Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Posts from — december 2011

Gott Nytt År 2012 önskar Stockholmsinitiativet och skribenterna

 

Stockholmsinitiativet och skribenterna önskar i och med detta ett gott Nytt år 2012.

2011 har varit ett framgångsrikt år för TCS. Vi har plockat några pinnhål på Bloggportalen och befäst vår ställning som Sveriges största miljö- och klimatblogg. TCS har nu verkat under Stockholmsinitiativets ledning under 6 månader. Vi kan konstatera att den arbetsform vi valt har fungerat mycket bra under denna tid och att vi kommer att fortsätta i samma stil under 2012. Vi planerar ett nytt skribentmöte under våren 2012 och då kommer vi att på allvar utvärdera hur vi arbetar och vilka förändringar och förbättringar vi kan göra. Som flera noterat har vår ambition varit att få in fler kompetenta gästskribenter. Under året har vi lanserat några stycken, tex Wibjörn Karlén, Tage Andersson, Björn Törnvall och Lennart Bengtsson. Vi hoppas givetvis på dessas medverkan även framgent, och vi hoppas också att vi kan utöka denna skara under 2012.

Vi konstaterar också att vi tillsammans, i allt väsentligt, rensat bloggen från otrevligheter som personangrepp och ovårdat språk. Det arbetet pågår ständigt och det är en strid som inte vinns en gång för alla, utan något som vi – och ni alla läsare och kommentatorer, måste hjälpas åt med över tid. Detta har ni också medverkat till – Stort tack för det. Detta är, anser jag, en förutsättning för att möjliggöra ytterligare förstärkning av bloggens position och för att få in fler kompetenta gästskribenter och kommentatorer.

Det som känns viktigt inför framtiden är att vi alla har uthållighet och framtidstro, framtidstro på att galenskaperna i klimat- och miljöpolitiken efterhand ersätts av en genomtänkt politik som bygger på erfarenhet och beprövade metoder. I sammanhanget kan det vara på sin plats att påminna om varför TCS finns och varför Stockholmsinitiativet driver den.

Politiska målsättningar

  • Att verka för att klimat-, energi- och miljöpolitiken inom Sverige och EU baseras på sund och verifierbar vetenskap.
  • Att granska omständigheter och biverkningar för industri och hushåll inom Sverige och EU rörande politiska positioner och prioriteringar avseende planerade utsläppsbegränsningar för koldioxid men också för biobränslen, vindkraft och kärnkraft.
  • Att verka för att klimatpolitikens olägenheter såsom miljöförstöring och lägre tillväxt i de utvecklade länderna, samt svält och fattigdom i utvecklingsländerna synliggörs.
  • Att verka för att modernisering och effektivisering av energiproduktionen samt utveckling av miljöpolitiken inte hämmas av skatter, avgifter, subventioner och regleringar utan sker genom stöd till forskning och utveckling av infrastruktur.

Våra ståndpunkter i klimatfrågan

  • Klimatet har ständigt förändrats och sentida förändring är odramatisk.
  • Inga observationer tyder på att koldioxidutsläpp har någon avgörande inverkan på klimatet.
  • Den pågående och planerade klimatpolitiken har katastrofala biverkningar som miljöförstöring, svält och fattigdom som främst drabbar världens fattiga.
  • Politiska klimatmål är meningslösa eftersom uppfattningen att klimatet kan låta sig styras eller kontrolleras saknar vetenskapligt stöd.

Med med dessa ord ur Stockholmsinitiativets vision och värdegrund önskar vi alla, till er alla ett Gott Nytt år 2012

Jonny Fagerström, Projektledare för The Climate Scam

 

december 31, 2011   20 Comments

Varför klimatmodellerna har fel

Hypotesen om global uppvärmning pga av mänskliga utsläpp av växthusgaser finns bara i klimatmodeller. Några andra bevis för denna hypotes finns inte. Klimatmodellerna är en central del av klimatbluffen, dvs påstå att våra koldioxidutsläpp kommer att orsaka en temperaturhöjning om 2-6 grader om 100 år.

Först vad är en klimatmodell? Man kan se det som en utvidgning av väderprognoser. Samma principer används för klimatmodeller som för väderprognoser. Genom att ställa upp partiella diffentialekvationer och numerisk räkna sig framåt kan vädret förutspås.  Som input initieras vädermodellen med aktuellt temperatur, lufttryck, luftfuktighet m.m. på olika höjd på många punkter. Sen integrerar man sig framåt i den tredimensionella rymden, dvs man delar upp atmosfären i ett tredimensionellt rutmönster, och räknar sig fram i tiden. Med räknar menar jag att datorer gör beräkningar, någon analytisk lösning finns inte pga av komplexiteten.

Väderprognoser är ganska tillförlitliga på några dygns sikt, sedan spårar de ofta ur. Tio dygn framåt är de relativt otillförlitliga. Klimatmodeller använder samma princip med ett tredimensionellt rutmönster men räknar sig framåt i många tiotalsår med små steg i taget. Dessutom så initieras de inte! De körs istället massor av gånger oinitierat så resultatet ser ut som ett spagettinystan och sen försöker man dra slutsatser.

Varför håller inte detta?

1. Världen är för komplex för att avbildas av en modell. Modellen har för stora brister helt enkelt. Molnbildning och havsströmmar klarar modellerna dåligt. Alla vet hur mycket El Nino och La Nina kan påverka temperaturen men ändå klarar man inte alls att modellera dem.

2. Det finns inget prognosvärde i modellen. Se Forecastingprinciples.com för mer info. Dessutom kallas de inte prognoser i IPCC rapporterna numera utan scenarier. Scott Armstrong – en av världens bästa expert på prognosmetodik (som jag själv har träffat på konferenser) säger:  klimatmodeller är ett matematiskt sätt för experter att uttrycka sina åsikter.

3. Modellerna har fel klimatkänslighet. Alla vet att bara en dubblering av CO2 bara leder till någon grads höjning av globala temperaturen pga växthuseffekten. IPCC:s dramatiska scenarier kommer av en påstådd  förstärkningseffekt. Denna har Spencer , Lindzen m.fl. konstaterat vara överdriven och helt felaktig.

 Modellerna blander helt enkelt ihop orsak och verkan enligt Spencer

4. Klimatmodellerna har fel fingeravtryck. Verkligheten stämmer inte med modellerna. Modellerna förutspår att temperaturen vid ekvatorn på höjd ska  uppföra sig på ett sätt när ”globala uppvärmingen” pågår. Uppmätta resultat motbevisar detta.

5. De senaste femton åren har globala temperaturen legat  i stort sätt oförändrad fast koldioxidhalten fortsatt att öka linjärt. Vi ligger nu nära gränsen för det undre konfidensintervallet för klimatmodellerna. Fortfarande inom gränsen för det tillåtna men farligt nära att spåra ur. Inom ett par år kan vi få konkreta bevis från verkligheten att klimatmodellerna är felaktiga.

 6. Det finns en verklighetsförvrängning. Läser man IPCC:s AR4 och TAR framgår stora osäkerheter. Detta även om troende politiskt korrekta författare valts ut. I Summary for Policymakers (SPM) tonas osäkerheterna ner och trollas bort. Ett politiskt falsarium. Sedan kommer MSM och förvränger verkligheten ännu mer. Till slut har vi generaldirektörer och politiker som inte fattar någonting vetenskapligt. Beslut fattas på förvrängda grunder. Detta är klimatbluffen i ett nötskal.

7.  Klimatmodellerna initieras inte.  Nu finns det förslag om att man ska börja initiera vissa klimatmodeller. Bra om så sker för då blir det lättare att validera modellerna alternativt förkasta dem.

8. Klimatmodellerna är ovaliderade. Endast prognoser framåt i tiden kan validera modellerna. Med diverse trixande har man fått dem att stämma historiskt för 1900-talet. Sen tror man att de ska fungera framåt i tiden på 2000-talet. Lika naivt som att anpassa en modell till gamla aktiekurser och tro att de kan spå framtidens kurser.

9. Politiker har satsat många miljarder kronor på anslag till forskare att ta fram klimatmodeller. Men underförstått har uppdraget varit att komma fram till av politiker förutbestämda resultat. Ungefär som när regeringen tillsätter en utredning. Resultatet är förutbestämt – det gäller att motivera detta.

10. De som jobbar med klimatmodellerna tror ofta blint på dessa. Men de tappar kontakten med verkligheten och tror att deras modeller är verkligheten.

 Till sist vill jag önska alla läsare ett riktigt Gott Nytt År! Ni är många och viktiga för oss.

december 31, 2011   62 Comments

Min replik till vindlobbyn nu ute på SvD Brännpunkt

Spotpriset på el är i skrivande stund nere på 30 öre/kwh och subventionerna i form av elcertifikat ligger på cirka 15 öre/kwh. Tänk om Saab för varje bil man sålde för 300 000 kronor fick ytterligare 150 000 kronor av staten i stöd. Det är samma sak. Vindindustrin är liksom Saab konkursmässig utan stöd från utomstående.

Min replik till vindlobbyn lät inte vänta på sig. Nu ligger den ute på SvD Brännpunkt. Läs och kommentera.

 

december 30, 2011   44 Comments

Vindindustrin sitter djupt i klistret – och där ska dom va!

Det jag, P-O Eriksson och Björn Törnvall och andra så många gånger skrivit om i riks- och lokalpress börjar nu få genomslag.

Nu sitter vindindustrin i klistret, precis där dom ska vara. Alla påståenden om hur billig vindkraften är och hur man bidar till sänkta elpriser faller nu platt på sin egen orimlighet. Samtidigt som vindindustrin fabulerar, bla i dagens SvD, så framgår det i alla affärstidningar idag och igår hur det egentligen ligger till.  – Hjälp! Vi behöver mer subventioner eller så måste elpriset höjas, låter det. Man lindar dock in det i fina formuleringar som att ”Sverige måste gå före i klimatomställningen” eller att, ”vi måste öka ambitionerna i elcertifikatsystemet”, eller – ” införa kontrollstationer i elcertifikatsystemet”.

I Dagens Industri, Affärsvärlden och andra tidningar hörs klagolåten och hur det egentligen ligger till. Låt nu denna subventionsberoende industri långsamt förtvina under 2012. En fin nyårsförhoppning tycker jag.

Uppdatering: Elpriset för lågt för vindkraft.

 

december 30, 2011   48 Comments

Tillbakablick på 2011 – Spencers och Braswells fasplansanalyser

Bilden är från den hobbyforskningsrapport som diskuteras i slutet av artikeln.

Här gör vi en tillbakablick på turerna kring Spencer och Braswell under året. De utsätts för en tendentiös kritik som går ut på hårda angrepp på allt som kan tänkas vara felaktigt i deras publicerade artiklar. Samtidigt förbigås deras banbrytande arbete om fasplansanalyser av strålningsdata från satelliter från 2010, som antyder låg klimatkänslighet, med tystnad. Men fasplansanalyserna har stor potential att ge oss nya insikter om klimatsystemet. Jag har faktiskt själv bedrivit en del klimatforskning på hobbynivå med hjälp av Spencers och Braswells metod och kommit fram till resultat som stöder deras uppfattning.

John Christy, Roy Spencer och William Braswell från University of Alabama, Huntsville, har gått till den klimatvetenskapliga historien för sitt banbrytande pionjärarbete med den mycket krävande vetenskapliga uppgiften att mäta den globala medeltemperaturen med hjälp av satelliter. Med sin inriktning på satellitobservationer och insikterna från dessa har denna forskargrupp också bildat sig självständiga åsikter om klimatsystemets känslighet.

Men klimatvetenskapen har en ovanlig organisation genom IPCC- processen vilket har medfört att vissa forskare som har varit särskilt aktiva inom denna fått en tongivande ställning. Detta har medfört att åsikter och vetenskapliga argument som forskarna inom UAH-gruppen kommit fram till om att klimatkänsligheten är låg och att naturliga variationer kanske betyder mer än ökade växthusgashalter har orsakat konflikter med andra forskare. Här är ett exempel på hur Roy Spencer blivit måltavla för agressiva personangrepp.

När Roy Spencer var inbjuden till Sverige för ett klimatvetenskapligt seminarium i Sveriges Riksdag våren 2009 så var han den internationellt sett mest meriterade av de forskare som höll föredrag vid detta möte. Han presenterade då sin aktuella innovativa forskning tillsammans med William Braswell om analys av strålningsdata från satelliter med fasplansdiagram. Men trots den långväga gästens mycket aktningsvärda klimatvetenskapliga bakgrund häcklades han av en lekman med ovidkommande påståenden som avsåg att misstänkliggöra honom ur vetenskaplig synpunkt.

Under året som gått har man i vissa kretsar inriktat sig på att speciellt angripa Roy Spencer tillsammans med John Christy och William Braswell. Man kritiserar några utvalda vetenskapliga artiklar av Spencer och Braswell och kritiken går ut på att finna fel i artiklarna samtidigt som man undviker att erkänna det som är rätt och riktigt i dessa. Kritiken framgår bland annat i Wikipediaartikeln om Roy Spencer. Vi har här på TCS uppmärksammat hur kritik från Dessler och Trenberth med flera bygger på rena felaktigheter som avser att dölja fel som man själv har gjort (dvs. en felaktig regressionsmetod för utvärdering av satellitdata). Men ett vetenskapligt arbete, Spencer och Braswell (2010) om fasplansanalyser, förbigås med tystnad. Där finns tydligen ingenting att kritisera.

En annan av Roy Spencers kritiker är professorn i geokemi vid Brigham Younguniversitetet vid namn Barry Bickmore. Denne har en särskild avdelning på sin egen webbsajt för att häckla Roy Spencer som har uppmärksammats inte minst på svenska mindre seriösa klimatbloggar (jag nämner inga namn), även i form av videoinspelningar. Återigen framgår det av hur kritiken är upplagd att den är mycket tendentiös. Medan man i en normal utvärdering av en forskares arbete i första hand lyfter fram förtjänsterna gör Bickmore precis tvärtom, han dammsuger Spencers och Braswells vetenskapliga artiklar efter de minsta felaktigheter. Spencers och Braswells banbrytande arbete om fasplansanalyser omnämns däremot nästan inte alls.

Redan när jag första gången läste Spencers och Braswells artikel från 2010 om fasplansanalys blev jag fascinerad av detta exempel på hur forskare genom ett nytt sätt att tänka så att säga öppnar en dörr till nya vetenskapliga insikter inom sitt forskningsområde. Sådant händer inte varje dag, men återkommer ändå ständigt inom olika forskningsområden, och leder ofta till att den vetenskapliga kunskapen tar ett stort kliv framåt (ibland leder det till Nobelpris). Deras nyskapande artikel inspirerade mig att läsa mer om klimatvetenskap, både i läroböcker och i vetenskapliga artiklar, speciellt artiklar som handlar om klimatkänslighet. Klimatforskning blev som en hobby för mig.

Detta ledde också till att jag började göra mina egna fasplansanalyser, till exempel den som jag visade i artikeln på TCS för någon tid sedan om Spencers och Braswells metod. Jag var nämligen nyfiken på hur det skulle bli om man använde temperaturer från jordytan (mätta på två meters höjd enligt HadCRUT3) i stället för temperaturer från mitten av troposfären som Spencer och Braswell använde för sina fasplansdiagram. Med yttemperaturer så får man inte särskilt tydliga linjära segment på samma sätt som Spencer och Braswell fick och vilka gav information om återkoppling och klimatkänslighet. Men däremot visar diagrammet (med strålningsdata från CERES) en mycket vacker ögla (nära nog en ellips) som hänger samman med avkylningen och uppvärmningen i samband med 2008 års La Niña.

Spencer och Braswell skriver i sin artikel att temperaturvariationerna i mitten av troposfären är bättre korrelerade med strålningsdata än variationerna i yttemperaturerna. Man kan förstå detta genom att klimatsystemet påverkas mycket av djuphavet, speciellt under El Niño och La Niña. Temperaturändringen i atmosfären kommer underifrån och sprider sig uppåt. Detta ledde mig till tanken att det kanske finns någon slags fördröjning mellan yttemperaturernas variation och att strålningen ändras.

Jag plottade därför fasplansdiagram med strålningsdata ett antal månader framåt i tiden som funktion av temperaturanomalierna. Det visade sig att den elliptiska ögla som från början fanns för La Niña 2008 blev allt smalare och vid nio månaders fördröjning så fick jag det diagram som visas överst i bilden ovan (de andra två diagrammen är fasplansdiagram för endast den långvågiga och endast den kortvågiga strålningen som också har stort vetenskapligt intresse). Alla detaljer om hur detta gjordes finns i hobbyforskningsrapporten.

I detta nya fasplansdiagram med fördröjda (eller eftersläpande) strålningsdata så får vi för hela La Niñaperioden på två år med avkylning och uppvärmning att punkterna hamnar runt en rät linje med lutningen 6 W/(m2 K). Detta stämmer precis med lutningarna hos de räta linjer (som kallades striations) som Spencer och Braswell observerade i sina fasplansdiagram och som de förklarar med att de visar hur strålningen ökar när temperaturen ökar, dvs. återkopplingen på grund av temperaturändring, när forcingen är konstant. Värdet motsvarar en mycket låg klimatkänslighet på 0,6 K per koldioxidfördubbling.

En sannolik tolkning av denna räta linje i diagrammet ovan är att under La Niñaperioden så avkyls först och uppvärms sedan klimatsystemet på grund av utväxling av värme med djuphavet. Ingen annan större ändring i strålningen till och från rymden antas ske under denna period än den strålningsändring som orsakas av den ändrade temperaturen. Om detta antagande är riktigt så är lutningen hos den räta linjen lika med den så kallade klimatåterkopplingsparametern som i sin tur kan översättas till en klimatkänslighet. I detta fall är alltså den förra 6 W/(m2 K) och den senare 0,6 K.

Vi ser alltså här ett exempel på potentialen i Spencers och Braswells metod och att den bör kunna ge många fler resultat som skulle kunna ge oss insikter i klimatsystemets känslighet.

En grundlig beskrivning av hur diagrammen i bilden ovan beräknades och en diskussion av vad de skulle kunna betyda finns i hobbyforskningsrapporten.

december 30, 2011   16 Comments

Att minska utsläpp löser inte problemen

”Med stormar och värme diskuteras på nytt klimatet, men de politiska lösningarna är alltför fokuserade på utsläppen. Det är mycket viktigare att planera samhällen på ett bättre sätt”, skriver Lennart Bengtsson, professor i meteorologi.

En bra artikel av professor Lennart Bengtsson på dagens Svd Brännpunkt.

Läs och kommentera!

 

december 29, 2011   148 Comments

Om att äta kakan och ändå ha den kvar

När IPCC grundades så hade både koldioxidhalt och temperatur ökat under ett decennium och det fanns beräkningar som tydde på att en fortsatt ökning av koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till en fortsatt uppvärmning. Med undantag för ett litet hack i uppvärmningen i samband med utbrottet av vulkanen Pinatubo i juni 1991, så fortsatte både koldioxidhalt och temperatur att öka under större delen av 90-talet.

IPCC kom med sina första rapporter 1990 och 1995 och kunde rapportera fortsatt höjning av koldioxidhalt och fortsatt uppvärmning. Detta ledde till att ett antal förhandlare som samlats i Kyoto i Japan enades om ett avtal, kallat Kyotoprotokollet som antogs i december 1997. Efter att det följande året blev rekordvarmt och t.o.m. påstods ha varit årtusendets varmaste år, så skrev ett antal länder under avtalet. (att avtalet trots detta inte trädde i kraft förrän i februari 2005 berodde på att några viktiga länder, främst Förenta Staterna, vägrade att underteckna det).

Efter det rekordvarma året 98 så kom det så ett ”riktigt kallt år” 1999, när årets medeltemperatur blev 0,3 grader kallare. Detta väckte dock ingen stor uppmärksamhet utan det förutsattes att uppvärmningen snart skulle fortsätta som tidigare. Sedan gick åren och klimathotet blev ett alltmer etablerat faktum – detta trots att uppvärmningen tycktes ha tagit en paus. Det kom naturligtvis larmrapporter om hur koldioxidhalten ökade och istället för att kommentera det faktum att temperaturen visserligen var hög, men inte ökade ytterligare så avleddes allmänhetens uppmärksamhet genom att forskarna istället talade om isen i Arktis.

Så småningom blev det dock tydligt att en del av de som var skeptiska till IPCCs alarmistiska budskap, sådana som Richard Lindzen, Steve McIntyre, Ross McKitrick, Roger Pielke Sr och Jr och flera till faktiskt hade argument för sin kritik, vilket så småningom gjorde den uteblivna uppvärmningen allt mer pinsam för IPCC och speciellt dess inre kärna av forskare.

Ett förslag till lösning på dilemmat var att ”bortse ifrån tillfälliga naturliga svängningar” såsom El Niño och La Niña och därmed trolla bort de varma åren i slutet av 1900-talet. Då kunde man hävda att uppvärmningen fortsatt in i detta årtusende och kanske ända in i det nyss påbörjade decenniet. Problemet med den lösningen är bara att även den försvagar argumenten för att det är koldioxiden som står för uppvärmningen. Det var ju nämligen den påstått onormalt snabba uppvärmningen som inte kunde förklaras om effekten av koldioxiden togs bort ur modellerna, men om uppvärmningen tagit 30 år istället för 20 så finns det ingenting som säger att den skulle vara ”onaturligt snabb”.

Man kan inte båda äta kakan och ha den kvar. Antingen var det en snabb uppvärmning som i stort sett upphörde efter 1998, eller så var det normal uppvärmning, en sådan som ständigt återkommit i jordens klimathistoria.

december 29, 2011   31 Comments

DN Debatt – propaganda utan debatt

DN har flera skarpa journalister och jag läser DN varje dag. Något som ofta bara är tråkigt är DN Debatt. Regeringen och dess myndigheter får regelbundet in olika propagandaartiklar här. Populärt är att blanda in orden klimat och hot här och där. Lättare att DN Debatt ska publicera artikeln då?  Börjar bli patetiskt detta med Sverige och klimatet. Vad blir nästa steg? Klimatanpassade fängelser eller parkeringsplatser?

Ta denna artikel av Birgitta Boström, generaldirektör för Sveriges Geotekniska Institut (SGI),  som ett exempel.  Artikeln är kryddad med diverse klimatord och hot. Den handlar om att nu måste regeringen handla för att klimatanpassa Sverige. Slutsatsen ”regeringen tillsätter en delegation med representanter för olika berörda samhällsintressen”  ligger väl i myndighetens intresse. Fler byråkrater, mer jobb.

Nu är det väl så att Birgitta Boström har direkta kanaler till regeringen. Och hon behöver inte gå via DN Debatt. Är det ett låtsasspel hon bedriver för DN:s läsare? Om regeringen bedömer att det hon skriver är sant agerar de väl ändå utan påtryckningar via DN Debatt?

DN då – vem är motpart och kommer att ifrågasätta Birgitta Boströms påståenden? Oppositionen? Alla vet att i klimatfrågan och i frågan om att spendera miljarder på olika myndigheter finns ingen större skillnad mellan partierna. Alliansen har inte gjort något för att rensa upp i myndighetsträsket.

Vem är Birgitta Boström? Hon tillsattes 2003 av dåvarande (s) regeringen. Innan dess hade hon arbetat på Miljödepartementet sedan 1990 och varit kommunalråd i Järfälla. Ingen yrkesbakgrund inom området utan en typisk politisk broiler. Utbildning inom kulturgeografi.

Några Boström citat:

”Men koldioxidens utsläppskurvor måste plana ut och börja minska redan 2015, enligt FN:s klimatforskare. Annars klarar vi inte 2-gradersmålet.”

FN har inga egna klimatforskare. Däremot kan länder nominera författare till rapporter och deltagare till möten. Vilka som utses att skriva att en sluten politisk process inom IPCC. Självklart väljs politiskt korrekta författare ut.

2-gradersmålet existerar bara politiskt. Vetenskapligt är det ett påhitt. Det är bara att läsa IPCC:s senaste rapport AR4 så framgår det. Osäkerheterna är betydande och IPCC gör inga prognoser.

”De förhöjda riskerna beror på att de framtida klimatförhållandena medför stora förändringar av flödet i älven. Flödena ökar alltmer under vinterhalvåret.”

Det finns inget bevis för att flödena kommer att öka under vinterhalvåret. Regionala prognoser går inte att göra tiotals år framåt. Vi lyssnar till vad Kevin Trenberth, huvudförfattare till IPCC rapporterna 2001 och 2007, säger.

In fact there are no predictions by IPCC at all. And there never have been. The IPCC instead proffers “what if” projections of future climate that correspond to certain emissions scenarios. ..

I postulate that regional climate change is impossible to deal with properly unless the models are initialized.

Att det inte går att göra regionala klimatprognoser borde väl Birgitta Boström känna till. Hon har trots allt en lön om 79300 kr/månad. Vad det innebär att klimatmodellerna inte initieras kan hon be någon högskoleutbildad naturvetare tala om för henne. 

Birgitta Boström avslutar sin artikel med: Och det brådskar!

Gäsp! Vi pratar om en förändring som är så långsam att den knappt går att mäta. De senaste 15 åren har globala temperaturen inte stigit alls.

Regeringen borde bortse från Boströms hotartikel. Att åtgärda de problem som finns idag räcker gott.

DN skulle kanske fundera på att ta tillbaka rollen som granskare av makten istället för att vara en del av den.

Källa Källa

 

 

december 28, 2011   66 Comments

Lyssna mindre på alarmister

.
Johan Ingerö på SvD har skrivit en intressant ledare i dagen SvD.
.
Han tar upp en artikel i DN där Douglas Kell menar att om man går över till grödor som växer året runt kan man minska atmosfärens koncentration av koldioxid.
Men det intressanta är inte bara just det här förslaget utan att vi riskerar att fastna i en viss tankebana menar Johan. Romklubbens teorier om befolkningsexplosionen, liksom talet om skogsdöden på 80-talet borde ha behandlats som hypoteser istället för fakta.
.

För även om vi lyckas ställa rätt diagnos finns risken att vi ordinerar fel medicin innan vi landar rätt och ännu värre, om vi är för upptagna med att se åt ett visst håll kan vi missa bättre idéer.

Han avslutar med:

”Klimatproblematiken är reell, men de hittills föreslagna lösningarna behöver inte vara de bästa. Nyårslöftet för 2012 bör vara att lyssna mindre på alarmister.”

 

december 27, 2011   32 Comments

Stor uppgift för liten isbjörn

Får jag presentera isbjörnsungen Siku. Han föddes på djurparken Skandinavisk Dyrepark i Danmark den 22 november 2011. Det visade sig att hans mamma inte hade någon mjölk att ge honom men djurparksföreståndaren Frank Vigh-Larsen adopterade då den lilla isbjörnsungen.

Men lilla Siku, vars namn betyder ”havsis” på grönländska, har fått en större uppgift än att bara visa upp sig på en djupark. Han skall vara ambassadör för sina vilda artfränder i Arktis. Enligt den senaste rapporten kommer isbjörnar i det vilda att vara utdöda om 40 år berättar Frank Vigh-Larsen i en intervju på Expressens hemsida. Då är havsisen borta i Arktis enligt djurparken och sambandet mellan havsisens utbredning och antalet isbjörnar är enkelt. Ingen is, inga isbjörnar.

Här är ett litet klipp från djurparkens hemsida:

.
Lilla Siku är omåttligt populär med klipp på YouTube, BBC samt en alldeles egen facebook-sida där ni kan gå in och adda honom om ni vill.

december 27, 2011   121 Comments