Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Judith Curry om IPCC och klimatkänsligheten

Figur

Figuren kommer från en artikel av Jasper Kirkby som diskuterats i ett tidigare blogginlägg (där den är figur 4).

Judith Curry har ett intressant blogginlägg, Climate sensitivity in the AR5 SOD, om IPCCs rapportutkast. Detta kallas Assessment Report 5 (AR5) Second Order Draft (SOD).

Judith Curry tar först upp IPCCs uttalande om klimatkänsligheten i AR5 SOD som hon jämför med motsvarande i förra IPCC-rapporten AR4 från 2007. Hon konstaterar att det egentligen är samma sak utom att en övre gräns har införts på klimatkänsligheten.

AR5 SOD, kapitel 12:

Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 2°C–4.5°C, and very likely above 1.5°C. The most likely value is near 3°C. Equilibrium climate sensitivity greater than about 6°C–7°C is very unlikely.

AR4 (SPM, sid. 12):

It is likely to be in the range 2°C to 4.5°C with a best estimate of about 3°C, and is very unlikely to be less than 1.5°C. Values substantially higher than 4.5°C cannot be excluded, but agreement of models with observations is not as good for those values.


JCs kritik: Ingen ändring trots att rapporten innehåller material som pekar på lägre klimatkänsligheter. Man kan se detta från figur i Box 12.2, figure 1, sid 153.

Vad stödjer man sig på för att påstå att klimatkänsligheten mycket sannolikt är större än 1.5 °C? JC kommer fram till att detta måste bero på att man lägger huvudvikten på vad klimatmodellerna säger och alltså inte tar hänsyn till hur osäkerheterna i dessa bör vägas mot vad observationerna pekar på i fråga om olika möjliga klimatfenomen som inte ingår i modellerna.

Judith Curry går sedan in på frågan om alla osäkerheterna kring de kylande aerosolerna. Där uppmärksammar hon en artikel av Matt Ridley med titeln Cooling Down the Fears of Climate Change och ett blogginlägg av Nic Lewis med titeln Why doesn’t the AR5 SOD’s climate sensitivity range reflect its new aerosol estimates?

Dessa två tar upp IPCCs ändrade siffror för hur de av människan utsläppta aerosolerna påverkar klimatet. De kyler, enligt utkastet till den nya rapporten AR5 SOD, inte alls så mycket som man trodde enligt den föregående rapporten AR4.

Judith Curry förklarar grunden för detta på följande sätt. Om man bara tar med växthusgaser som forcing utan aerosoler så blir temperaturen under det senaste decenniet eller så omkring 0,3-0.4 °C högre än enligt observationerna. Tar man med aerosolerna så har de en kylande effekt på ca 0,3-0.4 °C (och har på så sätt upphävt en del av växthusgasernas uppvärmning), vilket ger en ganska god överensstämmelse mellan simuleringarna med klimatmodellerna och observationerna. Om nu aerosoleneffekten är för stor, så måste klimatmodellerna känslighet för växthusgaser också vara för stor.

Judith Curry ger följande snabba sammanfattning av problemet (jämför figuren ovan): De indirekta effekterna av aerosoler på moln (de kallas i IPCCs rapportutkast för ACI = Aeorosol Cloud Interaction) består av tre sammanlänkade delar. Ökat antal aerosolpartiklar innbär fler kondensationskärnor som bildar de små vattendroppar som molnen består av. Om allt annat är lika leder detta till moln med fler och mindre droppar som därmed blir mer reflekterande för solstrålning (en kylande effekt). Detta illustreras av de två molnbilderna i mitten av figuren ovan (bilden längst till vänster i figuren illustrerar den direkta reflekterande förmågan hos aerosolpartiklarna som också är en kylande effekt).

Det ökade antalet små droppar antas hindra bildandet av regn eftersom fler mindre droppar inte kolliderar och slår sig samman till större regndroppar lika effektivt som färre men större droppar. Denna inverkan att minska regn leder till längre livslängd för molnen (se figuren, den tredje molnbilden längst till höger) som reflekterar solstrålningen tillbaka till rymden. Detta ledera alltså till en ökad kyleffekt eftersom molnen blir kvar längre och kyler.

Medan detta är lätt att förstå och är allmänt accepterat av klimatforskarna så tillkommer andra saker som är mer invecklade och som klimatmodellerna inte tar någon bra hänsyn till. Detta är sådana saker som att regn tvättar ut aerosolpartiklarna ur luften och svårgripbara dynamiska effekter som motverkar aerosoleffekterna. Det är sådana saker i naturen som inte finns i modellerna som man nu anser sig ha bättre kunskap om och som innebär minskad aerosoleffekt.

Så, skriver Judith Curry, har den senaste forskningen minskat osäkerhetsmarginalen för hur stor den indirekta aerosoleffekten är. Men de flesta klimatmodeller har fortfarande alltför stora värden på denna effekt. Det är då svårt att undvika slutsatsen att modellbaserade känslighetsanalyser ger en inverkan av växthusgaserna som är för stor, att klimatkänsligheten hos modellerna är för hög dvs. den temperaturökning som modellerna räknar ut för en viss ökning av växthusgaserna blir för hög. Det som sägs i AR5 SOD om att aerosoleffekten är mindre än man trott går helt enkelt inte ihop med att klimatkänsligheten i klimatmodellerna skulle kunna vara densamma som i AR4.

Judith Curry tar sedan upp Nic Lewis beräkning av klimatkänsligheten. Denne har i ovannämnda blogginlägg använt sig av de nya insikterna om aerosoleffekterna samt nya insiker om hur stor obalansen är mellan jordens in- och utgående strålning för att beräkna klimatkänsligheten med hjälp av temperaturobservationerna. Jorden får ett litet överskott av strålning som är viktig att ta hänsyn till vid beräkningen av klimatkänsligheten. Lewis fick ett värde på klimatkänsligheten av 1,6 – 1,7 °C per fördubblad koldioxidhalt.

Lennart Bengtsson har tidigare gjort en beräkning enligt samma principer här på TCS som gett praktiskt taget samma resultat.

I den sista delen av bloggartikeln diskuterar Judith Curry mer om varför hon tror att klimatmodellerna förmodligen har för stor klimatkänslighet. Hon nämner tre möjliga orsaker.

Den första är på ett djupt plan och hon menar att termodynamiken för fuktig luft är beskriven på ett alltför förenklat sätt i modellerna. Metoden man använder har tydligen följt med från de modeller för datorbaserade väderprognoser som ligger till grund för klimatmodellerna. Men, skriver Judith Curry, i väderprognoser har dessa förenklingar inte någon negativ inverkan medan i klimatmodeller så ackumuleras felen under den långa tid som studeras.

En annan svaghet har att göra med att ångtrycket för ispartiklar vid mycket låga temperaturer är dåligt känt. Detta kan leda till fel i vattenånghalten i luften och i vatteninnehållet i molnen som klimatmodellerna beräknar.

Det tredje problemet som Judith Curry nämner är att klimatmodellerna inte skulle ta hänsyn till hur ändrad vattenånghalt inverkan på luftens densitet (genom den så kallade kontinuitetsekvationen), något som fundamentalt skulle kunna påverka luftens rörelser på ett oförutsägbart sätt.

Slutligen återkommer Judith Curry till molnen och hur svaga klimatmodellerna är på att representera molnens mikrofysik. Klimatmodellerna har ju som bekant en positiv eller nästan neutral återkoppling från moln. Med positiv återkoppling menas att en temperaturökning förstärks genom förändringar i molnen så att temperaturen ökar ytterligare en del. Judith Curry nämner här att hon på höstens AGU-möte träffade en klimatforskare som var nästan färdig att skicka en in molnartikel för publicering.

Punchline: negative cloud feedback! Det vill säga att molnen i stället försvagar temperaturökningen, dvs. det som klimatskeptiska forskare som Spencer och Lindzen brukar hävda.

Judith Currys avslutning:

JC summary: The leak of the SOD was a good thing; the IPCC still has the opportunity to do a much better job, and the wider discussion in the blogosphere and even the mainstream media places pressure on the IPCC authors to consider these issues; they can’t sweep them under the rug as in previous reports.


JCs tuffa åsikt att det var bra att IPCCs rapportutkast AR5 SOD läckte ut, så att IPCCs författare får lite press på sig att göra ett bättre jobb och inte sopa viktiga saker under mattan, gjorde intryck på Anthony Watts. Denne tog upp det som veckans citat, Quote of the week.

41 comments

1 Slabadang { 28.12.12 at 01:32 }

Alltid väldigt pedagogiskt Pehr!
Tiden har redan runnit ut för en hög klimatkänslighet och motsägelserna mot observationer växer till travar. CAGW är helt enkelt STENDÖTT !
Jag tittade på Jonovas och Evanss (klimatmodellerare) konfrontation med ABC teamet och deras ”Get Up” (en av Greenpeace sjutton olika förgreningar) Anna … nånting och jag tycker de läögger fram bevisföringen mot CAGW väldigt tydligt enkelt och komprimerat. Det stora skämt som sedan efter ha klippts och skurits sönder på ABC redigering blir samtidigt ett bevis på hur lite vi kan lita på public service och vad deras egentliga uppgift är.
Ett smart drag av Jonova var att sätta upp egna kameror för att kunna dokumentera den senare slakten av debatten på ABCs klippbord. Denna ”Anna” är totalt luftlandsatt  i nivån med M Hedberg …. lägre kan den knappast bli?
http://joannenova.com.au/

2 Mikael { 28.12.12 at 10:06 }

Floggistonfolket försöker prata upp temperaturen igen. Varför skaffar de sig inte ett jobb som de klarar av? Det kanske är så ruskigt att de inte klarar av ett riktigt jobb. De kanske bara klarar av att snacka skit. Ja då är ju ett jobb inom media lämpligt. Själv så oroar jag mig för istider. Kallare klimat orsakas av partiklar ifrån vulkaner eller kometnedslag, men även ett atombombskrig skulle ge samma effekt. Fler och fler länder får atombomber och ett större krig i mellanöstern eller i Asien verkar inte osannolikt. Ett atombombskrig skulle kunna ändra klimatet och starta en världssvält.

3 Lars Cornell { 28.12.12 at 10:37 }

Tack Pehr för ett referat så att tom jag tycker mig kunna förstå.
Vilken är klimatkänslighet enligt din uppfattning?
Om vi ”inte gör något” annat än ersätter kolkraft med kärnkraft Gen4, vilken koldioxidhalt kommer vi då att ha år 2100?
Hur står det till med Arktis is nuförtiden?
Gott Nytt År

4 Camilla { 28.12.12 at 12:53 }

Tack Pehr! Ditt inlägg visar hur utomordentligt komplext vädret är över tiden! Saken blir ju inte enklare, om man även betraktar det ”underliggande” landskapet – vatten, skog eller öken. Det måste väl vara bara hybris att tro, att man kan fånga alla dessa förlopp i datormodeller??!!

5 OR { 28.12.12 at 13:20 }

Tack Pehr, som #3 och #4! Man blir lite mållös när allt är så väl beskrivet; att döma av antalet kommentarer verkar det vara fler än jag.
Även om man kunde påvisa en klimatförändring av mänskliga fossila utsläpp innebär väl inte detta att man har bevisat att vi kunde ”ställa allt till rätta” genom att minska utsläppen. Inför klimatsystemets komplexitet och alla cykler ser jag tanken på omvändbarhet som ett helt magiskt tänkande, som vi alla har en benägenhet att godta, men som inte för den skull får någon trovärdighet. Jag frågade Lennart Bengtsson men han svarade inte. Har du någon uppfattning?

6 Lena Krantz { 28.12.12 at 13:52 }

En mycket bra och begriplig genomgång.

 

Tack Pehr!

 

7 LBt { 28.12.12 at 16:05 }

De närmaste 30-50 åren kan vi inte påverka men börjar vi nu kan vi kanske trygga kommande generationers tillvaro, är dessutom klimatkänsligheten låg får vi några välbehövliga extra generationer på oss. 

8 Pehr Björnbom { 28.12.12 at 17:31 }

OR #5,

 

Jag har funderat i samma banor som du, nämligen att det även finns en fara med att vara alldeles för säker på att vi kan påverka klimatet genom mindre koldioxidutsläpp. Vad händer om vi försöker och detta inte går, om vi sätter in alla våra resurser till bristningsgränsen att eliminera koldioxidutsläppen medan det i verkligheten inte är så att detta har någon som helst effekt på klimatets utveckling?

 

Då kan man ha orsakat stora problem genom att dessa resurser har använts på fel sätt, alternativt att resurser som funnits inte använts och på detta sätt skapat stora problem. Och med problem menar jag att många människor i vår värld utsätts för lidande och nöd som de annars skulle ha undsluppit om resurserna använts på rätt sätt.

 

Man kan kanske se den ofullkomliga klimatvetenskapen som en nog så ofullständig karta som är det vi har att orientera oss med i vår färd framåt i en för övrigt okänd terräng. Det finns olika stup och gruvhål som vi riskerar att falla ner i om vi går för oförsiktigt fram. Kartan ger oss vissa ledtrådar men att lita på den är farligt, vi måste hela tiden vara mycket noga med att undersöka den verkliga terrängen framför oss innan vi beslutar oss för hur vi skall fortsätta.

 

9 Ingemar Nordin { 28.12.12 at 18:26 }

LBt #7,

men börjar vi nu kan vi kanske trygga kommande generationers tillvaro

Börjar vi nu så kommer det knappast att bli någon tillvaro värd namnet för kommande generationer. Ditt råd är en säker biljett till samma helvete som alla utfattiga lågenergisamhällen har. Allt annat är utopiska fantasier.

10 Åke N { 28.12.12 at 18:38 }

Ingemar #9. Håller med fullständigt och det är för mina barnbarns skull. Än en gång är botemedlet värre än sjukdomen.

11 Åke N { 28.12.12 at 18:38 }

Om det nu finns nån sjukdom.

12 OR { 28.12.12 at 19:10 }

LBt #7
Kan du verkligen tänka dig att detta vore en politisk möjlighet? Att världens befolkningar skulle acceptera 30-50 års ansträngningar, hungerkatastrofer, översvämningar, och extra pålagor för att det kanske om ytterligare några generationer skulle bli bättre. Jag kan inte se detta hända under demokratiska former och knappast heller i en diktatur. Både franska och ryska revolutionerna var i grunden också hungerkravaller, och människosläktet kommer från den enda hominid som klarat sig genom anpassning till olika och ibland snabbt växlande klimat.
För mig består en genomtänkt klimatpolitik, om den behövs, av beredskapsplaner för mat, vatten, bränsle, sjukvård, migration, militära hot, osv. Och i katastrofläge ingen begränsning av nödvändig användning av fossila bränslen.
Tack Pehr #8 för svar
Kan man tänka sig att vi kan urskilja verkan av människans påverkan, eller uteblivna påverkan på klimatet under denna omtumlande 30-50 åriga försöksperiod? Om jag har rätt för mig har Vägverket lyckats få ner dödstalen i trafiken från storleksordningen 1500 till 500 per år och det genom en rad samtidiga satsningar på olika åtgärder. På förhand visste man att det inte skulle gå att med statistisk säkerhet ta reda på vilken åtgärd som gjort vilken verkan. När man ser verkan kan man gissa på vad som var rätt, men tänk om det hade tagit 30 år!

13 ThomasJ { 28.12.12 at 20:52 }

J.C. fyller på din tråd, tack för den! :-D   , med nedan:
 
http://judithcurry.com/2012/12/28/can-we-avoid-fooling-ourselves/
 
Titeln är i sanning sägande; ”kan vi undvika att lura oss[själva]? Tja, där finns radder i mängden av ’CO2-troende’ som borde ta sig en funderare i hur man[de] kan lura sig själva…  ;)
 
Go figure!
 
Mvh/TJ

14 LBt { 28.12.12 at 23:27 }

Ingemar Nordin #9,
i detta ditt inlägg finns just inget med substantiellt värde.

15 KF { 28.12.12 at 23:41 }

LBt, och du tycker att det finns något av substansiellt värde i ditt #7?

16 Lars Cornell { 29.12.12 at 00:21 }

OR #12
 
Om man nu skall vara rädd för koldioxid (jag är inte det, årets skörd blev rekordstor tack vara koldioxid) så är Sveriges 20 miljarder om året i bidrag till vind- och solkraft helt bortkastat. Det ger ingen sådan effekt.
Till FoU används en miljard, det borde vara tvärt om!
 
Exemplet med trafiken var väl ändå ett bottennapp. Utsläppen sker inte här utan i andra länder. Kina använder nästan hälften av världens förbrukning av kol. Det kan vi inte påverka med vindkraftbidrag. Fattiga länder har inte råd med vindkraft. De behöver något som ger el även när solen inte lyser.
 
Satsa 20 miljarder på FoU på andra energikällor i stället. Tex småskalig Gen4 som fattiga u-länder har råd med, som är säkrare än både sol- och vindkraft och som de klarar av att hantera. Det kan minska koldioxidutsläppen i alla länder inklusive Kina.
 
Tjugo miljarder årligen till ingen nytta på miljöhycklarnas och kvartalskapitalisternas offeraltare, det är så man kräks.
 

17 Pehr Björnbom { 29.12.12 at 00:34 }

Thomas J #13,

Tack för tipset! Jag läser hennes inlägg med stort intresse.

18 Olof { 29.12.12 at 09:52 }

LBt #7

Om klimatkänsligheten är låg – vilket alltmer talar för – varför bekämpa det överhuvudtaget?  
Det vi vet med säkerhet är att CO2 gör att växterna växer bättre, klarar skadeangrepp bättre och kan växa i torrare marker till nytta för miljontals hungrande i fattiga länder.

Är det då ansvarsfullt att bekämpa något så nyttigt och värdefullt? På bristfälligt underlag!

19 LBt { 29.12.12 at 10:53 }

KF #15, ja faktiskt, tex påståendet att våra möjligheter att påverka klimatutvecklingen de närmaste 30-50 åren är försumbar, den kommer att ske med de konsekvenser detta kan tänkas få. Tänker man efter en smula innebär detta dessutom att om vi inte börjar agera nu kommer mänskligheten om 30-50 år att befinna sig i samma situation.
Olof #18, även en låg klimatkänslighet innebär ett hot bara några generationer senare.
Så länge kunskapsläget, dvs det IPCC sammanställer till gagn för världens beslutsfattare, inte säger att vi kan bortse från utsläppens negativa effekter bör vi inta ett restriktivt förhållande och begränsa våra utsläpp inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. Det handlar om att erkänna, inte förneka, att vårt fossila bruk kan utgöra ett framtida hot.

20 Lars Cornell { 29.12.12 at 11:01 }

Lbt #18
inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart.
Men det gör vi ju inte. 20 miljarder huvudsakligen till subventioner av vindkraft ger ju ingen effekt. Det har Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott tydligt markerat.

21 Olof { 29.12.12 at 12:27 }

LBt #19

Om kunskapsläget är osäkert, borde vi inte först undanröja den osäkerheten innan vi vidtar åtgärder som vi med säkerhet vet är skadliga?
För vi vet att CO2 får växterna att växa bättre, framför allt i torra trakter och fattiga länder, och att livsmedelsbehovet ständigt stiger på vår överbefolkade planet. 
Är det då försvarligt att åsidosätta detta verkliga problem bara därför att några datormodeller räknat fram en eventuell risk? Datormodeller om vilka vi med säkerhet bara vet att de hittills slagit fel.

I synnerhet om värmehöjningen skulle komma, som du säger, om några generationer? Då har vi ju gott om tid att ta reda på fakta. 

Har vår generation verkligen rätt att handskas så ansvarslöst?
Vad ska framtida generationer säga om vi satsat jordens och mänsklighetens resurser på att bekämpa något som visar sig vara hjärnspöken?

22 OR { 29.12.12 at 13:41 }

Lars Cornell # 16
Vad hade nu mitt inlägg #12 med ditt att göra?
Jag tog inte upp trafiken ur utsläppssynpunkt, utan som ett exempel på att vägverket satsat på åtgärder utan att ens i efterhand kunna få en vetenskaplig grund för sitt agerande. Det är mot bakgrund av trafikdöden, som är i storleksordningen en Estoniakatastrof om året, och med ett snabbt resultat så att man åtminstone kunde gissa vad som varit effektivt. När det gäller ”klimatåtgärder” misstänker jag att man aldrig kommer att kunna få vetenskaplig grund för vad man gjort, och att 30-50 år utan resultat aldrig kommer att accepteras.
Så vi är väl egentligen ganska överens.  

23 LBt { 29.12.12 at 21:41 }

Olof #21,
ditt resonemang hänger inte ihop, du har helt enkelt inte koll på läget, du önsketänker i din egen fossila drömvärld, läs vad jag skriver och håll dig till det.
CO2-halten kommer att öka långt längre än 30-50 år så de positiva effekter du drömmer om blir förverkligade om de finns. Och skall de negativa effekterna om 30-50 år påverkas måste det påbörjas nu. 

24 LBt { 29.12.12 at 21:50 }

Lars Cornell #20,
jag tror inte vindkraft kommer att göra avtryck i framtida historiebeskrivningar som ett positivt initiativ men det kommer inte heller att klassas som något stort ekonomiskt misslyckande. 20 miljarder är i sammanhanget och ett längre perspektiv inte särskilt mycket men jag hade hellre sett att pengarna satsat på ny kärnkraft fast då förslår 20 miljarder inte långt.

25 Gunnar Strandell { 29.12.12 at 22:26 }

OR #12 och #22
 
Det finns en intressant aspekt med din jämförelse med trafikdöden.
En bidragande orsak till lägre dödstal är de mitträcken som satts upp på våra 13m vägar. Forskningsfronten med Claes Tingvall i spetsen hävdade att de INTE skulle ha någon verkan och att utbyggnad till motorväg var det enda rätta.
När han for till Australien sattes de upp på E4 norr om Gävle. Sträckan var ökänd för att en till två människor per år dog, trots att det inte fanns några korsningar. Med mitträcken har dödsolyckorna nästan försvunnit. Jag har bara hört om en dam på cykel som råkat illa ut sedan 1987.
 
Se där, en effektiv lösning till låg kostnad.
 
För mig är det motsatsen till vad LBt förespråkar för klimatet med stöd av IPCC:s utvalda forskningsresultat.

26 Gunnar Strandell { 29.12.12 at 22:28 }
27 Lars Cornell { 30.12.12 at 00:47 }

LBt #24
då förslår 20 miljarder inte långt.
Jodå, det är 20 miljarder varje år !

28 Olof { 30.12.12 at 10:23 }

LBt #24

Jag läser verkligen vad du skriver. Jag fäste mig särskilt vid ditt kloka påpekanden i #7 ”är dessutom klimatkänsligheten låg får vi några välbehövliga extra generationer på oss” och i #10 ”begränsa våra utsläpp inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart”.

Så låt oss följa försiktighetsprincipen. Vidta alltså inte några åtgärder förrän vi tagit reda på att det ”är ekonomiskt försvarbart”. Vi tycks ju ha ”några välbehövliga extra generationer på oss”. 

Mellan 1958 och 1996 steg livsmedelsproduktionen med 8% för varje procent som CO2n ökade i atmosfären. Den som bekämpar detta som kan hjälpa oss att föda många munnar när Jordens befolkning ökar från 7 till 10 miljarder, tar på sig ett stort ansvar för mänskligheten på vår överbefolkade planet.

29 Lars Cornell { 30.12.12 at 10:30 }

Helt rätt Olof #28
Det är snarare mer än mindre koldioxid som jorden behöver.
För litet är inte bra.
För mycket är inte bra
Vinken koldioxidhalt är optimal?
8% per procent skulle innebära 266% vid ökning från 300 till 400 ppm. Det tror jag inte på. Vad har du för källa?

30 OR { 30.12.12 at 12:39 }

Gunnar Strandell #25,26
Tack för länken, jag hade bara allmänna intryck från rapporteringen, men mitträcken på 13m-vägar var väl bara en av alla åtgärder. Min poäng med jämförelsen står där: ”Processens tidsförlopp var ovanligt snabb, vilket verkar bero på att endast ett konkret resultat kunde tysta oppositionen.” När det gäller åtgärder mot klimatförändringar ställer man ju inte några konkreta resultat i utsikt på mycket lång tid.    

31 Olof { 30.12.12 at 21:48 }

Lars Cornell #29

Min källa är professor emeritus i Engineering and Meteorology vid University of Oklahoma Edward F Blick. Han skriver ”Figure 2 shows during the time period of 1958-96, that for every 1% increase in CO2, there was a dramatic 8% rise in corp yield”. 

Han har i sin tur,  uppenbarligen, hämtat diagrammet från ”UN study graph from Climateresearch.com” eftersom det står under diagrammet. 

Diagrammet visar att Global Combined Corp Yield under den analyserade perioden steg från ca 1.500 kg/ha till 3.200 kg/ha. Vad jag förstår jämförs denna ökning på ca 113% med ökningen under samma tid på 14% av CO2-halten från ca 315  ppm till 360 PPM, vilket jag får till 8. Siffrorna verkar alltså ge stöd för professor Blicks utsaga. 

Här är länk till dokumentet http://tccsa.tc/articles/co2_not_bad.pdf

32 Håkan Sjögren { 31.12.12 at 00:58 }

Slabadang # 1 : Största felet när man med hjälp av modellkörningar beräknar klimatkänsligheten är att man tycks ha gått på myten om att CO2 är en så kallad ”växthusgas”. Det är den inte, vilket leder att resultaten kan kastas åt råttorna. Det sanna värdet på klimatkänsligheten är alltså NOLL. Vore den skild från noll borde vi ha fått temperaturhöjningar efter 16 års utsläpp av gasen i fråga i stället för oförändrad eller sjunkande temperatur. Mvh, Håkan.

33 Håkan Sjögren { 31.12.12 at 01:03 }

LBt # 7 : Om vi börjar nu kommer vi att förstöra för våra barn och barnbarn och det vill jag varna för, Vi bör inte låta landete ekonomi förstöras av okunniga politiker i sin lekstuga. Mvh, Håkan.

34 Ulf L { 31.12.12 at 08:10 }

Olof #31
Professorn använder ökningen av crop yield mellan år 1958 och 1995 som ett mått.Der var under den tiden som Borlaugs gröna revolution slog igenom. Den innebar att man med nya sorter utsäde och konstgödsel drastiskt ökade skördarna. Man kan nog inte tillskriva ökningen av CO2 annat än en på sin höjd mycket liten del av ökningen i crop yield.
 

35 Olof { 01.01.13 at 20:14 }

Ulf L #34

Att Borlaugs ”gröna revolution” varit viktig för livsmedelsproduktionen är vi överens om. Men ditt förmodande att ”Man kan nog inte tillskriva ökningen av CO2 annat än en på sin höjd mycket liten del av ökningen i crop yield.” förvånar mig.
Har du någon källhänvisning?

Anledningen till min förvåning är att det finns så många experiment som tvärtom visar att växterna växer bättre, behöver mindre vatten, klarar skadeangrepp bättre och får högre näringvärde och träd högre kvalitet vid högre CO2-tal i luften. Dessutom visar satelliterna att vår planet blivit grönare. (”Satellite-based analyses of net terrestrial primary productivity (NPP) reveal an increase of around 6-13% since the 1980s.”). 

Se bl à denna rapport http://www.co2science.org/education/reports/greening/pressrelease.php

Rapporten slutsats ger inte stöd för ditt förmodande om CO2n ringa betydelse för den förbättrade livsmedelsproduktionen i världen utan säger tvärtom att ”there is compelling evidence that the atmosphere’s rising CO2 content …  is actually most likely the primary cause of the observed greening trends.”

Eftersom CO2n således hjälper oss att föda Jordens växande folkmängd, förstår jag inte hur någon på allvar kan tycka att det är moraliskt försvarbart att bekämpa något så livsbefrämjande och nödvändigt. Ännu mindre att det är försvarbart att göra bränsle av mat. Har de s k miljövännerna ingen medmänsklighet?

36 Ulf L { 01.01.13 at 21:54 }

Olof #35
Ur din egen referens
Thousands of experiments have measured increases in plant growth with increases in CO2. For rice, the optimal CO2 level was found to be between 1,500 and 2,000 ppm. The U.S. Department of Agriculture in Phoenix pulled together data from 800 scientific tests that doubled the CO2 level and found an average of 32 percent improvement in plant productivity.
En fördubbling innebär 200 % . Om vi gör som du gjorde i post 31 så ska dela ökningen 32 % med 200 %. Det blir 0,16 %. Detta skulle alltså vara den ökningen i % av skörden som en procents ökning av CO2 ger enligt din källa.
Det jag vänder mig mot är att ge CO2 äran till hela denna formidabla ökningen av produktiviteten, när det är allmänt känt att det var frågan om bättre utsäde och konstgödsel.
Att CO2 bidrar till att planeten blir grönare betraktar jag som rimligt och hoppfullt men ska vi svänga oss med siffror ska de vara korrekta.
 
 

37 Ann L-H { 01.01.13 at 21:57 }

Olof # 35 – här är förmodligen rapporten som pressreleasen grundar sig på:
http://heartland.org/policy-documents/state-earths-terrestrial-biosphere-how-it-responding-rising-atmospheric-co2-and-war
Nog är det svårt att se en ökning av atmosfärens koldioxidhalt som något negativt efter att ha tittat lite närmare på den rapporten. 

38 Ulf L { 01.01.13 at 22:28 }

Fel, det blir naturligtvis inte 0,16 %. Kvoten blir 0,16. Detta är den ökning i procentenheter som en procents ökning av CO2halten ger.
Vad jag slarvar.

39 Olof { 01.01.13 at 23:00 }

Ulf L #36

”Det jag vänder mig mot är att ge CO2 äran till hela denna formidabla ökningen av produktiviteten …”

Jag har aldrig påstått detta. Tvärtom skrev jag i #35 ”Att Borlaugs ”gröna revolution” varit viktig för livsmedelsproduktionen är vi överens om”.  Men lika fel är det uppenbarligen att bortse från CO2ns bidrag till förbättring av livsmedelsproduktionen genom fotosyntesen.

Härtill kommer indirekta produktivitetsförbättringarna från fossila drivmedel genom konstgödsel, konstbevattning och bättre jordbearbetning. Dessa förbättringar av produktiviteten i jordbruket har ju möjliggjorts av tillgången på billig fossilenergi.  

40 Ulf L { 01.01.13 at 23:43 }

Men  den beräkning som du hänvisade till i post # 31 antydde det, så tolkade jag i alla fall den professorn.
Eftersom du inte hävdar att 1% ökning av CO2 ger 8% högre produktivitet, allt annat lika, så håller jag nog med dig i allt. Men om vi ska kunna övertyga andra människor så måste vi använda siffrorna så att de inte kan missförstås.

41 Klimatmodellernas brister enligt klimatmodellerarna själva | The Climate Scam { 04.01.13 at 06:49 }

[...] Jag upplever det som att detta nästan är samma sak som klimatforskarna säger idag, trettio år senare, åtminstone den del av klimatforskarna som talar om detta som ett hot som tornar upp sig. Men dagens ordval upplever jag ändå som på något sätt mera skrämmande. Charneyrapporten talar om att 3 C ger ”betydande förändringar” men ordvalet låter för mig som att detta är problematiskt snarare än katastrofalt. Men idag har vi ju dessutom klimatforskare som klart lutar mot att klimatkänsligheten är lägre än enligt ovan även om detta har svårt att få genomslag inom IPCC. [...]