Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Gasbilar på frammarsch

Det finns idag redan närmare 13 miljoner gasdrivna fordon i världen. Och fler lär det bli. Med gaspriser som hela tiden pressas nedåt tack vare skiffergasen så blir detta alternativ alltmer attraktivt. Tekniken är relativt beprövad till skillnad från exempelvis elbilen. Den senare ligger en bra bit in i framtiden, med teknologiska problem med batterier, räckvidd och laddning fortfarande olösta.

Från Investment U kan vi se hur utvecklingen ser ut:

Det är framförallt länder som Pakistan, Indien och Kina som leder utvecklingen, men även Argentina och Brasilien i Sydamerika har många gasdrivna bilar.

Kina drar ned på sina ambitioner med elektriska bilar och det investeras nu mer i gasdrivna bilar.

I USA ligger man efter, men industrin har i alla fall bestämt sig för att satsa stort (utan statliga subventioner) på att bygga en infrastruktur med tankställen för gas från kust till kust.

Ingemar Nordin

DN

36 comments

1 Lasse { 28.04.12 at 14:32 }

I Polen byggdes det gasbilar i garagen. Bilar som tankades med billig naturgas.
I USA så kostar gasen betydligt mycket mindre än bensin och diesel.
Men tydligen är de inte så flexibla i USA!

2 Ingvar Engelbrecht { 28.04.12 at 14:40 }
3 Ingvar Engelbrecht { 28.04.12 at 14:42 }

Obama-administrationen motarbetar shale gas.

4 Bim { 28.04.12 at 14:58 }

Ingemar Nordin
Verkar optimistiskt trots allt. Sunt förnuft bland människor.
Även Dr Max har ett nytt optimistiskt inlägg.  Andas lugnt (sv) 
 

5 Peter Stilbs { 28.04.12 at 15:12 }

Min lokale taxichaufför sade att han var tvungen att byta till (bio)gasbil för att kunna köra kunder till Arlanda. I och för sig var han nöjd. Den har en reservtank för bensin.

6 Christopher E { 28.04.12 at 15:17 }

Jag var negativ till gasbilar så länge det handlade om biogas, på grund av den dyra och subventionerade produktionen. Men när nu naturgasboomen är över oss är detta ett vettigt alternativ.

De bilar jag kört (mest Passater) har fungerat utmärkt. Med bensintank i kombination blir räckvidden mycketvbra.

7 Ingemar Nordin { 28.04.12 at 15:57 }

Enligt min subjektiva upplevelse av gasdrivna fordon så verkar tekniken ha utvecklats ordentligt under de senare åren. Från biogasdrivna bussar som ständigt fick motorstopp för några år sedan till mjuk och jämn körning med universitetets nya tjänstebilar. Sist jag körde en sådan tjänstebil var i januari, och den startade bra även i kylan; möjligen krävde den lite längre tid innan motorn gick helt jämnt.

8 Åke N { 28.04.12 at 16:50 }

Christopfer E #6, Peter Stilbs #5. Har kört taxi tills för ett år sen. De sista åren med biogasdriven passat. Räckvidden på gastanken var jämförbar med en etanoldriven Saab, dvs ca 40 mil. Biogasdrift på Arlanda är inget krav, men ger mest fördelar. Arlandas krav, för att komma in där, är att bilen är miljöklassad. Men dom poängsätter miljöbilarna efter hur miljövänliga dom är och där hämnar biogasdrivna i topp. Andra som är miljögodkända är numera dieseldrivna och etanoldrivna och faktiskt även eldrivna (dom ligger i topp och har egen ruta vid terminal 5 med egen laddstolpe). Problemet med biogas är infrastrukturen (få ställen att tanka på) och den långa tankningstiden. Sen undrar jag, om biogas blir vanlig (finns i Uppsala även privatpersoner som kör på biogas) hur man avgör om det är biogas eller naturgas man tankar.

9 Johan M { 28.04.12 at 16:53 }

Är det inte bättre att omvandla gasen till flytande form, GTL? Då kan man använda samma infrastruktur och behöver inte ha en stor tank som tar upp halva bagageutrymmet.
Var ligger brytpunkten där det är billigare att göra diesel av kol alternativt gas, än att förädla råolja? Kommer ett stadigvarande pris på olja om $100 fatet få kolproducenter att bli våra nya oljebolag?

10 Åke N { 28.04.12 at 17:03 }

Ingemar Nordin #7. Jag delar din erfarenhet av att gasdrivna bilar starar bra även på vintern. Däremot kan etanoldrivna vara svåra att få igång när det är kallt. Har även kört sådana som taxichaffis. Privat kör jag dielsel.

11 Åke N { 28.04.12 at 17:11 }

Johan M #9. På Passaten märks inte gastanken, dvs inget av bagageutrymmet har försvunnit. Vad som har försvunnit är reservdäcket, men är nog fler bilmodeller där detta har ersatts med en konstig sprayflaska, som i bästa fall fungerar vid en punktering. Volvo hade en gasdriven variant där gastanken tog en del av bagageutrymmet.

12 Gunnar Strandell { 28.04.12 at 20:38 }

Johan M #9
Du ställer kloka frågor.
Svaret är att teknik finns och att inkomster och utgifter styrs av politiska beslut.
Politisk ideologi kan ibland brytas ned till att ett bränsle ska beskattas och ett annat subventioneras, trots att det i båda fallen handlar om kolväten.

Slutmålet är ett bränsle som inte har negativa miljöeffekter och är långsiktigt uthålligt.

Väte framställt med solenergi och som används i förbrännings-motorer eller bränsleceller är nog det bästa vi kan åstadkomma idag. Det fungerar i rymdstationer men är ännu för dyrt för bred användning.

Distributionssystem för gas är därmed ett steg i rätt riktning.

Gasmotorer har en fördel i att deras förbränning genererar små mängder CO, kolmonooxid. Det har gjort att de i 50 år använts med propan som drivgas i truckar och ismaskiner som kört inomhus.
Idag har förbättrad batteriteknik och högre krav på inomhusluften gjort att de ersatts av eldrivna maskiner. 

När Danmark och Norge införde förbud mot att fackla av överskottsgas vid oljekällorna i Nordsjön tog företaget Haldor Topsö fram en patenterad metod för att tillverka dimetyleter, DME, som är en fullgod ersättare till diesel. Volvo har hakat på och kör dieslar på DME framställd ur biogas med Topsös metod.

Tyskland drev sina fordon på bränsle framställt från kol med Fischer-Tropsch metod under andra värdskriget. Sydafrika gör så idag.

Det finns gott om konkurrerande tekniker, och var och en har sin professionella lobbygrupp.

Våra politiker har det inte lätt när de tvingas ta beslut idag om satsningar på samhällsbyggnad och infrastruktur som är genomförda först om 10-20 år och därefter ska vara konkurrenskraftiga.

13 BoE { 28.04.12 at 22:40 }

Hur är det med gasdrivna bilar och lämpligheten med att parkera i nedgrävda garage? Har för mig att jag sett förbudsskyltar någon stans.

14 Johan M { 29.04.12 at 01:40 }

Gunnar Strandell #12

”Våra politiker har det inte lätt ….”
Ett alternativ är att inte ta beslut utan beskatta all energi enbart med moms. Låt gas, el och bensin konkurrera utan inblandning. Risken är väl annars uppenbar att vi om tjugo år sitter med en fordonsflotta som går på etanol …. ehh, visst ja, det är ju det vi har nu :-)
 
GTL har ju sina uppenbara fördelar i att man inte behöver bygga ut någon ny infrastruktur. Gas har sina fördelar i lägre utsläpp, kanske bättre pris men kräver en utbyggnad av distribution som konsumenten i slutändan skall betala. Att samhället skall investera i ett distributionssystem för gas ser jag inte som otvetydigt som ett steg i rät riktning, pengarna kanske gör mer nytta någon annan stans.
 
Här är min spådom:  Polen kommer inom tjugo år att bli en stor exportör av diesel framställt från kol. Polen har en av Europas största kolreserver och kommer att bygga kärnkraft som tar över allt större del av elproduktionen. Bästa avkastningen för kol kommer att vara CTL.
 

15 Lars Cornell { 29.04.12 at 02:23 }

Johan #14, Och i arabländerna är man på väg att bygga kärnkraftverk. Det är mer lönsamt att förse det egna landet med el från kärnkraft och att exportera den olja om ännu finns till resten av världen.

16 Johan M { 29.04.12 at 03:27 }

Åke N #11
Jag övervägde faktiskt en gasbil, Mercedes B-klass, för två år sedan då vi var tvungna att köpa ny bil. Nu var den lite för stor för våra behov och lite över vad vi ville lägga men det var även frågetecken om hur mycket gas man skulle få tag i (och då bor jag i Bromma med gasmack runt hörnet) och hur skattesatserna skulle ligga i framtiden. Valet föll istället på en A-klass (som vi redan hade) med en lite diesel. Den har som du påpekar inget reservhjul men till vår glädje ett mycket bra stuvutrymme som används rätts så ofta.
 
Om vi skall se en omställning till gasdrift så skall det nog till styrmedel som kostar en hel del. Jag har ingenting emot gas och skulle gärna se att Nord Stream drog en ledning till Nynäshamn när de ändå håller på men att gå därifrån till att kräva att alla mackar skall ha gas är steget långt.

17 Johan M { 29.04.12 at 03:41 }

Lars Cornell #15
Befinner mig just nu i Kina och här kan man läsa om ny satsningar inom CTL. De avbröts visst för några år sedan på grund av vattenbrist i de regioner där kolet finns men nu är de visst på gång igen. Nu skall man ju ta allt som Kina gör med en nypa salt för det de inte lägger pengar på finns nog inte, men eftersom Kina måste lösa sitt oljeberoende så kommer nog CTL spela en stor roll.

18 Christopher E { 29.04.12 at 09:31 }

Åke N,

Jag hade också hört mycket negativt om tanktiden, men när jag nu tankar gas med jobbilen tycker jag inte det är så farligt. Ibland ingen skillnad mot att fylla en bensintank. Det tycks som gaspumpar är olika, vissa stoppar och startar flera gånger under processen, andra går jämt. Vid längre resor har jag en app i telefonen med alla gasmackar, det är hygglig tillgänglighet om man planerar lite. Blir gas populärare löser det sig själv.

BoE #13

Min arbetsplats har ett 20-tal gasbilar i underjordiskt garage. Har inte hört att det är olämpligt, annars har de gjort en tabbe…

19 István { 29.04.12 at 11:40 }

#18
Många bränder / explosioner har inträffat pga. otäta gasolsystem på småbåtar.
Även bilar kan tänkas läcka gas. 

20 Ingvar Engelbrecht { 29.04.12 at 11:49 }

Hur krocksäkra är gastankarna i bilar? För de ligger väl med relativt högt tryck.

21 Skogsmannen { 29.04.12 at 18:50 }

BoE, Christopher E!

Enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) så är förvaring av gasol förbjuden i källare.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25365.pdf

Tror inte att man tänkt riktigt färdigt när det gäller gasdrivna bilar, men vad är skillnaden?

Vi får väl se vad som händer när några garage blivit urblåsta, bara att hoppas att ingen bli skadad (tyvärr nog ganska troligt att så sker).

22 Christer Löfström { 29.04.12 at 19:26 }

#21
Propan är tyngre än luft. Metan är lättare.
På varven, nere i trånga utrymmen använde man därför acetylen i skärbrännare, inte propan. (tror jag)

23 Janne { 29.04.12 at 19:59 }

När Amerikanarna får fart på sin skiffergas lär de nog ställa om bilarna till gasdrift. Deras kända reserver ska ju räcka i 600 år.

24 Christopher E { 29.04.12 at 21:17 }

Skogsmannen #21

Men fordonsgas är ju alltså inte gasol, som påpekades ovan.

Jag googlade lite och finner inget annat än att vanliga bensintankar ansas farligare än fordonsgastankar vad gäller brand och explosion.

Det finns vissa förbud för gasbilar på fordonståg och färjor i övriga Europa, men det tycks som om dessa regler tillkommit på grund av bilar med gasoldrift, ej fordonsgas. De explosioner som skett i Sverige har varit gasolbilar som tankat fel gassort med hemmagjorda adaptrar. 

25 Pelle L { 29.04.12 at 22:22 }

István #19
 

Som påpekats är gasolen i småbåtar gasol (propan/butan i blandning), som är tyngre än luft.
Gasolköken är enkla konstruktioner, och många installationer är amatörbyggda = dålig kvalitet och låg inbyggd säkerhet.
Småbåtar är sämsta tänkbara plats för gasol, eftersom de är helt täta nedåt. Gasen samlas i botten/kölsvinet och kan inte ventileras/läcka ut.
Det har inte inträffat många bränder. Med tanke på vad jag skrivit ovan är bränderna lyckligtvis ganska få.
De flesta dödsfall i samband med gasolinstallationer beror på dålig ventilation. P.g.a syreunderskott bildas kolos O2, som är giftigt. Vanligaste ”olyckshändelsen” är att man stänger ventilationen och eldar på med gasolköket för att få upp värmen i ruffen. Det samma händer f.ö. i husvagnar

26 Skogsmannen { 29.04.12 at 22:54 }

Christer Löfström #22!

Acetylen används normalt i skärbrännare, men visst densiteten är lägre än luftens.

Christopher, #24!

Risken blir mindre (vilket väl är bra eftersom eventuella pyspunkor knappast ställer till problem till skillnad från gasol) men en källare är ändå rimligtvis att betrakta som ett slutet utrymme. Vad händer när bilarna blir äldre och korrosion eller nötning orsakar att en hel tank töms ut i garaget? Är garagen utrustade med inkapslade (gnistfrfria) ventilationsfläktar?

Kanske (förhoppningsvis) kan detta avfärdas som ett ickeproblem, men har någon tänkt till i denna fråga?

Försiktighetsprincipen brukar ju råda, :)

27 István { 30.04.12 at 00:04 }

Pelle L #25
Jag har ritat och byggt min båt själv.
Amatörbyggd = Högsta kvalitet 
Gasol har jag helt enkelt uteslutit. Spritkök är säkrare.
Man kan aldrig bortse från risken med att parkera gasbilar i ett djupgarage.
 

28 Pelle L { 30.04.12 at 00:36 }

István #27
Jag hoppas att du inte tog vad jag skrev personligt.
Det är klart att en ”amatör” kan göra ett förstklassigt jobb!
Jag har haft gasol i (nästan) alla mina båtar utan problem.
Sprit tycker jag är värre säkerhetsmässigt.
För att inte tala om fotogen. Blir lätt eldkastare av det.

29 Inge { 30.04.12 at 09:05 }

Lite OT: Artikel i Ny Teknik idag om fossilfritt:
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3463750.ece

30 Skogsmannen { 30.04.12 at 09:50 }

Lite OT i förlängningen på Inges kommentar!

http://www.svd.se/naringsliv/innovation/svarta-pellets-skapar-gron-framtid_7122779.svd

”Efter att ha deltagit på en konferens om biobränslen i Rotterdam och besökt Neste Oils bioraffinaderi utanför staden drabbades jag av en insikt: Ingenting kommer att ändras.”

31 pekke { 30.04.12 at 11:14 }

Lite mera OT angående Inges och Skogsmannens länkar.
Det fanns en tid när Bioenergi var dominerande i Europa vilket ledde till Peak Skog !

På 1700-talet var en stor del av Europas skogar nedhuggna. Värst utsatt var lövskogen. Ek var en strategisk vara som användes till skeppsbyggnad, och i sjöfararnationer som England och Danmark försvann ekskogarna praktiskt taget helt.
Men också barrskogen i Sverige levde farligt. Gran och tall behövdes inte bara till byggnadstimmer och bränsle, utan framför allt till tjära och till träkol för järnframställning – landets två största exportprodukter. Dessutom var höga furor reserverade som skeppsmaster.
Skog hade blivit en utrotningshotad resurs i hela Europa. Hur skulle den kunna räddas?
Tekniken kom till hjälp. En hotande vedbrist i Sverige ledde till att Rikets råd den 27 januari 1767 beslutade om att försöka ta fram en mer energisnål eldstadstyp än de öppna spisarna åt hushållen. På hösten samma år presenterade generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt sina förslag i skriften ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing”. Här redogjorde man för olika typer av murade kakelugnar med slingrande rökgångar, vilka bättre skulle ta tillvara värmen från elden.
Den engelske järnbruksmagnaten Abraham Darby i Coalbrookdale väster om Birmingham hade 1709 lyckats framställa järn med hjälp av stenkol i stället för träkol. Problemet hade varit att svavlet i stenkolen gjort järnet sprött och odugligt. Men Darby upptäckte att man kunde bli av med svavlet genom att först koksa kolen – torrdestillera den, det vill säga bränna den utan lufttillförsel.
Principen påminner om den för att göra träkol och tjära i kolmilor och tjärdalar. Koksen blev svavelfri och dög lika bra till järnframställning som till uppvärmning i hemmen. Som biprodukter vid koksning fick man stenkolstjära och gas, värdefulla råvaror i den växande industrins processer.
Även i Mellaneuropa hade man gått hårt ?åt skogarna. ?Vid mitten av 1800-talet var Alperna så gott som kalhuggna, när räddningen äntligen kom ?i form av järnvägen. På räls kunde kol och koks för uppvärmning fraktas till Bern och Zürich från gruvorna i Tyskland, och uttaget av ved i alpskogarna minskade snabbt.
Kolet, och senare oljan, räddade Europas skogar. ”
 
http://www.nyteknik.se/incoming/article434995.ece
 
 
Är det vår nya framtid ?
Olika typer av biobränsle för fordon, el-och värmeproduktion, ersättning för olika typer av syntetmaterial som i dag görs av olja, massaproduktion, sågvirke och mera.
Peak Biomassa ?
Peak Skog ?

32 Skogsmannen { 30.04.12 at 15:13 }

Fortsatt OT!

Pekke!

Problemet just nu är faktiskt att efterfrågan på massaved är låg. Priserna har rasat ganska ordentligt sista halvåret. Finns nog många orsaker till detta, inte minst på grund av rävspel från massaindustrin som anser att priserna varit för höga. Det som har hållit priserna uppe på massaveden är att priset på energiveden flåsar i nacken på massavedspriserna. Efterfrågan på timmer verkar dock fortfarande hålla ganska bra.

Oavsett vad, så tror jag på en ganska kraftig minskning i efterfrågan på massa helt enkelt beroende på att folk över hela världen slutar att läsa tidningar och istället läser på nätet. Vidare kommer nog det (nästan) papperslösa kontoret att slå igenom de närmaste tio åren, mycket har hänt på senare tid som pekar mot detta. Själv har jag mycket svårt att tro att inte detta kommer att ha en stor påverkan på massaindustrin och efterfrågan på massaved (då främst gallringsvirke).

Finns det vägar fram för att nyttja gallringsvirke för framtagning av drivmedel till bilar så är väl det något positivt, förutsatt att det finns ekonomi i det hela.

Att peka på rovdriften på 17-1800-talet och tala om Peak skog känns lite löjligt. Under denna period planterades ingen skog (nästan all skog i Sverige är planterad undantaget den fjällnära skogen plus lite till). I början på 1900-talet fanns det nästan ingen skog kvar i Sverige varför omfattande ”planteringskampanjer” genomfördes (stor del av dagens slutavverkningsmogna skog). Och idag är tillväxten större än avverkningarna.

Vad som händer i framtiden är väl alltid svårt att sia om men det är väl inte helt orimligt att tänka sig att elkraften kommer från vattenkraft och kärnkraftverk av Gen IV och drivmedel till våra fordon (helt eller till viss del) kan tillverkas av skogsavfall.

Den som lever får se!

33 pekke { 30.04.12 at 15:49 }

Skogsmannen #32
När det gäller pappersproduktion så begår du samma fel som många andra och stirrar dig blind på tidningspapper, pappersmassa används till mycket mer, fast de som satsade på skrivarpapper sitter nog illa till eftersom butikspriset knappt har stigit nåt på närmare 10 år.
Massa kan användas till olika typer av filter, förpackningar, hygienartiklar, specialpapper av olika slag t.e.x. för skydd valsat stål på rulle, förtjockningsmedel i kemiska lösningar, säckar och massor av andra områden som jag inte kommer på.
 
Skillnaden i dag mot för 30 -40 år sedan är att det växt upp flertal massabruk framför allt i Sydamerika och Asien som konkurrerar med våra bruk speciellt på kortfiber ( löv ).
 
Fast när man pratar om tidningspapper så verkar det inte vara nån större minskning av olika typer tidningspapper när man kollar in tidningshyllorna i de flesta affärer, så välfyllda var de inte på 70-talet.
 
 

34 Håkan Bergman { 30.04.12 at 16:11 }

pekke #33
Du glömde fiberberikat bröd m.m. Förpackningar av olika slag är en annan stor och växande användning för cellulosaprodukter. Förpackningsraseriet verkar vara vara mera reellt än det där papperslösa kontoret som skulle frälsa oss för flera decennier sen. Jag har en misstanke om att det var skogsindustrin som låg bakom kopiatorn och laserskrivaren.

35 Skogsmannen { 30.04.12 at 17:47 }

Pekke!

Joda, jag vet att massa används till mycket mer än bara papper.

Men jag törs påstå att de stora mänderna har aldrig gått via kioskerna (undantaget expressen och aftonbladet som inte tar så mycket plats där de ligger) ty ”massamängden” går till prenumeranter.

Och visst är det så att massa används till mycket annat (beroende på fibertyp) men den stora frågan ligger i huruvida nya marknader kan skapas i samma takt som gamla förloras. Känns inte så just nu. 

36 olle w { 01.05.12 at 13:47 }

Peak trams väntar jag på ………………….

:)