Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Posts from — januari 2012

Uppvärmning hos SVT

SVT publicerade igår en artikel med rubriken

Forskargrupp: global uppvärmning inget att oroas för

Det handlar egentligen om en förkortad version av en artikel publicerad i Wall Street Journal den 27 januari.

Jag tycker att Nanok Bie, som har skrivit artikeln på SVTs hemsida, får det mesta rätt. Sjävklart är den vinklad men i mitt tycke ovanligt lite för att vara SVT.

De sexton forskarna som har skrivit den ursprungliga artikeln menar mycket riktigt att drastiska åtgärder för att göra något åt den globala uppvärmningen inte är nödvändiga.  I den länkade intervjun med William Happer förtydligar han sig lite och menar att vi kan avvakta några decennier och se vad som händer.

Forskarna menar också att världen inte har blivit varmare under de senare 10 åren men Nanok skriver att man ”skyller” på att datorsimuleringarna grovt överskattat effekten. Vad de skriver är att det handlar om en utebliven värmeuppgång bara om man tror att modellerna med olika feedbacks (vattenånga och moln mm) har rätt.

”Gruppen menar också att koldioxid är bra för planetens växter, som man menar utvecklades under perioder då koldioxidhalten var tio gånger så hög som den är idag” skriver Nanok och det är så de skriver förutom att de också skriver att koldioxid är en osynlig och luktfri gas. SVTs artikel är ju kortfattad och tar därför kort upp att yngre personer inte vågar vara skeptiska vad gäller just klimatfrågan medan forskare och andra som överdriver hotet om en global uppvärmning kan leva gott på det.

Ja ni kan ju läsa och jämföra själva.

En sak som jag reagerade på är att SVT skriver att nobelpristagaren Ivar Giaver avgick ur Amerikanska Fysiksällskapet ”i protest mot att organisationen påstår att globala uppvärmningen är orsakad av människans aktiviteter och är  ett ovedersägligt faktum”. Visserligen citerar de sällskapets utsaga i frågan men Nanok missar att det som upprör Ivar så mycket är att det är ok att diskutera i princip vad som helst som protoners förändring över tiden eller hur ett multi-univiserum uppför sig medan bevisen för en global uppvärmning är odiskutabel. Vad han protesterar mot är alltså att sällskapet behandlar just denna teori på ett helt annat sätt än alla andra.  

 Se gärna den här videon som är en intervju med William Happer

 ——————————-

Uppdatering 2012-02-01

Nu har det kommit en replik i Wall Street Journal skriven av ingen mindre än Kevin Trenberth.

 

januari 31, 2012   125 Comments

Dags för metan?

Senaste tiden har man hört ganska mycket om ”fracking” – där innesluten naturgas blir åtkomlig via påtvingad sprickbildning  i lämpliga berglager. Men sedan ca 1960 har man också haft klart för sig att det i djuphavsbotten finns metan i stora mängder i så kallad clathratform, dvs inneslutet i en ”bur” av vattenmolekyler. Materialet ser ut som någon form av porös is, och brinner (se bilden) likt forna tiders ”metatabletter” (finns de att köpa fortfarande?).

Det hela är inte specifikt för metan – vid höga tryck och låga temperaturer är liknande föreningar mellan vatten och andra kolväten stabila och även sådana med exempelvis koldioxid, kväve och syre (bilden är från Wikipedia, där metanhydrater diskuteras här). Bildandet av sådana föreningar komplicerar också studier av historisk atmosfärssammansättning via gasbubblor i glaciäris från stora djup, som bl.a. påpekats av den bortgångne Jaworowski.

Mycket av detta bundna metan anses enligt Wikipedia-artikeln vara av mikrobiologiskt ursprung, med koldioxid och karbonater som utgångsmateriel. Man skulle kunna tro det vore kuriosa, men mängderna tros faktiskt överskrida de kända fossila kol- , olje- och gasresurserna.

Rent tekniskt är metanclathraterna utvinnbara – frågan är snarare om det är kommersiellt gångbart, och om det kan ha miljömässiga konsekvenser. I Sunday Times (UK – tyvärr ej fritt läsbar) fanns den 15 januari en artikel om att Japan i sin närhet har funnit så mycket metanclathrat att det skulle räcka för dem i 300 år. Andra länder har också intresserat sig för saken, exempelvis Kina och USA.

Saken har också behandlats nyligen i Nature – men i en annan variant. Metangashydrater finns också i vatten/is-innehållande naturgaskällor, exempelvis i Alaska. Genom att trycka ner koldioxid i gaslagren kan man förskjuta de kemiska jämvikterna, och låta koldioxiden ta metanets plats (det bildar ett mer stabilt clathrat, och lagringstrycket ökar inte brant som det gör i det förfarande som beskrivs i nästa stycke).

Två flugor i en smäll också, om man nu tror på koldioxidens farlighet i klimatsammanhang – och säkert oändligt mycket säkrare för omgivningen än att med dyr kompressorkraft trycka ner koldioxid till avsevärda lagringstryck i gamla gruvhål, eller vad politiker och kraftbolag mot bättre vetande fantiserat om i Europa. Just dessa idéer måste vara det jämförelsevis största vansinnet i ”klimatfrågan”.

I exempelvis tidigare Nature-artiklar finns kompletterande information om sådana metankällor, här, här och här. Det är ju också lite fascinerande hur naturens krafter kan anrika material – tankarna leds till ”myrmalm”, som var viktig under järnåldern, och till ”mangan-noduler” på djuphavsbotten, och givetvis också till frågan om råoljans verkliga ursprung.

Bland mer esosteriska spekulationer har också funnits en hypotes om att mystiskt försvunna fartyg i exempelvis Bermudatriangeln kan ha råkat ut för plötsliga gasutsläpp från havsbottnen (metan eller koldioxid), och därmed tappat flytkraft på nolltid. Men sådant borde ju kunna observeras med dagens satellitsystem…

januari 31, 2012   15 Comments

Köld dödar

 

DN skriver idag om en dödlig köldknäpp i Östeuropa. I Ukraina har 18 personer dött, i Polen 10 personer och dödsfall har även förekommit i Litauen, , Tjeckien, Serbien, Bulgarien och Rumänien. Kölden kommer att fortsätta under de kommande dagarna.

Enligt bl a The Guardian kommer det att komma en studie ang att solen förväntas ha låg aktivitet under det här århundradet och vad det kommer att innebära. Studien visar att den globala uppvärmningen inte kommer att påverkas på ett avgörande vis i förhållande till den förväntade effekten av växthusgaserna. Vad jag förstår har studien inte publicerats än men kommer i Journal of Geophysical Research, Atmospheres.

Många i Östeuropa skulle förmodligen välkomna en viss uppvärmning just nu men jag tror att vi får vänta och se om de har rätt i studien om effekten av en mindre aktiv sol. Trots allt bygger den på endast en modell.

 

januari 30, 2012   77 Comments

Stefan Löfvén – ny ordförande för (s) – en gnutta hopp

Foto: Frankie Fouganthin

Att Stefan Löfvén har utsetts till ny partiordförande för (s) har väl ingen missat. Spekulationerna har nu också startat om hur det ska gå för socialdemokratin och om/hur man ska ta tillbaka opinionen. I DN har man börjat snickra på en tänkbar skuggregering.

Man kan konstatera att (s) sannolikt har kompetens och erfarenhet för att få ihop ett mycket starkt lag om man så vill. Erfarna och kunniga politiker som Leif Pagrotski, Margot Wallström och Jan Eliasson skulle kunna vara tänkbara namn inom ekonomi och utrikespolitik. Enligt DN är Åsa Westlund väldigt intressant när det gäller miljöfrågor. Hon har jobbat med miljö och med konsumentpolitik i Europaparlamentet. En ung kvinna med EU-erfarenhet och gedigna kunskaper. Spännande, skriver DN. Ja verkligen spännande eftersom jag aldrig har hört talas om henne. Vem är hon?

När det gäller Stefan Löfvén själv så anser jag att han är det mest lovande partiledarnamnet vi har just nu. Löfvén anses stå med båda fötterna på jorden, han har erfarenhet av ett ”riktig arbete” som svetsare i industrin. Han verkar förstå välfärdens ursprung via energifrågan, industrin och näringslivet.

Han lovordas i media just nu. Näringslivet tycks också hålla honom högt, ja till och med högre än Reinfeldt. Industrivärldens ordförande Sverker Martin-Löf kritiserar regeringen och stödjer Stefan Löfvén och menar också att det i vår nuvarande regering saknas erfarenhet av näringsliv och industri. Alla minns väl Fredrik Reinfeldts ord där han förra året betecknade näringslivet som ”ett särintresse”.

När det gäller kärnkraften har Löfvén varit väldigt tydlig med att Sverige behöver kärnkraften för att få billig energi till industrin och för konkurrenskraften. Han tycks också ha förstått konsekvenserna av Kungliga Vetenskapsakademins uppgifter angående behovet av dyr reglerkraft till vindindustrin. Detta är mycket lovande. Man har också märkt en viss oro inom (v) och (mp) angående detta. Hur ska man nu kunna skapa ett rödgrönt alternativ i energifrågan? Själv tror jag inte att det är möjligt om inte Löfvén gör en helomvändning i kärnkraftsfrågan. Att (mp) och (v) skulle göra det håller jag för helt otroligt.

Stefan Löfvén nämnde också klimat- och miljöarbete i sitt inledningstal men jobben tycks vara den centrala frågan i (s) politik framöver om han får som han vill. Om han med kloka argument lyckas implementera mer kärnkraft, vilket ger billigare el i Sverige, och därmed räddar jobben i den svenska industrin kan han bli oerhört framgångsrik. Men det kräver att han inte börjar ackordera och kompromissa med sin övertygelse i alltför stor omfattning.

Jag hävdar att Stefan Löfvéns tillträde som socialdemokratisk partiledare inger en gnutta hopp för Sverige, men fråga mig gärna igen om ett par månader då han blivit varm i kläderna med alla risker som det innebär. Vi får följa utvecklingen.

 

januari 30, 2012   59 Comments

Johan Rockström på ABF

Den 25/1 höll ABF eller möte kring klimatutvecklingen och jordens resurser under temat ”Är världen beboelig om 100 år?”. Jag åkte dit för att notera vad som sas.

Samtalsledaren, Ulf Wickbom, började med att hälsa alla välkomna och konstaterade att den absoluta majoriteten av åhörarna inte skulle ha någon möjlighet att besvara frågan eftersom genomsnittsåldern var relativt hög.

Johan tog sedan vid för att hålla sitt föredrag om jordens tillstånd.  Han hade bara 45 minuter på sig så det var ett våldsamt tempo vad gäller både bilder och tal. Jag själv anser mig numera vara rätt van vid vad som framställs men till och med jag hade lite svårt att hänga med ibland. Jag har inte för avsikt att ge er ett fullständigt referat av vad som sas utan väljer att lyfta fram några få punkter.

Johan påstod att det har kommit några överaskningar under 2011. En av dem är att havshöjningen går mycket snabbare nu och att den kommer att landa på minst en meter, eller snarare en och en halv meter fram till år 2100. Det var verkligen en överraskning för mig att havshöjningen skulle ha börjat accelerera. Därför tog jag fram hur utvecklingen har varit enligt NASA:

Jag uppfattade inte vilken studie som Johan Rockström stödjer sitt påstående om en kommande stigning på minst en meter fram till år 2100 på. Istället vill jag lyfta fram en studie,” The Earth’s Cryosphere and Sea Level Change” publicerad i Surveys in Geophysics. Volume 32, Issues 4-5, 2011. Studien är baserad på en workshop.

Workshopen kom fram till att en acceleration av havshöjningen under de senaste 100 åren är sannolik men någon ytterligare acceleration under de senaste två decennierna inte kan identifieras.

”Most model estimates suggest a modest acceleration of sea level rise towards the end of the twenty-first century compared to now. In this respect, recent studies reported at the workshop support the IPCC report (2007) giving likely values for a middle-of-the-linescenario of 20-50 cm.”

Det är ju lite skillnad på om havshöjningen blir 1 – 1,5 meter eller om den blir 20 – 50 cm. 

Vad gäller den globala temperaturen menade han att allt prat om att temperaturhöjningen skulle ha avstannar bara är dumheter. I samband med detta visade han några temperaturkartor framtagna från GISS hemsida men eftersom han lade dem ovanpå varandra var det väldigt svårt att följa med i resonemanget med hjälp av bilderna. Han menade att alla mycket enkelt kan ta fram dessa temperaturkartor själva men jag personligen tvivlar stark på att huvudelen av publiken hittar till GISS hemsida till att börja med. Jag tog fram de senaste tio årens temperaturutveckling enligt HadCru med hjälp av Wood for Trees  med följande resultatet:

Det är givetvis för tidigt att därmed påstå att trenden på lång sikt har förändrats. Samtidigt kan det inte heller vara förenligt med sanningen att vifta bort avsaknaden av en temperaturökning under den senaste tiden som ”bara dumheter”. 

Efter föredraget fick Johan frågan om inte skeptikerna kan ha rätt? Här svarade han faktiskt att viss forskning är katastrofinriktad och att andra forskare menar att den är överdriven.

Därefter följde en paneldebatt som egentligen inte sa så mycket tyckte jag.  Det pratades mycket om förhandlingar och att sådant här tar tid.

Publiken fick också komma till tals och jag avslutar med Sten Kaijsers kommentar i micken som väckte varma och glada skratt:

”Jag är utvecklingsoptimist. Att barnafödandet planat ut beror på att
kvinnorna håller på att ta makten över sina egna kroppar – de starka
kvinnorna kommer att rädda världen”

 

januari 29, 2012   27 Comments

Tyska beslutsfattare och klimatförändringar

Gästinlägg av docenten, meteorologen och klimatologen Tage Andersson

Baltic Sea Experiment (BALTEX, Östersjöexperimentet) är ett viktigt hydrologisk-oceanografisk-meteorologiskt projekt som geografiskt täcker Östersjön med tillrinningsområden. Projektet startade 1992. Länderna runt Östersjön deltar. De har bl a levererat ett antal rapporter. Deras Publication No.50 frånseptember 2011heterA survey of regional political decision makers concerning climate change and adaption in the German Baltic Sea region. Författare är Dennis Bray och Grit Martinez.Enligt titeln handlar det om hur politiska beslutsfattare uppfattar klimatändringar och anpassning till dem. Något som definitivt är intressant för TCS. Visserligen behandlar det Tyskland, men deras politiker skiljer sej nog inte alltför mycket från våra i dessa frågor.

Arbetets ansats är ambitiös. Via email kontaktades 1110 ledande beslutsfattare. Svar fick man från 103, eller 9%. Den låga siffran medför att resultaten, som bl.a.redovisas på ett 80-tal histogramspäckade sidor, måste tas med en nypa salt. Författarna försvarar sej med att andra liknande, tydligen väl renommerade, studier haft än lägre svarsprocenter. Trots lågt deltagande kan ju resultaten vara bra, med frågetecken för tillförlitligheten. Förhoppningsvis får man i alla fall de svarandes åsikter. Om deras representativitet vet man förstås inget.

Intressant är hur beslutsfattarna uppges lärasej klimat. Det går mest via TV och dagspress. Mycket mindre inhämtas från forskare. Medias överdrifter medför att politikerna är mer pessimistiska och upplever ett värre klimathot än forskarna. Det säjer inte lite, eftersom de forskare som sannolikt avses lever på AGW-hypotesen.

Mediernas roll för klimatpolitiken har insetts också i vårt land. Naturvårdsverket startade sin klimatkampanj år 2003, då de bl.a. sände några populära TV-meteorologer land och rike runt för att skrämma upp folk med koldioxid och kommande klimatkatastrofer. Det lyckades bra, bland framgångarna märktes att lokalpressen uppmärksammade kändisarnas besök och spred katastrofbudskapen. Våra media, med radio, TV och de stora tidningsdrakarna i spetsen driver fortfarande klimatskräcken och släpper sällan fram nyanserade budskap.

Fig 1 visar varifrån beslutsfattarnahämtar sina kunskaper. Längst ner hamnar forskningen!

Viktigaste miljöfrågor är luft- och vattenkvalitet. Dock kommer klimatet högt, lika högt som tillgång till vatten. Längre ner kommer havsytehöjning och jordförstöring, även om de också bedöms som allvarliga.

Att klimatet kommer så högt är nog ett europeiskt fenomen. Hos PEW, som sannerligen inte negligerar klimatet, hamnar såväl det som miljön under energifrågan. Klimatets betydelse sjunker stadigt, se fig 3.

Intressant är hur beslutsfattarna bedömer klimatändringarnas effekter. Kyligare klimat, såväl svalare somrar som kallare vintrar, väntas ge negativa effekter, medan varmare gerpositiva. Mer snö och is är negativt. Detta indikerar att manryggmärgsaktigt intar en politiskt korrekt attityd, klimatändringar är negativa. Vid närmare eftertanke skulle många väntade effekter dock vara positiva, fig 4. Majoriteten i ett kyligt klimat, som vårt, skulle nog ansluta sej till de tyska politikerna och välsigna en måttlig uppvärmning.s

Mediatrycket för CAGW är fortfarande intensivt. TV anordnar ”debatter” om klimatet där alla deltagare, inklusive programledare, är pro-CAGW. Lika upplysande som att låta några sverigedemokrater debattera invandring. Miljörörelsens ledande figurer, som Rockström, Wijkman, Svante Axelsson och Mikael Karlsson publicerarständigt osakliga alster. Tunga politiker, som ministrarna Lena Ek, Anna-Karin Hatt och Annie Lööf larmar ständigt. En förkrossande riksdagsmajoritet ansluter sej okritiskt till CAGW. Kritiska röster släpps sällan fram. Etablissemanget har insett medias makt, känner att det publika stödet sjunker och beklagar sej över att media inte gör mer för att skapa den ”rätta” opinion som är nödvändig för att ”uppnå 2-gradersmålet” och ”rädda klimatet”. För att nå en balanserad bild av klimatproblemet måste nyanserade synpunkter, som nog trots allt dominerar bland folk, nå ut i media. En uppgift för dej som läser det här och behärskar pennan.

Fig 4. Tyska beslutsfattaresförväntade effekter av klimatändringar. Detta är fig 10 i “Survey of….”

 

januari 29, 2012   22 Comments

Debattklimatet i Sverige är lågt

Det finns anledning att vara pessimistisk beträffande debattklimatet i Sverige. Vi har inte bara en miljöminister som verkar vara helt ovetandes om den vetenskapliga forskningen om klimatet; om de osäkerheter och om de vetenskapliga diskussioner som försiggår kring koldioxidens eventuella påverkan på den globala uppvärmningen. Även stormedia är totalt ur fas med den internationella klimatpolitiken. De flesta av västvärldens ledare är nu i full färd med att paddla baklänges ur de åtaganden de gjort beträffande en reduktion av den mänskliga koldioxidproduktionen.

En genomgående debattpolicy bland de ledande klimatalarmisterna har sedan många år varit att vägra diskutera med skeptiker. Efterrationaliseringen för denna strategi är att man inte diskuterar på ett seriöst sätt med sådana som tror att jorden är platt eller med dem som förnekar förintelsen av judar under 2:a världskriget. Felet med strategin är att alarmisterna inte begripit att de som är kritiska mot IPCCs hypotes om koldioxidens farlighet har mycket goda och rationella argument på sin sida.

Alarmisternas debattknep höjer sig knappast från vilken stolleforskning som helst: ”Vi vägrar att diskutera med er eftersom ni är plattjordingar och förintelseförnekare”.  På så sätt slipper man att ens försöka bemöta den sakliga kritik som framförs.

Mediapersonligheter som Per Holmgren, Anders Wijkman och Johan Rockström har på detta bekväma sätt undgått all kritisk granskning. Tyvärr har också våra stormedia gått på samma enkla trick, med påföljd att debatten om klimatfrågan ligger på en skandalöst lågt i vårt land. Skäms!

Ingemar Nordin

januari 28, 2012   212 Comments

Centern vill förbjuda dig att köra bil

Lena Ek (c) är ny miljöminister och man kan sätta kaffet i halsen när man hör henne prata. Verklighetsanknytingen är noll. Själv kan hon åka taxi och flyg när hon vill. I Rapport den 17:e januari sa Lena Ek att bilåkandet måste minska för att vi ska kunna uppfylla EU:s klimatmål.

Jag gissar att formen för förbudet att köra bil blir höga skatter. Som ofta blir det de sämst ställda som drabbas värst. EU:s klimatmål har inte med klimatet att göra (fast man säger det) utan är politiskt påhittade mål.

Lene Ek har en akademisk examen men är annars en total politisk broiler. Trots letande hittar jag ingen alls förankring i verkliga arbetslivet.

1984 är inte långt borta. Du måste köra mindre bil. Så har vår miljöminister bestämt. Bilar och flyg tycks vara ett hatobjekt för de gröna. Dit räknar jag Centern och Miljöpartiet. Vänsterpartiets prat om ”klimatparti” ser jag mest som ett skämt.  Själv äger Lena Ek en bil och gissar jag har flugit flitigt.

Mikaela Valtersson (mp) åkte taxi för 17.000 kronor när hon hade 300 meter till pendeltåget. Yvonne Ruwaida (mp) åkte taxi för 70.000 krnor. Maria Wetterstrand (mp) veckopendlade med flyg till Finland.

Men,men även Miljöpartiet är värda en eloge även om jag inte delar deras flummiga gröna agenda. Det är Sveriges modernaste parti. Mest öppna, låter inte politiska broilers sitta på livstid. Det måste gå att respektera ett parti som lyckats så väl utan att dela deras innehåll. Den nya partiledaren Åsa Romson känns mer äkta som medmänniska än byråkraten Lena Ek.

Lena Ek svamlar om klimatfrågan som ödesfråga. Hänvisar till EU:s klimatmål. Lena Ek är en del av klimatbluffen. Temperaturen står i stort sett stilla sen 15 år så hur kan det vara en ödesfråga? Läs för övrigt nya uppropet ”No Need to Panic about Global Warming” skrivet av 16 mycket meriterade vetenskapsmän.

Men betänk, Lena Ek vill inte att du ska kunna köra bil till jobbet, storhandla på fredag, hälsa på din sjuka mor på lördag, köra barnen till idrotten på söndag. Vill du förbjuda bilkörning så rösta på centern. Frågan är om Centern inte är värda att åka ur Riksdagen. De har helt tappat kontakten med vanligt folks verklighet. Undrar om Lena Ek satt sin fot i glesbygden? Nu har hon bott i Bryssel med jättehög skattefri lön. Ska glesbygdsbon cykla fyra mil till affären? Kanske promenera? Eller häst och vagn?

Glappet mellan politiker och vanligt folk ökar. Mycket av det beror på att politiker inte lever som vanligt folk, umgås inte med vanliga medborgare. Istället lever de som gamla sovjetstatens nomenklatura. Skattefria förmåner, gratis taxi och flyg, egna traktamentsregler, straffrihet vid brott o.s.v.

Lena Ek är miljöminister i Alliansen. Annie Lööf kommer inte undan sitt ansvar. Inte heller Fredrik Reinfeldt undgår ansvar för miljöministerns tokiga uttalanden. Han måste ha godkänt Lena Eks ministerbefattning.

Stackars svenskar med en sådan miljöminister. Gammelmedias fokus har legat helt på Juholts fadäser. Så fort det gäller ”gröna” frågor verkar allt vara tillåtet. Ingen granskning av gammelmedia sker alls. I själva verket tillhör granskarna (läs journalisterna på gammelmedia) det gröna etablisemanget själva.

Sveriges nya miljöminister Lena Ek (c) säger att hon sopsorterar, kör etanolbil, har bytt till lågenergilampor, klimatkompenserar, har årskort på järnvägen och – kanske viktigast av allt – planterar skog. Men helledudane då vad duktigt! Har du betalat årskortet på järnvägen med egna beskattade pengar? Etanol för transporter bidrar till fattigdom och svält i delar av världen. Det har FN sagt. Du glömmer nog, Lena Ek, att berätta om alla gånger du flyger. Till Bryssel hur kom du dit? Cykel? Tåg? Inte ens om vi stoppade ALLA transporter i Sverige skulle det inte gå att mäta på globala temperaturen. Det vet nog Lena Ek men hon försöker slå i oss blå dunster.

Sluta och uppfostra oss medborgare, Lena Ek, och skaffa dig ett riktigt jobb. Du är inte värd att vara minister med din attityd. Sluta prata sagor om klimatet. Kliv ut i verkligheten och våga möta folket som sliter för att få vardagen att gå runt. Som tar bilen för att komma till jobbet, hämta barnen från dagis. Åker till stormarknaden för att veckohandla maten billigare. De som blivit arbetslösa på grund av din gröna satsning kan bara drömma om en bil. De har inte råd med en.

Som så många andra center och miljöpartister lever Lena Ek på gröna orealistiska  drömmar. Elbilen ska komma via subventioner. Källa  Alliansen tänker bränna 200 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på en ”supermiljöbilspremie”. I praktiken gäller premien elbilar och ska även omfatta offentlig sektor. En elbil kommer att kosta 100.000 – 200.000 kronor mer än en vanlig bil. Räckvidden blir ytterst begränsad. Även med superpremien blir den så dyr att knappt några privatpersoner kommer att köpa den. Att göra hybridelbilar hjälper inte alltid heller. Vid jämförelse av en elhybrid Toyota Prius med en diesel BMW vann BMW:n som var bränslesnålare. Källa.

Centern håller på att begå politiskt självmord med sin verklighetsfrånvända politik. Lena Ek (c) och Anna-Karin Hatt (c) är symbolen för dessa tokerier. Har Annie Lööf tappat kontrollen över sitt parti? Eller är hon en del av tokerierna?

januari 28, 2012   69 Comments

Fredagskul är tillbaka…

Hej igen, alla. Jag har senaste två veckorna kunnat läsa inläggen via RSS, men inga kommentarer. Man blir dock klart imponerad av sina medskribenter. Problemet var svagt Internet, och troligen påföljande DNS-timeout. Jag tror knappast de censurerat/blockerat Sverige…

Resan var en följd av min sambos jämna år och dröm från 70-talet om just Barbados.  Nej – jag SMS:ade inget klimatbidrag till Luftfartsverket, eller vem det nu var som låg bakom det, inte heller klimatkompenserade jag resan genom avlatsbrev och några 1000 kr direkt till exempelvis Naturskyddsföreningen eller Tricorona, vilket erbjöds av researrangören. Själva erbjöd de också att ta emot ”klimatbidrag” på bara 5+5 kronor – och om jag fattade rätt hade ändå 10 miljoner kronor kommit in den vägen sedan 2007.

Inom TCS tema kunde man fundera över hur en liten isolerad ö, av storlek ungefär som Bornholm klarar sin infrastruktur. Givetvis är det turistinkomster och import, förutom egen produktion av rörsocker och Rom.

Jag frågade den unga svenska reseguiden på en bussrundtur om hur ön elförsörjdes, främst till omfattande bruk av luftkonditionering. Det omedelbara svaret, med en frågande blick, var att det måste finnas ett vindkraftverk någonstans (nej, det fanns inga på ön, trots ständigt lagom vind).

Lite senare uppdaterades det till att elkraften kom från en byggnad just öster om staden Bridgetown – men det var nog snarare elbolagets huvudkontor…  Det lär enligt Elbolaget och Wikipedia finnas tre gas- och oljeeldade kraftverk på ön. 

Jo, guiden trodde också på märkliga trafikregler/vanor, eftersom (den motorsvaga) utflyktsbussen saktade ner så mycket i uppförsbackarna på den ganska kuperade ön … ja, se dagens ungdom ;-)

Märkligt var också utbudet av dricksvatten. Det går utmärkt att dricka från kran (och bunkras av alla kryssningsfartyg som anländer), men fanns förståss på flaska. Nästan allt sådant var Franskt, eller från Florida. Det närmaste man kunde hitta var från Trinidad. Flyget dit slog rekord, genom att ha vatten från Malaysia!

Under veckorna kom i min mailbox lite av vad jag tycker är roligt, och som jag skulle vilja dela med TCS:are på det humöret, nu på fredagseftermiddagen. Det har ju inte varit något Fredagsinslag av den lättsamma typen sedan före jul.

Först lite då om förr och nu: (klicka för större bilder)

 

 

Olyckor har ju tyvärr också hänt nyligen. Kanske dock tidningens layout och annonsörens timing lämnar en del övrigt att önska…

Ja, saker kan hända när man är som minst förberedd. Undrar om nedanstående kollision hjälpte till snabb tarmtömning…

Ha det bra, alla. Jag ser till min glädje i statistiken att TCS har stabiliserat sig på en högre läsarantalsnivå sedan i somras.

Kanske en musikhälsning också, då …

januari 27, 2012   42 Comments

Klimatkänslighet, några uppskattningar från observationer

Klimatkänsligheten kan uppskattas med ett flertal olika metoder. Här diskuterar vi hur man kan göra uppskattningar baserade på den verkligt observerade temperaturutvecklingen. För att detta skall kunna gå måste man också ha uppskattningar av den ökade värmetillförseln till jorden, den s.k. forcingen. Under de senaste två åren har nya observationer lett till anmärkningsvärda resultat som kan ses som stöd för att klimatkänsligheten är låg.

Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket temperaturen ökar om man tillför en viss extra värmeeffekt till jorden. Detta är analogt med att man i ett hus vrider upp värmeelementen ett antal watt (W) och då kommer husets innetemperatur att öka ett antal grader tills dess värmeförlusterna från huset till omgivningen återigen balanserar watten från värmeelementen.

För jordens klimat är det fråga om att den tillförda effekten per ytenhet av jorden i W/m2 ökar, till exempel på grund av ökad halt av växthusgaser, men ökad värmetillförsel kan också, som ett annat exempel, bero på minskad förekomst av moln som skymmer solen (solen är jordens värmeelement och värmeeffekten från solen balanserar jordens värmeförlust genom värmestrålning ut i rymden). När effekten per ytenhet ökat så får vi först mer effekt in till jordens klimatsystem än detta strålar ut till rymden, dvs. balansen mellan ingående och utgående värmeeffekt har rubbats. Temperaturen ökar därför tills balansen mellan från solen mottagen och genom väremestrålning utgående effekt till rymden i W/m2 har återställts.

På grund av koldioxidens dominerande roll i diskussionen om klimatet brukar man ange klimatkänsligheten som den temperaturändring man får om koldioxidhalten fördubblas, men detta är egentligen den temperaturändring man får om tillförd effekt till klimatsystemet ökar med 3,7 W/m2 (denna ökade mottagna värmeeffekt är vad man har beräknat att en koldioxidfördubbling innebär).

Om klimatkänsligheten för fördubbling av koldioxidhalen är ΔT2xCO2 K, i grader Kelvin (K), så kan vi ange klimatkänsligheten per ändrad värmeeffekt som
S = ΔT2xCO2/3,7 K/(W/m2).
Om exempelvis ΔT2xCO2 = 2,0 K så blir S = 0,54 K/(W/m2).

Inverterade värdet av S skulle kunna kallas för klimatåterkopplingsparametern och den är en viktig parameter i den enkla energibalansmodell (EBM) för klimatsystemet som beskrivs i Andrews lärobok i avsnitt 8.2.

α = 1/S W/(m2 K)

I exemplet ovan blir alltså α = 1/0,54 = 1,9 W/(m2 K).

Denna parameter är alltså också ett mått på klimatkänsligheten, men denna blir mindre ju större värdet på klimatåterkopplingsparametern α är.

Klimatkänsligheten uppskattad från temperaturutvecklingen

Om vi har både temperaturutvecklingen och den ändrade värmeeffekten, som kallas forcing, så kan vi uppskatta klimatkänsligheten. Det finns data för forcingen sedan 1880 från GISS.

Temperaturutecklingen från 1880 till nu enligt HadCRUT3 kan man undersöka med hjälp av Wood for Trees. Den linjära temperaturtrenden under denna period var 0,60 K per hundra år motsvarande en temperaturökning 1880 -2010 på 0,8 K. Se figur 2.

Vi kan enkelt beräkna trenden för den totala forcingen genom att med hjälp av till exempel Excel anpassa en rät linje till data i figur 1 b). Trenden blir 1,48 W/m2 per hundra år eller ca 1,9 W/m2 för 1880-2010. Se figur 3.

Vi kan nu använda lösningen till den enkla klimatmodellen enligt Andrews lärobok (energibalansmodellen EBM). Se ekvation 1 här vilken motsvar ekvation 8.16 i Andrews.

I denna ekvation är T’(t) temperaturavvikelsen som funktion av tiden, γ är trenden i total forcing (W/(m2 år) och τ kan kallas för relaxationstid (feedback response time = FRT). Denna kan beräknas enligt ekvation 8.9 i Andrews τ = C/α där C = klimatsystemets effektiva värmkapacitet. C är enligt Andrews bok ungefär 109 J/(m2 K) = 32 Wår/(m2 K).

Ekvation 1 ger en rät linje om forcingen är en rät linje utom när den exponentiella termen i parentesen inte kan försummas. Vi antar att detta är fallet och då kan klimatåterkopplingsparametern beräknas ur trenderna för forcing och temperatur:

α= γ/(dT ‘/dt) = 1,48/0,60 = 2,47 W/(m2 K)

Detta ger S=1/α = 0,41 K/(W/m2) och ΔT2xCO2 = 1,5 K.
För relaxationstiden får vi τ = C/α = 13 år.

Med hjälp av denna tid kan vi beräkna ytterligare en intressant sak utgående från ekvation 1. Detta är den så kallade temperaturen i pipelinen, dvs. den temperaturhöjning som vi ytterligare skulle få om trenden i forcingen blev lika med noll (till exempel genom att växthusgashalten slutade att öka). Denna beräknas på följande sätt:

ΔTpipe = γτ/α = 0,08 K.

Svar: Beräkningen ger att fördubbling av koldioxidhalten ökar temperaturen 1,5 grader och att ytterligare knappt 0,1 grader ligger kvar i pipelinen.

Andra antaganden ger både högre och lägre värden

Den klimatkänslighet som man kan beräkna med EBM enligt ovan är en så kallad transient klimatkänslighet som kan tänkas gälla på tidsskalor av några decennier. På längre sikt anser klimatforskarna på basis av avancerade klimatmodeller att klimatkänsligheten ökar men man kan fråga sig om prediktioner baserade på väldigt långa tidsperspektiv är meningsfulla.

Ett vanligt antagande är att värdet på trenden i forcingen γ bör sättas lägre därför att en del av denna forcing inte ökar temperaturen i klimatsystemet utan försvinner ner i djuphavet. Trenden i forcingen skulle kunna vara 20% lägre och klimatkänsligheten skulle då bli 20% högre.

Men det finns också starka argument för att trenden i forcingen skulle kunna vara högre. Som man kan se i figur 1 a) så finns det starka negativa forcings, se de två nedersta kurvorna, som beror på aerosoler. Dessa kurvor har mycket stor osäkerhet. Samtidigt ser vi att de uppväger en stor del av forcingen från växthusgaserna, dvs. den översta kurvan (lägg särskilt märke till att kurvorna har liknande form, utom att aerosolkurvorna är negativa; när växthusgaskurvan böjer av gör även aerosolkurvorna det fast i negativ rikning).

Det finns alltså anledning att undersöka hur det blir om trenden i forcingen är större. Om den skulle vara 50% större så blir klimatkänsligheten 1 grad och vi får bara 0,05 grader kvar i pipelinen.

Men det finns ytterligare skäl som gör det rimligt att pröva med ändå högre trend i forcingen. Det skulle då röra sig om en naturlig långsiktig forcing som tillför extra effekt till klimatsystemet utöver de som redovisas i figur 1. Många, kanske de flesta, ledande klimatforskare anser att detta inte är möjligt utan att naturliga variationer har en tidsskala på decennier och inte överstiger hundra år. En sådan långvarig trend kan nämligen inte förklaras med de avancerade klimatmodellerna.

Men det finns en grupp ledande klimatforskare som har en annan åsikt. Däri ingår UAH-gruppen med John Christy, William Braswell och Roy Spencer samt Richard Lindzen. De menar att sådana långvariga naturliga variationer är möjliga och skulle kunna ske genom djuphavets inverkan kanske genom hur variationer i djuphavet påverkar molnen. De stöder sig på forskningsresultat som bygger på strålningsdata från satelliter och som tyder på låga klimatkänsligheter i intervallet 0,5 – 1,0 grader. Spencer och Braswell har med sin fasplansmetod funnit intressanta och som det ser ut reproducerbara resultat.

Vem har då rätt i fråga om en långsiktig ökande naturlig trend i forcingen? Det kan man naturligtvis inte veta. Men under 2011 kom det resultat som illustreras i figur 4 från BEST nedan. Om den trendlinje som jag har lagt in har något med verkligheten att göra så kan man mycket väl motivera att betydligt mer än hälften av temperaturökningen skulle kunna bero på en naturlig långsiktig linjär trend. Detta innebär att den naturliga trenden i forcingen skulle vara mer än 100% av den enligt figur 3 dvs. mer än en fördubbling av trenden enligt figur 3.

För att få fram det värde på en tänkbar klimatåterkopplingssparameter, dvs. om de linjära segmenten med lutningen 6 W/(m2 K) som ständigt återkommer i fasplansanalyserna verkligen är värdet på denna parameter, så måste trenden i forcingen ökas med 140% jämfört med figur 3 till 3,6 W/m2 per hundra år. Men figur 4 stöder alltså att detta skulle kunna vara rimligt.

Klimatkänsligheten blir då 0,6 grader och vi har endast 0,03 grader kvar i pipelinen.

Referens

An Introduction to Atmospheric Physics (Pocket) av David G. Andrews (2010).

Finns här och här.

januari 27, 2012   110 Comments