Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Posts from — augusti 2011

Teoriers empiriska innehåll

När jag läste C-G Ribbibgs inlägg häromdagen påmindes jag om kopplingen som många vetenskapsteoretiker gör mellan falsifierbarhet å ena sidan och hur mycket empiriskt innehåll, eller förklaringsvärde, en teori faktiskt har å den andra.

Det är nämligen ganska uppenbart att om du ställer upp en mycket vag och luddig teori om något fenomen så kan du visserligen undgå kritik för att din teori är fel, men samtidigt får du betala ett pris i termer av innehållet i din teori – och följaktligen är det något som påverkar hur intressant teorin är. Låt mig ta ett exempel:

Om en teori, T1, säger att ”vatten kokar när det blir tillräckligt varmt” och en annan teori, T2, säger att vatten kokar vid 100 °C så är det skillnad i empiriskt innehåll. T1 påstår mycket mindre om vattens egenskaper än vad T2 gör. T2 ger en preciserad utsaga om när vatten kokar. Det är lätt att falsifiera den eftersom observationer av vatten som kokar vi 97 °C, eller först vid 103 °C, skulle visa att den är fel. Den första teori T1 klarar sig utan problem inför sådana observationer. Ja, i själva verket är det ytterst oklart vad som överhuvudtaget skulle kunna falsifiera T1. Vatten som kokar vid 75 °C? Eller som enbart kokar vid 125 °C? – Det går alltid för försvararna av T1 att säga att vattnet inte var ”tillräckligt varmt” om det inte kokar vid exempelvis 124 °C, eller att det faktiskt var ”tillräckligt varmt” när det börjar koka redan vid 75 °C.

Så för att göra sin teori oangripbar med empiriska undersökningar så skall man tydligen göra den mycket vag och luddig. Ungefär som då försvararna av klimatmodellerna säger att avsaknaden av ”hot spots” ändå är ”konsistenta” (förenliga) med modellernas prognoser. Man utökar felmarginalerna. Så bekvämt!  – Å andra sidan så betyder detta förfarande att modellerna har ett mycket lågt empiriskt innehåll. De säger väldigt lite om hur luftlagren i troposfären ovanför ekvatorn uppför sig.

Ett extremfall där du kan slippa all tänkbar kritik från observationer och experiment är att du helt frikopplar din teori från verkligheten. Men då rör du dig in på den rena logikens och matematikens område. Om din teori bygger på cirkelresonemang, eller om den egentligen består av truismer, typ A eller icke A, så är det en sanning oavsett hur verkligheten ser ut. Tänk er att vädertjänsten ikväll levererar prognosen: ”I morgon kommer det att bli varmare än normalt eller också blir det normalt eller kallare. Och det kommer att regna eller också blir det uppehåll”, osv. – ja, då har man levererat en absolut säker prognos (för en gångs skull)! Men å andra sidan så hade nog folk börjat klaga och säga att de faktiskt inte fått reda på någonting om vädret i morgon. De vet inte om de skall ta med sig en extra tröja på väg till jobbet i den händelse att det blir kallt. Och de vet inte om de behöver släpa på ett paraply eller inte. Prognosen saknar empiriskt innehåll och är helt värdelös.

Det verkar som om klimathotarna hamnar i samma dilemma med mycket som de hotar med. De säger först att vintrarna skall bli mycket varma med lite eller ingen snö. När det sedan blir flera kalla vintrar med mycket snö, så backar de genast och säger ”jamen sådana vintrar är också förenliga med våra modeller”.  De säger först att orkanerna kommer att bli fler och starkare. När det sedan blir flera år med färre och svagare orkaner, så backar de genast och säger ”jamen sådana fleråriga perioder med svagare och färre orkaner är också förenligt med våra teorier”.

I detta fall gömmer de sig bakom att teorierna bara talar om sannolikheter. Men vad betyder ”sannolikheter” i det här fallet? Hur många år, eller decennier, tar det innan observationer kan visa om sannolikhetsuttalandena är korrekta eller falska? Inga klara och entydiga svar ges på den frågan. Således blir talet om sannolikheter bara ytterligare ett sätt att göra teorierna vaga och luddiga. Det är bekvämt, men det kostar i termer av empiriskt innehåll.

Och då blir naturligtvis en följdfråga för oss skeptiker: Är dessa innehållsmässigt nästan tomma och luddiga teorier något som vi skall basera långtgående politiska och ekonomiska beslut på? Är det rationellt? Eller lurar vi bara oss själva när vi tror att modellerna och prognoserna verkligen säger något precist om framtidens klimat?

Ingemar Nordin

augusti 28, 2011   86 Comments

Global uppvärmning och extrema väderhändelser

Det är som en ond dröm när man om och om igen läser påståenden om att den globala uppvärmningen orsakar alltfler extrema väderhändelser. Mantrat upprepas trots att många studier av mätdata pekar på motsatsen. Och det kanske mest frustrerande i denna komedi är att vi som följer klimatfrågan ganska nära vet att det hela bara är något som spindoktorerna på klimathotarsidan har hittat på för att övertyga oss om att koldioxid är farligt. Det finns ingen empirisk grund för påståendena, bara en massa modellkörningar.

På bloggen C3 finns samlat en lång rad vetenskapliga studier som bl.a. visar att stormfrekvensen förmodligen är lägre än på över 2000 år.

Att extrema väderhändelser drabbar befolkade områden är inget nytt, inte heller att naturen åstadkommer förstörelse, lidande och död. Här finns dokumenterat många sådana historiska händelser.

Översvämningar och torkor inträffar allt som oftast. Ändå verkar det som om klimatet just nu är inne i en ovanligt stillsam period. Det är, historiskt sett, lugnt beträffande nederbörd, tornados, tropiska stormar, snöoväder och nordliga stormar.

Så, se upp för falska profeter. Domedagen är inte särskilt nära.

Ingemar Nordin

augusti 27, 2011   66 Comments

Fredagsfunderingar igen

Ja, undrar hur lång tid det tar innan de hittar honom? Kanske man först bör leta på rätt ställe, men geografi brukar inte alltid vara amerikaners starka sida. Libyen, Libanon – Sverige-Schweiz – who cares … Australiensisk militär har också svårt att hitta saker ibland. Hur är det i Sverige Jonny?

Saker är inte heller alltid vad de verkar, och kanske man är medvetet ledd in på blindspår?

Några andra nyhetsklipp från den gångna veckan – en sak som varit på tal redan för några år sedan här på TCS är möjligheten att förutsättningslöst modellera exempelvis klimatet, med självlärande algoritmer. Sådant är inte helt nytt (neural networks, genetic algorithms etc) och kan ju också användas för att förutsäga exempelvis börsutveckling. Läs mer här. Men inom klimatvetenskapen är ju ”the science settled”, så vi får nog inte se något sådant ;-)

CLOUD-experimentens första publikation har funnit sin väg till Nature, som de flesta har noterat. Svensmark själv är ju bortkopplad från detta sedan en tid. Vi får se vad som kommer ut av allt. Man verkar dock i diskussionen söka tysta ner det faktum att det finns en mycket tydlig korrelation mellan solaktivitet och klimat på Jorden. CLOUD-experimenten avser endast att testa och söka förstå mekanismen. Också tröttsamt är detta som man hör från folk som borde veta bättre ”…att den inkommande solstrålningens variation är för liten för att förklara …” det är ju inte alls sakfrågan. Redan en marginell molnighetsförändring bör överskugga alla effekter som man dogmatiskt tillskrivit en ökad atmosfärisk koldioxidhalt under de senaste 100 åren. Och inte ens Svensmark påstår annat än att den mekanism han talar om är en del av en mångfald olika tänkbara strålningsbalanseffekter.  

Nu har också genombrott skett, som gör etanol- och biogasbilar omoderna – man kan köra dem på ost och vin. Kanske lite dyrt, men det kan ju vara framtiden? Bilen var också lite exklusiv – Lotus Exige 270E Tri-Fuel … Nja – man måste först göra biobränsle av råvarorna…

Nej – synd på osten – och vinet…

 

Nu blir kanske signaturen Troed snedtänd igen – jag förstår faktiskt inte överhuvudtaget varför jag blev anklagad för gubbsjuka förra fredagen. Jag utgår dock från att ”Troed” är kvinna – de är inte alltid lätta att förstå.

 

Och konsekvenserna kan bli fasansfulla …

Ack ja, kanske man borde avsluta med vad jag tycker är veckans bild – fastän den är från 1977 – den kom via ett nyhetsbrev från NASA. Bilden visar Jorden och Månen – och är tagen från Voyager 1 – helt fascinerande.

Brukligt har också varit musikhälsningar – men vad jag noterat så har nattsuddandet på TCS nästan upphört jämfört med perioder tidigare, och inte så många klickar heller på mina fredagsmusiklänkar, vad jag kan se av statistiken för bloggen. Här kommer i alla fall några.  Big Country var en av mina favoritgrupper – här är en bra video med den tragiskt bortgångne Stuart Adamson i fokus – ”Ships”. Och kanske kan vid sängdags supergeniet Tom Waits vara något  – ”You’re innocent when you dream”. (Obs Troed – bara män!)

Nästa fredag får ni klara er utan mig – hinner inte fixa något, pga resa. Ha en bra och vilsam weekend.

augusti 26, 2011   33 Comments

Ändamålet helgar medlen – Science gillar

Jag bläddrade i dagarna igenom sommarens olästa pappersexemplar av Science, och fann där en 1.5 sidas intervju  (tyvärr inte fritt läsbar på Science i webbupplaga, men väl här, bläddra ner) med en John Mashey - PhD i datavetenskap 1974 vid Penn State University, och senare framgångsrik programmerare och entrepenör. Jag hade inte tidigare noterat hans namn, men han agerar tydligen på äldre dagar i bloggvärlden som ”beskyddare” av Michael Mann (också Penn State) och Naomi Oreskes, som han i artikeln beskriver som personliga vänner.  Hans största bedrift har tydligen varit att hitta några avsnitt som kopierats och klippts in av en student i den s.k. Wegmanrapporten, som behandlar turerna och metodiken bakom Mann’s hockeyklubba. Det har från alarmisthåll gjorts ett stort nummer av detta slarv, trots att det knappast har med kärnfrågan att göra – hur avsiktlig bluff är Hockeyklubban, och är några av slutsatserna felaktiga i Wegmanrapporten? Det vore ju konstigt om citat ur andra skrifter skulle göra den mindre trovärdig? Nej - om något - tvärtom - och detta är bara ett sätt att dra uppmärksamhet från de egentliga sakfrågorna.

Vi har ju under åren också sett allehanda märkligt utvalda nonsensartiklar i dessa tidskrifter, och åtskilliga direkta programförklaringar i AGW-riktning på ledarplats (ex här och här, och många fler).  Förre Chefredaktören för Science, Donald Kennedy (tidigare professor på Stanford, men enligt uppgift sparkad pga köp av segelbåt för forskningsmedel) uttryckte klart att inget AGW-ifrågasättande skulle publiceras i Science så länge han var Chefredaktör. Mer om hans roll i Science här.  Det är därför inte så konstigt att man i Science-intervjun närmast tar Mashey i försvar, trots hans uttalade strategi är att personligen misskreditera dem som är skeptiska till alarmistiska AGW-budskap, dogmer och vissa vetenskapares objektivitet och allmänna förmåga. Sakfrågorna är för honom ”settled” och uppgiften verkar vara att  fungera som vakthund.

To climate scientists like Pennsylvania State University’s Michael Mann, who has come under relentless attacks from climate change skeptics, John Mashey is “one of the good guys.” The 65-year-old Mashey, who amassed a small fortune designing computer systems for the likes of Bell Labs and Silicon Graphics, is spending his retirement years compiling voluminous critiques of what he calls the “real conspiracy” to produce “climate antiscience.” He is trying to turn the tables, using tactics some of Mann’s opponents may find uncomfortably familiar.

Will Happer, a physicist at Princeton University who questions the consensus view on climate, thinks Mashey is a destructive force who uses “totalitarian tactics”—publishing damaging documents online, without peer review—to carry out personal vendettas. Whereas Mann lauds Mashey for “exploring the underbelly of climate denial,” Happer says Mashey’s tactics are “contrary to open inquiry.””


Mann själv liknar Mashey vid en anti-Steve McIntyre - vilket är ganska så patetiskt, eftersom Mashey till skillnad från McIntyre ägnar sig åt personangrepp och misskreditering  - inte egentliga sakfrågor. Han har dock inte någon egen blogg vad jag kan finna, utan dyker upp här och var. (På någon sida hittade jag också vår Thomas Palm som sällskap.)

”“For a long time, the amateurs in the online wars over climate science have been on the other side,” Mann says. Those combatants include Steve McIntyre, a Canadian skeptic blogger and mining consultant. McIntyre’s critique on the statistical analysis behind the so-called hockey stick (a graph by Mann showing that recent decades were warmer than any since 1400) was praised in the Wegman report and reported on the front page of The Wall Street Journal. Mashey, Mann says, is “the anti–Steve McIntyre.””

Ja, Steve McIntyre (professionell statistiker) kan dessutom oändligt mycket mer än Michael Mann (omsadlad fysiker) om statistisk metodik och tidsserier. Vem är bevisligen amatör?  Och vad tycks om detta, som slutkläm:

”Mashey believes that vanquishing scientists’ foes will serve a higher purpose. “It’s up to some of the rest of us to help get these guys off your backs so you can do the science,” he tells his scientist allies. He thinks discrediting their opponents also allows society to focus on the biggest problem: the need to reduce greenhouse gas emissions. “Goal number two is, try to help lessen the impact of climate antiscience on public policy before it commits the U.S. to be an increasingly bad place to live,” he says.”

Jag tycker det verkar som vi har åtskilliga Mashey-kopior i Sverige – exempel på namn borde vara överflödigt för TCS läsare. Och Science stödjer alltså verksamhet som är raka motsatsen till god vetenskap och behandling av egentliga sakfrågor.

augusti 26, 2011   19 Comments

Reaktioner på CLOUD-experimentet

Det var en stor händelse när resultaten från CERNs CLOUD-experiment publicerades i Nature häromdagen. I en försiktig kommentar säger experimentets ledare Jasper Kirkby: “För tillfället så säger det egentligen inget om en eventuell påverkan från kosmisk strålning på moln och klimatet, men det är ett mycket viktigt första steg”. Själva artikeln finns här.

Vad säger experimentet? Enligt Physics World så gav det två intressanta resultat:

1. När vi rör oss på en i tryckkammare simulerad nivå på några enstaka kilometer upp från markytan så visar experimentet att det inte bildas några tillräckligt stora partiklar (aerosoler) för att bilda moln, vare sig med eller utan kosmisk strålning. Det verkar saknas vissa ämnen i experimentets konstgjorda luft som uppenbarligen finns i den verkliga atmosfären. Kirkby spekulerar i om de molekyler som fattas har ett naturligt upphov från växtligheten, eller om de också kan påverkas av människan.

2. Om vi däremot befinner oss på 5 km höjd, eller däröver, så finns det en klar påverkan av kosmisk strålning: ”… där temperaturerna är under -25 °C, så kan svavelsyran och fuktigheten skapa stabila aerosoler på några få nanometer och de kosmiska stålarna kan öka aerosolproduktionen 10-falt eller mer.”

I ett blogginlägg från Roger Pielke Sr ges en bakgrund om tidigare publicerad litteratur i ämnet.

En som entusiastiskt hävdar att CLOUD-experimentet är en klar konfirmation av Henrik Svensmarks teorier är Nigel Calder, som tillsammans med Svensmark skrivit boken The Chilling Stars (Sv De kylande stjärnorna). Calder är en framstående populärvetenskaplig författare och har sedan många år intresserat sig för teorin om de kosmiska strålarnas betydelse för molnbildning och dess inverkan på den globala temperaturen. Han menar att experimentet klart visar att kosmisk strålning påverkar molnbildningen, och att det bekräftar ett experiment före sommaren som utförts av forskare från Aarhus i Danmark. Se även tidigare inlägg på TCS här.

Ett blogginlägg som vill tona ned betydelsen av experimentet i CERN finns på RealClimate.

Det är uppenbart att CLOUD-experimentet bara ger oss en liten pusselbit om hur moln eventuellt kan skapas av kosmiska strålar. Men det är, som Kirkby säger, en viktig pusselbit. Min egen bedömning är att experimentet (inklusive de studier som finns sedan tidigare på området) klart visar att influensen av kosmisk strålning knappast kan ignoreras längre på det sätt som skett i de hittillsvarande IPCC-rapporterna. Det är ett allmänt erkänt faktum bland klimatforskare att man har dålig koll på molnbildningsprocessen. Samtidigt vet vi att molnen kan ha en mycket stor betydelse för den globala uppvärmningen.

Det går inte längre att avfärda Svensmarks teorier på det föraktfulla sätt som gjordes av Bert Bolin, IPCCs förste ordförande, på 90-talet: “Scientifically extremely naïve and irresponsible”.

Anthony Watts har samlat fler kommentarer här.

Ingemar Nordin

augusti 26, 2011   37 Comments

Värme ökar risk för krig

Naturliga klimatcykler verkar ha en stark influens vad gäller krig och fred eftersom tropiska länder har dubbelt så stor risk att råka ut för konflikter av olika slag när det är extra varmt, visar en studie publicerad i Nature. Man har studerat de länder som påverkas mycket av i vilken fas ENSO (El Niño/Southern Oscillation) är i och konstaterat att under varma El Niño faser är risken för väpnade konflikter större än under kalla La Niña faser, risken ökar från 3% till 6%.

Varför risken för en väpnad konflikt ökar när det är varmt är man inte riktigt säker på men det finns flera hypoteser som ex att skördarna blir så dåliga att det kan trigga en konflikt eller att ett aggressivt beteende är mer vanligt när det är exceptionellt varmt.

En av studiens författare, Hsiang, varnar för att rusa iväg och göra en koppling till att mänskligt orsakad global uppvärmning skulle leda till fler väpnade konflikter och politisk instabilitet eftersom strukturen mellan AGW och El Niño är så olika till sin karaktär.

Enligt DN har Hsiang uttalat sig i ungefär helt motsatt riktning vad gäller kopplingen till AGW:

”– Här ger vi de första bevisen på att globala klimatförändringar är en betydelsefull faktor bakom väpnade konflikter, säger Solomon Hsiang från Columbia-universitetet i New York, och den som har lett studien.”

Har DN verkligen varit i kontakt med Hsiang eller har de läst dåligt på Nature News?

När jag läser artikeln i DN tycker jag att man lätt kan få uppfattningen att den här studien visar att risken är stor att vi kommer att få se mer av väpnade konflikter i framtiden på grund av AGW medan studien inte alls visar något sådant och även fast en av dem bakom studien varnar för att göra en sådan koppling drar sig inte DN för att genast göra det motsatta.

Ja vad skall man säga, ett bra exempel på hur svensk media utnyttjar varje tillfälle till att driva AGW-propaganda kanske?

 

augusti 25, 2011   16 Comments

Wijkman och energin

I DN debatt idag skriver Anders Wijkman under rubriken ”Energin nyckelfråga för att lösa krisen i EU och USA”

Anders Wijkmans efterfrågar i dagens DN billig högvärdig energi och tillväxt, http://www.dn.se/debatt/energin-nyckelfraga-for-att-losa-krisen-i-eu-och-usa. Min spontana reaktion var att Wijkman tänkt till och lämnat Rom-klubben och deras ”Limits of Growth” budskap med orden:

En förutsättning för att den stora skuldbördan skall minska är tillväxt i ekonomin, framför allt genom att sysselsättningen ökar. (Jag bortser i sammanhanget från den konventionella tillväxtens olika problem). Den låga tillväxten just nu, både i eurozonen och i USA, är därför ett stort problem.

Men genom debattartikeln blandar Wijkman traditionell ekonomisk teori, som t.ex att de fossila ”högvärdiga” (mitt tillägg) bränslena har varit en drivande faktor i 1900-talets ekonomiska tillväxt med välkända plattityder som Klimatförändringen förvärrar situationen och Naturens skafferi är inte oändligt stort. Intrycket blir i mitt tycke virrigt och inkonsekvent. Den rådande ekonomiska krisen blir en ram i vilken Wijkman kan föra in sina vanliga budskap som att:

Den mest omedelbara åtgärden måste bli att snabbast möjligt ersätta dagens fossilenergi med alternativ energi, främst förnybar.
och
Tiden är extremt kort att åstadkomma en övergång till ett hållbart ekonomiskt system.

Detta påminner mig om vad William av Baskerville sa till sin lärjunge –vad som skrämmer mig mest är att de rättrogna alltid har så bråttom (Rosens namn, Umberto Eco 1983). Vi vet att vi inte kommer att ändra världsekonomin på extremt kort sikt eller omedelbart börja ersätta 80% av världens energiförsörjning, därför måste dessa frågor ges lång tid och vara resultatet av en lång demokratisk process, därför framstår Wijkman som oseriös i sin artikel.
Många har ropat efter nya ekonomiska system i efterdyningarna till alla kriser sedan bolånekrisen i USA 2008, det tänder förhoppningar bland många grupper och känns så ”rätt i tiden”. Men utan tydliga hänvisningar om hur detta system skall se ut förblir det en abstraktion i syfte att nå väljare. Juholt var inne på samma spår i DN den 8 juli under rubriken ”Vi måste bygga en ny sorts ekonomi i Europa

Jag tvivlar inte på att Wijkman är engagerad i Europas och USA´s ekonomi men artikeln slår bara in öppna dörrar. Han tillför knappast debatten några nya insikter eller perspektiv. Som avslutning levereras följande insikt:

För att skapa tillväxt – och därmed reella värden – är tillgången till högvärdig energi till rimliga priser en absolut förutsättning. Hur detta skall gå till i en situation där både energi och viktiga råvaror stiger kraftigt i pris är svårt att förstå. Så länge den här nyckelfrågan saknas i debatten blir förslagen till lösningar inget mer än tomma löften.

Att Anders Wijkman har svårt att förstå hur man skapar högvärdig energi till rimliga priser är knappast överraskande, han har ju varit en av de mest framträdande i debatten för att införa lågvärdig energi till orimliga priser. Men jag har däremot svårt att förstå hur någon kan tycka att energifrågorna saknats i den ekonomiska debatten–wake up Anders!

Anders Wijkman är numera rätt stavat (ursäktar). Uppdatering 25.8

augusti 24, 2011   102 Comments

Närodlat från två horisonter

 

Jag fortsätter på temat vad man kan göra för klimatet om man är oroad för att vi står inför ett allvarligt klimathot.

En sak som man kan göra är ju att odla sina egna grönsaker. För den som har trädgård är det ju inget problem men vad gör man om man bor i lägenhet?

Jo, man kan ägna sig åt ”windowfarmning” som går ut på att man odlar växter i gamla plastflaskor som är ihopkopplade med slangar. Sedan tillsätter man en näringslösning som går runt i systemet med hjälp av en pump. Det behövs alltså ingen jord.

Sveriges Radio skrev tidigare i sommar om denna nya globala trend där det finns många engagerade för att åstakomma en hållbar utveckling. De hälsade på  Kristoffer Nolgren som tyckte det verkade ”hur coolt som helst”.  

För den som är väldigt odlingsintresserad men inte har någon trädgård är det kanske en god idé även om jag själv lite försynt undrar hur mycket el som går åt till pumpen samt vad den där näringslösningen innehåller? 

En helt annan nyhet på Sveriges Radios hemsida handlar om Afrika och hur man kan få fram mer mat. En grupp forskare menar att den globala matproduktionen kan fördubblas och detta utan att den biologiska mångfalden drabbas men det är inte i storjordbruken man ser den här potensialen utan hos småbönder i ex Etiopien.

Ett exempel handlar om att de stängde av områden för betande djur, planterade trän och grävde diken för att samla upp regnvatten. Erosionen minskade, jordarna kunde hålla vatten bättre och bönderna kunde skörda hö på det avstängda området, samtidigt som växtligheten hämtade sig drastiskt bland träden, säger Eline Boelee. Hennes kollega Alain Vidal ger ett hoppfullt besked.

”– Om småbönderna fördubblar sina skördar till 2050 så har vi den ökning som behövs för att föda världen.”

 Att förändra markanvändingen så att den får en möjlighet till återväxt låter i mina öron mycket klokt och sunt och något jag tror på vad gäller ex Afrika (de platser som får regn) och de får ju närodlat på sitt vis

Men frågan är vilka krav man kan ställa på dem här i västvärlden, i vår närmiljö, som ljudligt larmar om att vi står inför ett allvarlig klimathot, är detta med att odla sina egna grönsaker ytterligare en sak att lägga till listan på saker som man kan kräva av dem? 

 

 

 

augusti 24, 2011   99 Comments

Hur klimatsmart är du?

Stockholms stad har tagit fram en handbok med titeln ”Klimatsmart i hemmet” där du som känner oro för att vi står inför ett kommande klimathot kan få tips om små men viktiga klimatåtgärder i vardagen.

 De listar några punkter:

  • Använd lock på kastrullerna. Det halverar energiåtgången när du lagar mat. Med vattenkokare går det åt ännu mindre energi.
  • Handla så mycket som du äter. Vi slänger mat för 4500 kronor per person och år. Tänk på att bästföre-datumet är en rekommendation.
  • Köp närproducerat och gärna Krav-märkt. Det minskar mattransporterna och därmed växthusgasutsläppen.
  • Ät mer vegetariskt. Om du låter bli att äta nötkött en gång i veckan under ett år undviker du 50 kilo växthusgasutsläpp.

Att använda lock när man kokar vatten känns lite självklart och att undvika att slänga mat låter sunt men av andra skäl. Att köpa Krav-märkt är inte samma sak som att köpa närproducerat, vilket man kanske kan förledas att tro.

 På Kravs hemsida skriver man att:

”KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas andel av konsumtionen och utbudet”

Den sista punkten i Stockholms stads lista förstår jag inte, tror de att människor äter nötkött varenda dag?

Vad gäller privat resande har de också tagit fram några punkter:

  •  Cykla. Planera din cykelresa på Stockholms cykelreseplanerare på www.stockholm.se/cykla ». Vi delar också ut Stockholms stads cykelkarta vid olika arrangemang i staden.
  • Promenera. På 20 minuter går en normalperson 2 km.
  • Åk med kollektivtrafiken. På www.stockholm.se/jamfor » hittar du all information du behöver om stadens idrottsanläggningar. Under fliken Hitta hit finns en reseplanerare som gör det enkelt för dig att hitta en klimatsmart resväg med kollektivtrafik till din anläggning.

Eftersom jag för det mesta går till jobbet och åker kollektivt hem och dessutom inte ens har någon bil verkar jag uppfylla även dessa punkter med råge. Jag är tydligen en hyfsat klimatsmart person utan att jag ens oroar mig för ett kommande klimathot.

Men hur är det med dem som larmar om ett kommande klimathot? Punkterna här ovan gäller ju för en helt vanlig stockholmare och nog måste väl kraven vara betydligt högre för dem som gör sig till förespråkare för vetenskapen och propagerar och/eller kommenterar för att hotet är högst verkligt och att vi måste vidta åtgärder omedelbart.

Ni som kommentarer, debatterar eller bara läser här på TCS och som menar att denna fråga behöver åtgärdas här och nu, vad gör ni för klimatet?

Jag vill mena att det handlar om trovärdighet och det gäller alla från Al Gore till min kollega på jobbet. Man kan inte hålla ett föredrag om kampen mot klimatet och samtidigt ha sin bil stående på tomgång utanför och man kan inte heller påstå att man är orolig för ett klimathot men både ha bil och åka utomlands ett par gånger per år, det är inte trovärdigt!

Så, om du har sålt bilen, flyttat till en liten bostad, inte åker utomlands och när du åker inrikes så åker du tåg, då kan du möjligtvis få mig att tro att du själv tror på det du säger.

 

 

 

 

augusti 23, 2011   64 Comments

Centrala tankar från Centern

Några har redan i en annan tråd kommenterat dagens Brännpunktsartikel från en av partiledarkandidaterna. Jag läste den tidigt i morse i pappersupplagan, och trodde inte det var sant. Några axplock:

  • …”För att göra Sverige till en ledande aktör globalt i kampen mot klimatet” …  (? kampen mot klimatet ?)
  • …”Tack vare skatt på koldioxid har Sverige sedan 70-talet minskat utsläppen av växthusgaser med 40 procent, samtidigt som tillväxten ökat med 36 procent”…. (? för att man kallar en energiskatt för koldioxidskatt? Och tror hon att tillväxten beror på skatten?)
  • …”Ett tillskott till Sveriges miljöinvesteringar kommer då utsläppshandeln inom EU skärps 2013. Enligt beräkningar kan det ge ett årligt tillskott i statskassan på fem miljarder. EU-kommissionen har rekommenderat medlemsländerna att använda minst hälften av dessa medel till gröna investeringar. För mig är det självklart att det för Sveriges del ska bli långt mer än så”…. (? jaså – hoppas inte de andra tycker samma ?)
  • …”För att skynda på klimatomställningen vill jag se ett tätare samarbete mellan staten och näringslivet. Ett miljöpolitiskt samhällskontrakt för att identifiera såväl sektoriella utsläppsmål som mål för utveckling av grön teknik och sedan definiera effektiva styrmedel för att nå dessa”…  (? nytt ord igen - ”klimatomställning”  ?) 
  • …”Svenska innovatörer var tidigt ute med patent för biogasanläggningar, vindkraftsteknik och vågkraft, men vi ser nu att tyska och norska företag går snabbare fram med att kommersialisera tekniker. Här krävs bättre resurser från statens sida, såväl genom investeringsstöd som till forskning. Detta skapar dessutom nya jobb”… (? nya jobb, kanske -men blir det fler ? ? Och har vi inte redan sett hur kopiösa mängder skattemedel gått till allehanda bondfångare, som utger sig för att lösa energi- och miljöproblem?)
    Ja, läs själv. 4-procentspärren ligger nog närmare än någonsin.

augusti 22, 2011   40 Comments