temperaturerna var långt över de tidigare. Den medeltida värmeperioden var ”borta”.

 

Pressreleasen från universitet finns att läsa i sin helhet  här.

AMHERST, Mass. – Climatologists at the University of Massachusetts have reconstructed the global temperature over the past 600 years, determining that three recent years, 1997, 1995, and 1990, were the warmest years since at least AD 1400.

………

However, over the past few decades, greenhouse gases produced by human activities appear to have had an increasing influence on temperatures. ”The anomalous warmth of several recent years appears likely to be related to human influences on climate,” said Mann.

Nu följde en snabb karriär med artiklar i Nature, New York Times o.s.v. Scientific America utsåg Mann till en av ”50 leading visionaries in science”. Nu följde det konstiga att Mann blev utsedd till huvudförfattare (Lead author) för paleoclimate kapitlet i IPCC TAR som skulle komma ut 2001. Mann hade just blivit doktor och att bli utsedd till huvudförfattare går nästan alltid till de mycket mer erfarna. En huvudförfattare inom IPCC har stor makt att styra vad som kommer med. Här vad det stora om/hur hockeyklubban skulle tas med. Mann satt alltså och fattade beslut om sitt eget verk. Jäv existerar tydligen inte i IPCC:s värld.

Ännu mer fantastiskt var hur hockeyklubban blåstes upp i TAR. Den är med många gånger. Figur 1b i Summary for Policymakers, figur 5 i Technical Summary, figur 2-20 och 2-21 I huvudrapporten, figur 2-3 och 9-1B I Synthesis Report.  Ännu värre var att IPCC:s ordförande Sir John Houghton tog och blåste upp hockeyklubban på omslaget.

Politrukerna i IPCC var nu överlyckliga. Beviset för att mänskliga koldioxidutsläpp orsakade en katastrofal uppvärmning fanns nu empiriskt belagt. Klimatmodellerna sa ju vad som skulle komma att hända om 100 år.

Några år senare visade Steve McIntyre att hockeyklubban inte var robust. Det gick inte att lita på resultaten. Men McIntyre blev utsedd till granskare i IPCC AR4 2007 för samma kapitel som Mann var huvudförfattare till i IPCC TAR. Mann var nu kontroversiell och istället utsågs Briffa, Manns lagkamrat, till huvudförfattare. Återigen struntade IPCC i allt vad oberoende stod för. I AR4 var det tyst om hockeyklubban fast den fanns med i en figur utan kommentar.

McIntyre tog sin roll som granskare på allvar och begärde ut källdata från IPCC. IPCC representerat av Martin Manning vägrade. Dessutom reagerade IPCC skarpt. Här är vad ordförande för IPCC WG1 Susan Solomon skrev till McIntyre :

”…Finally, we must insist that from now on you honor all conditions of access to unpublished, and therefore confidential, material made available for the IPCC review process. The IPCC rules for reviewing draft reports have served the scientific and policy communities well for numerous past international assessment rounds. If there is further evidence that you can not accept them, or if your intent is to use your access to the review process to challenge them, then we will not be able to continue to treat you as an expert reviewer for the IPCC.

Sincerely,
Susan Solomon

Obs! Min kursivering. Ordförande för hela IPCC rapporten säger alltså till en expert granskare att inte begära att få se opublicerade data som de vetenskapliga rapporterna som IPCC använder sig av. Dessutom hotas McIntyre av avstängning.

McIntyre begärde ut kommentarerna till IPCC AR4 first draft. Dessa skulle bli offentliga när second draft publicerades. IPCC skickade då en bunt papper på 200 sidor till McIntyres hem. Dessa var också märkta ”Confidental, Do Not Cite, Quote or Distribute”. Istället för att skicka kommentarsfilen med ett e-mail så valde IPCC att skicka papper, allt för att försvåra sökningen av relevanta kommentarer.

McIntyre la ut Briffas svar på sin sajt Climate Audit. Briffa krävde då att svaret omedelbart skulle tas bort.

Vid denna tidpunkt hade Climategate ännu inte exploderat. ”Hide the decline” var okänt och alla e-mail som visade hur man försökte tysta kritik och då speciellt McIntyre var också okänt..

IPCC är en politisk organisation som är förklädd till vetenskap. Kritiska röster blir snabbt tystade. Huvudförfattare väljs så att man ska få de resultat man önskar.

Referenser

IPCC TAR 2001

IPCC AR4 2007

Climate Audit

The Hockey Stick Illusion – A.W. Montford,   ISBN 978-1-906768-35-5

 

augusti 31, 2011   146 Comments

Under korkeken

 

(bild från:http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/odlat-kott-kan-minska-miljoproblem)

Ekot har idag den här feta rubriken :

Köttlobby ligger bakom dieter

 

Med detta tycker jag att läsaren vilseleds  att tro att själva idén till kosthållningar som LCHF och Stenålders/Paleokost med lågt kolhydratsinnehåll skulle komma från köttindustrin men det är naturligtvis helt fel.

Livsmedelsverket skriver ex om stenålderskost och nämner en svensk avhandling från 1994 som beskrev matvanor och hälsotillståndet hos befolkningen på ön Kitava i Papua Nya Guineas övärld, där människorna fortfarande delvis lever som våra stenåldersförfäder. Ur dessa rön utveklades stenålderskost som går ut på att äta en kost som ligger så nära den vi, genom årmiljonerna har blivit biologiskt anpassade för. Från stenålderskost har, som jag har uppfattat det, LCHF växt fram men baserat på att kroppen, enligt dem,  behöver mycket fett och lite socker (även fruktsocker). 

Det är stora skillnader mellan ex LCHF och stenålderskost bl a eftersom den senare inte går ut på att äta mycket fett. Den stora likheten mellan dem skulle jag säga är att man inte äter spannmålsprodukter (inklusive ris).

Men det som är det viktiga och riktigt problematiska med ”köttdieterna” är att de har så stor klimatpåverkan enligt Ekot. Klimatforskaren Christel Cederberg uttrycker sin stora oro för utvecklingen.

”– Det är faktiskt väldigt illa eftersom köttkonsumtionen i Sverige redan i dag är ganska hög, säger Christel Cederberg.”

Enligt WWF är det dock bra för klimatet med djur som går fria och betar:

”All boskapsuppfödning innebär utsläpp av metangas som bidrar till växthuseffekten. Ny forskning tyder på att utsläppen kompenseras i betade gräsmarker. Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och växthuseffekten minskar. Permanenta gräsmarker som inte plöjs har visat sig ha kolsänkeförmåga i paritet med skogsmarkerna. ” 
 
Är det dåligt eller inte för klimatet att äta nötkött menar de eller handlar det snarare om vilken sorts nötkött, dvs hur korna och tjurarna har fötts upp?
 
Reportrarna Malin Olofsson och Daniel Öhman på Sveriges Radios ekoredaktion verkar för det första ha missförstått det hela och kallar kosthållningarna för bantningsdieter men banta gör man ju bara en viss tid medan dessa kosthållningar är en livsstil. För det andra tycks de missa att det ex finns vegetarianer som äter LCHF och att den viktigaste tanken inte är att äta mycket kött utan att ta bort just spannmål (och lägga till fett vad gäller LCHF) och proteiner finns det ju i så mycket annat än i just nötkött.  

Sist men inte minst nämner man inte med ett ord alla de som är glutenintoleranta och alltså inte kan äta spannmål (havre och ris går bra) och de gör ingen analys kring om det kanske kan vara så att vi inte mår så bra av en kolhydratsrik kost eller varför fetman ökar i världen.

Märkligt det där med att alla tycks vara köpta av en lobby i val av sina åsikter, det kan inte vara så att människor tänker själva? 

Avslutningsvis får vi önska Malin Olofsson och Daniel Öhman lycka till med försäljningen av deras nyskrivna bok ”Matens pris” som genom Ekot och alla tidningsrubriker idag har fått fantastisk mycket gratisreklam.

 

 

 

 

augusti 30, 2011   56 Comments

Endast i roande syfte

Om man tittar på ENSO-kurvan (NINO3.4 SST Index):

och jämför den med den globala temperaturkurvan (jag har laddat ner datat för UAH från climate4you och gjort en egen graf i excel för att enbart få med aktuellt tidsspann):

 

så kan man konstatera att de är hyfsat lika. Varför det är så tänker jag inte spekulera i men ni får givetvis gärna diskutera det i tråden. Däremot har jag en liten fundering kring om man kan göra någon slags kvalificerad gissning ang hur den globala temperaturen för augusti 2011 enligt UAH kommer att bli? Den var +0,38 för juli, dvs relativt högt jämfört med ENSO bl a beroende på att det var extra varmt på Sydpolen (eller mindre kallt kanske är mer rätt).

Om man förmodar att temperaturen har varit mer normal på Sydpolen under augusti och följer ENSO-kurvan, som alltså har gått ner kan man kanske gissa sig till att även den globala medeltemperaturen har gått ner för augusti.

Jag gissar på +0,23, är det någon som har ett annat förslag?

 

 

augusti 30, 2011   12 Comments

Hur jag blev klimatskeptiker

Liksom andra TCS-skribenter ger jag här en liten tillbakablick på mitt liv som klimatskeptiker.

 KTH:s klimatmöte år 2006 en vändpunkt

 Klimatfrågan var viktig för mig genom att jag i min forskning som professor i kemiteknik vid KTH arbetade med ny energiteknik. Mycket av vad som gjordes i denna forskning var motiverat av att minska koldioxidutsläppen. Därför var det naturligt för mig att delta i KTH:s klimatmöte för att fördjupa min kunskap om klimatfrågan.

 Mitt deltagande i detta klimatmöte blev en vändpunkt för mig i klimatfrågan. Dessförinnan var jag starkt påverkad av hockeykurvan från IPCC:s rapport 2001, som gav en alarmerande bild av människans inverkan på klimatet. Men flera av föredragen vid KTH-mötet blev viktiga tankeställare.

 Hockeykurvan

 Hockeykurvan representerar för mig det mest centrala i vad som förtjänar att kallas klimatbluffen. Den lanserades på ett propagandistiskt sätt av IPCC och WMO som om det var fråga om en reklamkampanj  (jämför en annan reklamkampanj ;)  

 Hockeykurvan var mycket övertygande med sitt raka skaft och sitt alarmerande uppåtriktade blad som visade på hur människan plötsligt ändrat klimatet.

 Men när sanningen hur spekulativ den var så småningom kröp fram vittrade hockeykurvan bort tillsammans med förtroendet för IPCC och WMO.

 Är det då underligt om man blev skeptisk?

 Temperaturens utveckling

 Från år 1997 har inte något år haft signifikant högre temperatur än det året. Se figur 1. År 2011 kommer sannolikt inte heller att få signifikant högre temperatur än 1997 och därmed har temperaturen inte stigit signifikant på de senaste 13 – 14 åren.

 Före 1997 skedde det signifikanta temperaturökningar där senare år hade signifikant ökad temperatur jämfört med tidigare år. I figur 1 ser vi att under 1990-talet hade inte mindre än fyra år signifikant lägre temperatur än 1997. I figur 2 kan man se att det sett likadant ut från 1960-talet fram till 1997.

 De senaste 13-14 åren är alltså tydligt avvikande med sin avsaknad av signifikant temperaturökning. Är inte detta en mycket rimlig grund för att ställa skeptiska frågor?

 Klimatkänsligheten

 Jag är speciellt intresserad av det klimatvetenskapliga problemet att bestämma klimatkänsligheten.

 IPCC hävdade i sin rapport 2007 att klimatkänsligheten ligger omkring 3 °C per koldioxidfördubbling. Men den skeptiske ställer sig frågan varför det finns så många framstående klimatforskare som anser att klimatkänsligheten sannolikt är mycket lägre. Framstående exempel är Richard Linzen, John Christy, Roy Spencer, Roger Pielke med flera.

 IPCC byggde sin bedömning i hög grad på klimatmodeller. Men dessa har principiella svårigheter eftersom klimatmodeller, som man normalt gör inom naturvetenskap och teknik, inte kan testas i någon större grad mot observerade data. Det behövs detaljerade data för klimatet för minst hundra år tillbaka och sådana finns inte. Forskarna kan helt enkelt bara hoppas på att datormodellerna ger en riktig bild av klimatet men så kanske inte är fallet.

 Men på senare år har satellitobservationer gett nya möjligheter. Nya metoder att bestämma klimatkänsligheten utan datormodeller har rapporterats i litteraturen av Lindzen och Choi samt Spencer och Braswell. Det finns nu en serie artiklar från dessa framstående klimatforskare som stöder uppfattningen att klimatkänsligheten är låg, exempelvis 0,6 °C per koldioxidfördubbling.

 Figur 3 visar rimliga temperaturutvecklingar för två fall med hög och låg klimatkänslighet. Båda fallen är förenliga med hur klimatet hittills har utvecklat sig men låg klimatkänslighet ger inte någon oroande utveckling i framtiden.

 Som skeptiker frågar man sig om det kanske är låg klimatkänslighet som förklarar att temperaturen inte har ökat signifikant de senaste 13 – 14 åren.

 Så visst finns det rimligt med näring för en skeptisk syn på klimatvetenskapen och klimatpolitiken.

augusti 30, 2011   111 Comments

Klimatkänslighet, en introduktion

Klimatkänslighet är en form av temperaturkänslighet, hur mycket temperaturen ändras av en ändring av värmebalansen. En sådan temperaturkänslighet finns inte bara för jorden och klimatsystemet, utan är egentligen så allmängiltig att den kan tillämpas för ett vanligt hus.

 

Värmebalans och temperaturkänslighet för ett hus

När ett hus har konstant innetemperatur så är det i värmebalans. Huset tillförs värmeeffekt, ett visst antal kilowatt, genom värmeelementen (och även genom att solen lyser in genom fönstren med mera). Det förlorar precis lika stor värmeeffekt, genom värmeledning genom väggarna med mera, om det är i balans.

Om vi vrider upp effekten/watten på elementen så får vi obalans med mer värmeeffekt in än ut. Då kommer temperaturen att öka inne i huset tills den utgående effekten har ökat så att den återigen är lika stor som effekten in. Vi skulle kunna säga att om temperaturen ökar mycket efter att vi ökat effekten med en viss effekt så har huset stor temperaturkänslighet/klimatkänslighet. Detta skulle kunna bero på att huset är bra värmeisolerat.

Värmebalansen i ett hus kan rubbas på andra sätt. Om utetemperaturen minskar så ökar utgående effekt genom att värme leds snabbare genom väggarna, fönster etc. I ett hus kompenserar vi för detta genom att vrida upp effekten hos värmeelementen så att vi får en ny värmebalans, ofta sker detta automatiskt med en termostat.

Värmebalans och klimatkänslighet för jorden

Jorden kan liknas vid ett hus. Om vi tänker oss att jorden först är i värmebalans så kan denna balans rubbas om halten växthusgaser ökar i atmosfären. Växthusgaserna verkar för jordens värmebalans på liknande sätt som isoleringen i väggarna. Genom att det finns växthusgaser i atmosfären blir jordens temperatur högre med en given inkommande solstrålning än utan sådana gaser.

Om vi tänker oss huset med en viss innetemperatur och att vi vid en viss yttertemperatur, vind etc. har en viss effekt in från värmeelementen vid värmebalans. Om vi tilläggsisolerar huset kommer, vid samma effekt från värmelementen, temperaturen inne i huset att bli högre enligt hur temperaturkänsligt det är (fast vi drar naturligtvis ned effekten på värmeelementen för att behålla samma innetemperatur i stället för att låta denna stiga).

Ökade halter av växthusgaser i atmosfären anses av klimatforskarna verka på liknande sätt som tilläggsisolering av ett hus. Ju mer växthusgaser desto mindre värmeeffekt förlorar jorden till rymden genom värmestrålning (storleken av denna minskning av värmeeffekt hänger samman med klimatkänsligheten och är inte säkert känd, detta är en stor svaghet med dagens klimatvetenskap).

På motsvarande sätt som en tilläggsisolering i ett hus kommer alltså ökad växthusgashalt att verka och rubba jordens värmebalans. Den utgående värmestrålningen minskar och blir mindre än den ingående strålningen från solen. Temperaturen kommer därför att öka, detta ökar den utgående värmestrålningen och temperaturen kommer att stiga till den nivån där det återigen är balans mellan ingående solstrålningen och utgående värmestrålning. Hur mycket temperaturen ökar beror på hur känsligt klimatsystemet är för en ändring i värmebalansen, klimatkänsligheten.

Ändrad molnighet på jorden kan däremot mera liknas vid att vi ändrar effekten in från värmeelementen i huset. Mer moln innebär ofta att mer av solstrålningen reflekteras direkt ut i rymden utan att värma jorden. Detta motsvarar en minskad effekt på värmelementen i huset.

Klimatkänslighetens storlek

Klimatkänslighetens värde för jorden är hur mycket temperaturen ändras för en viss rubbning av värmebalansen. Värmebalansen räknas per kvadratmeter jordyta. Så om vi rubbar värmebalansen med F = 1 W/m2 genom att ändra strålningen till eller från jorden (utan att ändra atmosfärens tillstånd) och temperaturen därav ändras ΔT = 0,2 °C så är klimatkänsligheten S= ΔT/F = 0,2 °C/(W/m2).

Men oftast anges klimatkänsligheten som hur mycket temperaturen ändras om koldioxidhalten skulle fördubblas. Med datormodeller har man räknat ut att om koldioxidhalten fördubblas så rubbas jordens värmebalans med F_2xCO2 = 3,7 W/m2 (men det saknas inte vägande invändningar mot denna beräkning, till exempel här). Den temperaturändring vi då får blir med klimatkänsligheten S °C/(W/m2):

ΔT_2xCO2 = S*F_2xCO2.

Om S = 0,2 så får vi alltså ΔT_2xCO2 = 0,2*3,7 = 0,74 °C vid koldioxidfördubbling.

Men detta sätt att ange klimatkänsligheten är egentligen bara en omskrivning av hur mycket temperaturen ändras om värmebalansen rubbas 3,7 W/m2. Om denna rubbning sker genom ändrad växthusgashalt eller som en avkylning genom ökad molnighet spelar mindre roll. Temperaturen ökar med klimatkänslighetens värde i det första fallet och minskar motsvarande i det andra.

IPCC:s medelvärde från 2007 säger att T_2xCO2 = 3 °C vilket innebär att S = 0,81 °C/(W/m2).

Men jag anser att det samlade bevisläget från senare års artiklar av Lindzen och Choi och Spencer och Braswell mera talar för vi har omkring T_2xCO2 = 0,7 °C och att klimatkänsligheten ligger runt S = 0,2 °C/(W/m2).

Klimatpolitiskt är skillnaden mellan dessa två uppfattningar om klimatkänslighetens storlek av mycket stor betydelse.

Mer om dessa två motsägande uppfattningar om klimatkänsligheten i kommande bloggposter.

(Teckning av hus i bilden ovan från http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Lorride1.jpg?uselang=sv)

augusti 30, 2011   50 Comments

DN ser issmältningen i Arktis som ett hot

Bild: Bjørn Christian Tørrissen

Karin Bojs kommenterar isutbredningen i sin vetenskapskrönika: Bottenrekord för isen i Arktis.

Men Karin Bojs verkar ha missat den nya danska studien av Svend Funder med flera (2011) i Science, A 10,000-Year Record of Arctic Ocean Sea-Ice Variability—View from the Beach:

Studien beskrivs också i ett pressmeddelande.

Denna studie visar bland annat att nuvarande isutbredning inte är dramatiskt låg jämfört med när den var som minst efter senaste istiden. Detta skedde för 8000 – 5000 år sedan. Isutbredningen i Arktis sjönk då enligt den nya danska studien till endast 50 % av det lägsta värde som uppmätts med satelliter år 2007.

Temperaturen i Arktis var då ett par grader varmare än idag och även jordens medeltemperatur var högre än vad vi ser idag. Detta var under den tidsperiod då den mänskliga civilisationen grydde så värmen stoppade alltså inte denna viktiga gryning.

Denna danska studie har inspirerat till inlägg på klimatbloggar till exempel två av Judith Curry, den ena heter Arctic Update direkt följd av Arctic Imperative.

En bloggare som grundligt diskuterat studien och dess konsekvensker är Andrew Revkin i New York Times. Han är inte klimatskeptiker men drar ändå slutsatsen att isläget i Arktis inte kan anses som dramatiskt eller illavarslande. Han skriver:

But even as I push for an energy quest that limits climate risk, I’m not worried about the resilience of Arctic ecosystems and not worried about the system tipping into an irreversibly slushy state on time scales relevant to today’s policy debates. This is one reason I don’t go for descriptions of the system being in a “death spiral.”

Den arktiska isens dödsspiral är ett uttryck som den alarmistiskt inriktade bloggaren Joe Romm har lanserat. I en kommentar till Joe Romm, som kritiserat Andrew Revkins inställning, skriver Revkin:

The same Arctic feedbacks that are amplifying human-induced climate changes are amplifying natural variability,” explained Asgeir Sorteberg, a climate modeler at the Bjerknes Centre for Climate Research in Bergen, Norway.

Indeed, experts say, there could easily be periods in the next few decades when the region cools and ice grows.

De naturliga globala temperaturvariationerna förstärks alltså i Arktis jämfört med hur den globala medeltemperaturen varierar. Men detta går åt båda hållen. När den globala temperatuen minskar förstärks minskningen i Arktis och isen kan växa igen.

augusti 29, 2011   99 Comments

Kommer maten att räcka?

Jag har många gånger deklarerat att den främsta anledningen till att jag är med i Stockholmsinitiativet och vill bidra till att TCS får en viktig roll är att enligt min uppfattning så finns det två allvarliga klimatrelaterade hot mot dagens och därmed också morgondagens mänsklighet, nämligen dels den icke försumbara risken för att jorden de närmaste decennierna ska bli kallare, dels den betydligt större risken för en vansinnig klimatpolitik.

Om jorden skulle bli kallare kan jag nog inte göra särskilt mycket för att förhindra det, däremot kan jag fortsätta att kämpa emot en vansinnig klimatpolitik. Jag vill också tillägga att för mig handlar det alltid om hela mänskligheten – inte om svenskarna.

Det finns de som tror att det skulle behövas en världsregering för att på ett effektivt, rättvist och hållbart sätt hushålla med jordens begränsade resurser, något som jag hoppas att vi ska slippa, men jag tycker ändå att vi bör vara medvetna om vilka utmaningar mänskligheten står inför.

(Jag kanske ska tillägga att en del konspiratoriskt lagda klimatskeptiker tror att hela klimatköret helt enkelt är till för att kunna skapa en världsregering. :)   )

Så låt mig ge min bild av vad som väntar mänskligheten de närmaste decennierna eller århundradena, och låt mig börja med det allra viktigaste – nämligen att alla ska kunna äta  sig mätta. Eftersom 99% av maten kommer från jordbruk och animalieproduktion på land så kommer jag här att bortse ifrån hav och sjö. Det som då behövs är odlad mark, vatten och (billig) energi.

(Jag bortser då medvetet från allt annat som vi också vill ha, såsom kultur, orörd natur, trevligt sällskap med mycket mycket mera eller med andra ord allt det som gör livet värt att leva.)

Enligt den referens jag i huvudsak kommer att stödja mig på så behövs det ungefär en halv hektar mark på vilken det under odlingssäsongen faller en halv meter regn för att producera en näringsriktig och någorlunda varierad kost för en människa. Dessutom behöver marken tillföras näringsämnen, främst kväve, fosfor och kalium. Enligt Wikipedia skulle maten bara räcka till hälften av dagens befolkning om vi inte hade tillgång till konstgjord kvävegödsel.

Detta är alltså vad som påstås behövas och därmed kan det vara dags att övergå till att se vad vi har.

Låt oss börja med att utgå ifrån jordens area och antalet människor som lever idag. Jordens area är som bekant c:a 5,1 miljoner kvadratmil eller 510 miljoner kvadratkilometer eller för att tala jordbruksspråk 51 miljarder hektar.  Av detta är ungefär 72% hav och 28% land. Eftersom  28% av 51 är ungefär 14 så kan vi räkna med att vi har  14  miljarder hektar att dela på. Eftersom vi är 7 miljarder människor så innebär det att vi har ungefär 2 hektar var att leva på. Enligt uppgift så har vi idag ungefär en kvarts hektar, d.v.s. c:a 2500 kvadratmeter odlad jord var och till detta tillkommer tre gånger så mycket betesmark. Detta innebär att ungefär hälften av jordens landareal används för matproduktion. I Kina lär det finnas c:a 800 kvadratmeter odlad mark per invånare. Tyvärr är det så att mycket av det som inte används inte heller lämpar sig för matproduktion, vilket innebär att möjligheterna att väsentligt öka produktionen genom att använda mer mark är begränsad.

Förutom tillgång på mark att odla så är de begränsande faktorerna för matproduktionen tillgången på vatten och tillförseln av nödvändiga näringsämnen. Jag kommer att ta upp de faktorerna i kommande inlägg och nöjer mig för stunden med att konstatera att så länge som vi har tillräckligt mycket energi för att förse våra grödor med kväve (och vatten) så kanske det ändå räcker, men skulle världen i större skala övergå till det som i Sverige kallas ekologisk odling så kommer det inte att räcka till mer än hälften av dagens mänsklighet. (Det är därför som jag ogärna köper någonting som kallas ekologiskt.)

Det som egentligen är det mest överraskande är att det trots allt produceras mat så att den, om den skulle fördelas tillräckligt rättvist faktiskt skulle räcka till dagens befolkning och förmodligen också kan ökas så att den faktiskt räcker till kanske 10 miljarder människor – men det finns uppenbarligen en gräns för hur många som kan leva ett värdigt liv på vår planet. På ett eller annat sätt måste befolkningsökningen bromsas och så småningom hejdas.

Det finns många idéer , mer eller mindre odemokratiska, om hur den ska hejdas, men såvitt jag har förstått så finns det ett beprövat och fullständigt demokratiskt medel som är effektivare än alla andra. Det gäller helt enkelt att ge kvinnor möjlighet till skolgång och helst även högre utbildning. (I de flesta utvecklade länder är dagens problem snarare att det föds för få än att det föds för många barn.)

Tänk om alla de som ägnar sig åt s.k. klimat­forskning skulle ägna sig åt utbildning av kvinnor – tänk vilken nytta de skulle göra!

 

Sten Kaijser

Referenser: http://dieoff.org/page174.htm

WILL LIMITS OF THE EARTH’S RESOURCES CONTROL HUMAN NUMBERS?
David Pimentel, O. Bailey, P. Kim, E. Mullaney, J. Calabrese, L. Walman, F. Nelson, and X. Yao,  College of Agriculture and Life Sciences, CORNELL UNIVERSITY,Ithaca,

NY14853-0901
February 25, 1999

Wikipedia: Fertilizers

 

augusti 29, 2011   55 Comments

Söndagsdikt

Den här veckan sticker jag emellan med en egen dikt:

 

Gapa och svälj!

 

Läs nu din brochyr 
var en duktig kicka
är du en klimatbov eller

va va va

gapa och svälj vad som står
lyder du inte, din dumma kossa 

va va va

gapa nu duktigt och svälj
skölj ner med höstens bästa lådvin
annars kommer Naturvårdsverket
och lägger en snigel i ögat på dig

Nej nej, du lyssnar ju inte

bloggarna skall vi censurera
snackar skit gör de
du tror väl inte på dem

va va va

bry inte ditt lilla huvud
ägna dig åt smink och mode
längta efter din drömprins
gapa och svälj

 

 

Ni som vill bidra med egenskrivna dikter kan maila till mig på lena@krantz.nu

 

 

augusti 28, 2011   6 Comments

Manhattan under vatten

 

I denna stund drar orkanen Irene över New York. Orkanen har hittills orsakat 10 människors död, enligt Norska VG varav i alla fall en verkar bero på att personen tog en onödig risk. En 55 årig surfare tyckte uppenbarligen att de höga vågorna var ett tillfälle han inte kunde missa (SVT).

Vi får verkligen hoppas att skadeverkningarna blir så små som möjligt och att så får personer som möjligt råkar illa ut. New York har vidtagit en hel del åtgärder för att begränsa skadorna som ex stängt av tunnelbanan och evakuerat människor som bor i de lågt liggande delarna av staden. Just nu kan man inte ta sig ut eller in från Manhattan.

Grafiken ovan är en presentation av det värsta scenariot för vad Irene skulle kunna ställa till med enligt VG (Verdens Gang). Imorgon måndag får vi se hur det verkliga resultatet av orkanens framryckning över miljonstaden blir.

I New York Times  frågar man sig om orkaner har, eller kan bli, mer intensiva på grund av klimatförändringarna. Kerry Emanuel, en expert i frågan menar att man kan se en sådan koppling om man tittar på en lång tidsskala men en annan expert,  Thomas Knutson håller inte med utan menar att det statistiska datat på den långa tidsskalan är för dåligt för att man skall kunna dra några sådana slutsatser.

Det är väldigt facinerande med sådana här starka naturkrafter tycker jag, det är både skrämmande och spännande samtidigt. Om ni vill följa orkanens framfart så har CNN en liveblogg som uppdateras fortlöpande.

 

 

 

 

 

augusti 28, 2011   19 Comments