Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Tvärsäker tvärvetenskap

tcs28.12.12

När humaniora möter naturvetenskapen blir allt enklare att förstå , alla tycks befinna sig på samma isflak

I DN den 27 december frågar sig 19 akademiker från främst olika miljövetenskapliga institutioner ”Varför brister politikerna när det gällermiljömålen”. Skribenterna tar studien planetens gränser (Planetray boundaries) och de svenska miljökvalitetsmålen som utgångspunkt för att peka på politikernas tillkortakommande. De efterfrågar större mod hos politiker att genomföra svåra beslut som skall leda till att exempelvis den globala uppvärmningen, utarmningen av biologisk mångfald och utfiskningen av haven hejdas. Regeringen skriver själv i sin utvärdering tidigare i år att endast två av de sexton miljökvalitetsmålen kommer att nås till 2020 varför man kanske med fog kan anse att undertecknarna har rätt. Några av de svenska miljömålen skulle möjligen kunna uppnås genom radikala och svåra politiska beslut, som t.ex. att undanta tio procent av skogsmarken från moderna brukningsmetoder eller att t.ex. förbjuda höstplöjning (kväveläckage). Jag anser att klimatfrågan överskuggat alla andra viktiga miljömål och att kampen mot klimatförändringar skymmer sikten, den flyttar siktet från nationella frågor som praktiskt kan lösas till en allomfattande ideologisk rörelse som har föga förankring i verkligheten.

Mantrat för dagen är hållbar utveckling och politikerna förväntas ta beslut som styr samhället i den riktningen. Termen ”sustainability” tycks idag ha samma starka klang och dragningskraft som begreppet socialism hade i Europa under flera decennier kring mitten av nittonhundratalet. Det kan kännas självklart att bejaka en idé vars mål är att våra ekonomiska och sociala system inte skall tära på de gemensamma naturresurserna, dvs. att vi enbart utnyttjar räntan på kapitalet. I alla framställningar om det hållbara samhället finns även en klausul om en rättvis fördelning, d.v.s. att omställningen mot det hållbara samhället skall drabba eller gynna alla lika. Det hållbara samhället låter som ett tydligt och självklart mål som alla borde kunna ställa sig bakom, men vad innebär egentligen en hållbar utveckling?

De flesta av de som undertecknat artikeln är professorer inom nya tvärvetenskapliga vetenskaper, som t.ex humanekologi, strategisk hållbar utveckling, miljöekonomi, ekologisk geografi, miljösystemanalys, energisystemsplanering, miljöhistoria etc. De företräder institutioner som skapats utifrån samhällets behov av att få vetenskapliga underlag för att nå ett hållbart samhälle. Dessa områden har i klimatalarmismens namn erhållit stora forskningsanslag från staten och EU. De som frågar borde vara politikerna och samhället svaret skyldiga. Istället radar de upp ett antal tänkbara orsaker till varför politikerna svikit allmänheten. Det tycks som om författarna lyckats både definiera verkligheten och sedan skapat en arkitektur om hur den bäst bevaras och det enda som behövs är att politikerna visar råg i ryggen. Det stämmer tyvärr inte.

Vad man saknar från författarna är förslag på ett dussin konkreta politiska beslut som för oss mot det hållbara samhället. De enda konkreta krav som presenteras är att staten satsar än mer resurser på forskning om ”värderingar, demokrati, religion och sociala omställningsprocesser”. Frågan är dock om den typen av vetenskap lyckats omsätta ”naturlagarnas orubblighet” till politiska beslut, jag tvivlar. Hur är det t.ex. med Östersjön, som ingår i delmålet levande hav och kust, har vetenskapen verkligen levererat tydliga signaler till politikerna om vad som behöver göras, eller har även vetenskapen svävat på målet?

Frågan är om dessa institutioner verkligen har levererat en användbar verklighetsbeskrivning som underlag för politiska beslut som garanterar den önskade effekten. Är dessa forskare överens om hur vi bygger ett hållbart samhälle? Vilka av författarna anser t.ex. att vi skall ersätta kärnkraften med vindkraft, solenergi och biobränsle? Ett sådant beslut kommer inte att medföra en större biologisk mångfald i vår svenska skog.

Av de nio processer inom vilka Johan Rockström m.fl. anser att mänskligheten måste hålla sig inom säkra gränser  för anser författarna att världssamfundet endast lyckats med en enda, att bevara ett skyddande ozonskikt. En händelse som ser ut som en tanke är att ett påtagligt ozonhål uppstått över Arktis under de senaste åren, medan det över Antarktis minskat. Orsaken till det förra anses ha en naturlig förklaring bortom politiska beslut. Det enda delmål av de nio tårtbitarna i Planetary boundaries som mänskligheten lyckats påverka, verkar plötsligt, åtminstone delvis, styras av andra naturlagar.

Artikeln inleds med en suck: ” Vad skall vi svara”, och jag kan egentligen bara svara ”Vad skall man säga”. Bilden som illustrerar artikeln beskriver tyvärr hur hyckleri ser ut. Ett antal demonstranter, alla med av WWF förtryckta plakat och en utklädd isbjörn står framför Dohas skyskrapor. När jag var ung och socialist fick man inte åka till diktaturer, och därigenom visa sitt stöd. Men det var då de!

Gott Nytt År alla TCS – läsare

29 comments

1 Slabadang { 29.12.12 at 01:57 }

Lars J!
Du uttryckte dig lite mer subtilt än jag när jag läste artikeln. De pratar om planer men uppvisar endast uppenbar planlöshet. Det är stora svepande subjektiva problemformuleringar med lika stora svepande argument för vad som skall vara lösningen utifrån en känslomässig övertygelse om att saker är påp väg att gå åt helvete med enstaka påstådda problem som bekräftelse på övertyglesen. Bristen på substans och trovärdighet är total.
Handlingsplanen har liksom bara en första och andra punkt. Det måste fattas beslut och det behövs pengar till forskning! Sen är det liksom stopp! och cirkelresonemangen tar vid. Vilka kunskaper är det ”forskningen” skall ge oss? Ja de vet de inte heller. Däremot är det mycket övertygande om vilken typ av forskning de menar, typ SEIs totalt oanvändbara skrifter eller SMHIs pm till Länstyrelser och kommuner om allt som KAN hända där 1000 olika scenarier läggs fram till den som sitter sist i rågivningsledet och med den minsta kunskapen skall fatta beslut utifrån. När utsläppsminskningar av ddn naturliga spårgasen CO2 lyfts fram som viktigaste åtgärd är det inte svårt att fatta hur substanslöst resten av idéerna är.
De lurar tvärtom politiker och tjänstemän att planera för fel saker av fel skäl och av fel orsaker på värdelöst beslutsunderlag.Det verksamt kokreta lyser med sin ständiga frånvaro och det lilla konkreta som genomförts som vindkraft handel med utsläppsrätter och etanol har ju visat sig vara rena idiotin.
Att de tror sig veta och påstår sig veta är ett gigantiskt i bästa fall självbedrägeri de sysslar med. Själva begreppet ”hållbart” är ohållbart och endast förledande. DE söker nog i tanken nån form av magisk formel för att de utmaningar som är naturligt inbyggda i att vara människa skall vips försvinna genom politiska beslut de därför naturligtvis inte kan formulera vilka de är eller vilka konkreta problem vi faktiskt har makt och kontroll över.
Jag har sagt det tidigare och jag tror att mycket av den missriktade ångesten kommer ifrån rädslan om brist på makt och kontroll över utvecklingens naturliga funktioner med sitt trail and error. Det finns en bristande tillit till att andra som vi själva äger omdöme förstånd och en god vilja och en vanföreställning om hur utvecklingens fundamenta fungerar. Den utvärderar sig själv helt naturligt ifrån mikroperspektivet och upp till makro och inte tvärtom och lärdomarna från tidigare ”errors” finns med helt naturligt till nästa steg. Politiker löser inte problem och sysslar inte med utveckling. Det gör folk !och alla konkret värdeskapande nya lösningar och beteenden kommer underifrån och kan ge politiker nya instrument och verktyg att jobba med. Miljö och energisparande processer och produkter är sedan länge ett helt naturligt mycket viktigt konkurrensmedel av konkreta reala skäl och tanken på att det behövs centralstyrning ovanifrån där man iu förväg tror sig veta vilken framtida utveckling som är bäst tekniker eller områden är direkt konraproduktivt. Varje krona du som politiker satsar på en specifik lösning har du samtidigt snott en krona från någon annan utveckling eller lösning.
Så låt lösningarna komma fram först och satsa därefter inte tvärt om. Skall du gödsla med forskningspengar så gör det generellt och inte riktat. Gör forskningen beroende av resultat och kvalitet istället för bidrag.

2 Inge { 29.12.12 at 07:00 }

Tack Lars för en genomtänkt beskrivning av ett icke genomtänkt område av vetenskapen.

3 Hans H { 29.12.12 at 09:39 }

Jag läste 3 betyg i humanekologi i Göteborg, en mycket bra och genuint tvärvetenskaplig utbildning, långa perspektiv med allt från djupdykningar i entropilagar till paleoklimatologiska perspektiv och människans anpassningsförmåga till utmaningar både tekniskt och kulturellt. Utan den utbildningen och utan det omväxlande breda och specialicerade perspektivet hade jag nog varit ett lättare offer för alarmistiska påståenden. Förvisso är många humanekologer aktivistiska i mer pk-grön bemärkelse men den förmågan har de i likhet med samtliga universitetsfolk övat upp under trycket från externfinansierad forskning och allmän neddragning på grundforskningsanslag. Tvärvetenskap är som ide lyckad tycker jag men köpt tvärvetenskap är lika kass som all köpt vetenskap.

4 bom { 29.12.12 at 09:44 }

”Geossmerapengarvetenskapen” kanske?

5 bom { 29.12.12 at 09:52 }

Dom bygger en helikopterlandningsplats och tror att cargocultgudens jätteAntonov fullastad med civilisationens alla godsaker skall nedstiga från de dunkla skyarna. Artikeln är deras försök att beveka gudomen med sina meningslösa ritualer.

6 Peter Stilbs { 29.12.12 at 10:00 }

Tack Lars – utmärkt betraktelse.
Såg annars på sista sidan i SvD i dag en avisering om en artikel i morgon ”Livet efter Doha”, med Rockström som intervjuobjekt. 

7 Hans H { 29.12.12 at 10:03 }

Förvisso läste jag idehistoria också så jag kände lätt igen de apokalyptiska perspektiv som alarmisterna delar med hela den mänskliga tankehistorien. Vi bör ha i minnet att dagens specialdiciplinforskare i bästa fall har tunnelseende inom sin diciplin, de behärskar oftast inte ens sitt eget forskningsuppdrag till fullo eftersom de numer forskar i stora team, där de tvingas lita till kollegors resultat för att få sina grupparbeten i hamn. Tvärvetenskap med ett starkt inslag av humaniora förmår foga samman dessa tunnelseenden till en åskådn gsbar bild och ge underlag för bedömningar av relevans på ett sätt som specialvetenskapare oftast inte är skickade eller ens intresserade av att göra. På sätt och vis är TCS ett tvärvetenskapligt seminarium, för här blandas fackkunskap med sunt förnuft och mänskliga responser, ett givande sätt att få pusselbitar att bli en bild.

8 Tege Tornvall { 29.12.12 at 10:08 }

Tvärvetenskap måste bygga på basvetenskap, alltså fysik och kemi med matematik som stödvetenskap. All ”tvärvetenskap” som bryter mot eller bortser från basvetenskap är per definition flum – i regel med politisk eller ideologisk agenda. Nu tränger styrd ”tvärvetenskap” ut basvetenskap från utbildning och kursverksamhet. Den är ju mer ”spännande” och ”visionär” än basvetenskapens hämmande begränsningar. Allt fler tror att de är informerade, när de i själva verket är desinformerade. Då blir det som det blir!

9 Hans H { 29.12.12 at 10:20 }

Självklart Tege…men mängden basvetenskap och den ökade ”arbetsdelningen” inom specialdiciplinär spetsforskning, måste ha en större låda att läggas i, som inte enbart består av den egna diciplinens folk. Detta ger ju inte humanister och tvärvetenskapare frikort att spekulera fram vetenskapliga prognoser.

10 Ingemar Nordin { 29.12.12 at 10:32 }

HansH #3,

Det är inget fel med tvärvetenskap. Och det har alltid funnits exempel på sådant i vetenskapens historia. Problemet är, som du säger, att köpt tvärvetenskap är lika kass som köpt disciplinär vetenskap om vi talar grundvetenskap. Det råder ju ingen tvekan om att det som författarna till artikeln är ute efter är mer forskningspengar.

Dealen är att om politikerna fattar de beslut som skribenterna vill ha och ger dem pengar så lovar de att hjälpa till att genomdriva besluten och kan på så sätt upprätta politikernas dåliga rykte. (Att de samtidigt undergräver vetenskapens rykte verkar inte bekymra dem.)

11 Sven B { 29.12.12 at 10:41 }

Lars, har du försökt att få in din artikel som en komentar i DN

12 Hans H { 29.12.12 at 10:42 }

ja Ingemar..det som idag komplicerar finansiering och oberoende är ju att det inte finns några forskningsanslag som inte är ”villkorade”. Statens fonder skall ge politikerna ”rätt” feedback och näringslivets anslag skall ”löna” sig. Pengar till forskare utan hakar är sällsynt som enhörningen.

13 Björn { 29.12.12 at 10:55 }

Per Holmgren är en av undertecknarna i DN-artikeln som för övrigt saknar substans. Man kan undra hur det är ställt med de 19: s forskning och omdömen om de inte ens tillsammans kan sammanställa en begriplig och saklig artikel. Om artikeln hade kommit från Miljöpartiet hade den varit mer begriplig. Men nu handlar det om offentligt anställda som i sin profession går ut och agiterar politiskt. Det hela är mycket diffust och dumt.

14 Tege Tornvall { 29.12.12 at 11:37 }

Minns att vi betalar deras löner!

15 Peter Stilbs { 29.12.12 at 12:59 }

Lars, Din inledande bild illustrerar alltför väl dessa bluffmakares verksamhet – för inte existerar det väl två isflak som råkar vara precis lika stora och spegelvända i alla detaljer? Undrar om det fanns något levande på dem överhuvudtaget vid fototillfället?
Men ändamålet (”The Cause”) helgar medlen. Vilka bedrövliga grupperingar av skojare det finns i det akademiska nuförtiden.
Tyvärr verkar de uppbackade av den högre ledningen, enbart av skälet att de drar in politikerstyrda pengar, och tros ge skolan ”en miljövänlig image”.  

16 Mats Jangdal { 29.12.12 at 13:26 }

Personligen är jag av åsikten att konstruktionen av miljömålen är helt och hållet en politisk desinformationsagenda som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Den har dessutom inget eller mycket lite stöd i grundlagen och EKMR för de tvångsåtgärder politiker och myndigheter är villiga att utsätta såväl enskilda medborgare som kollektiv för.

17 Lars Jonsson { 29.12.12 at 13:27 }

Artikeln började som ett tilltänkt svar, men jag antog att den skulle refuseras varför jag publicerade den i detta forum. Titeln och bildtiteln var ett sätt att hotta upp den lite. Jag är inte emot tvärvetenskap i sig, men insåg efter att ha analyserat innehållet i artikeln att det borde vara dessa forskare som kunde förklara för politikerna varför det blir som det blir. Naturligtvis blir det mesta fel om man börjar med en felaktig, eller snarare mycket ofullständig världsbild, som den om klimatet. Jag har tittat in på många av dessa institutioners hemsida och tycker att många av projekten blir mer än lovligt flummiga.

Bilden av isbjörnen och Kejsarpingvinen är bägge photoshoppade på isflaket. Den med isbjörnen är välkänd och publicerad i ett antal ”vetenskapliga” publikationer. Den med pingvinen i en bok med namnet Climate Change av E. Boyd.

18 Peter Stilbs { 29.12.12 at 13:36 }

Lite OT – men kanske inte – en fungerande cykel för alla mamiler – av recyclad kartong, bildäck och PET-flaskor – slår Itera med hästlängder.

19 Hans H { 29.12.12 at 13:40 }

När flummighet blir resultatet av forskning är det en katastrof, men flummighet i sig är all bra forsknings början, föreställ er de flummiga ideer Einstein hade innan han ordnade sina frågetecken och skapade viss klarhet. Flummeri bör uppmuntras då det är bärare av fantasi,kreativitet och frö till nytänkande.Risken med tidspressad resultatinriktad forskning är att det inte ger forskarna tid att vara nödvändigt flummiga.Men Lars har rätt i att designar man ett projekt flummigt så blir gärna utfallet flummigt och skall givetvis inte tas för sant utan tjäna som steg till mer klargörande i bästa fall eller underkännas.

20 Lasse Forss { 29.12.12 at 15:25 }

Vilket är det största miljöhotet? Jo, en dålig ekonomi. Vad har vi fått ut av alla koldioxidsatsningar? Kan någon hitta  något samband mellan satsningarna och nytta? Jag tvivlar.
Jag roade mig med att titta på samtliga svenska temperaturserier som finns med i http://www.rimfrost.no (35 orter). Nästan samtligas högsta årsmedeltemperaturer inträffade på 1930- eller början på 1940talet. Det är över 70 år sedan. Om man så går tilbaks till tiden från 1680, när den lilla istiden började lindras, så steg temperaturen väsentligt fram till industrialiseringen. Utan några mänskliga koldioxidutsläpp. Från rekordnoteringarna för 70 år sedan sjönk medeltemperaturen och under 1970-talet varnade forskare för en ny liten istid. Därefter blev det varmare fram till 1998 när uppvärmningen stagnerade.
Jag kan inte se något som helst samband mellan ökade mänskliga koldioxidutsläpp och temperaturutveckling. I vart fall inget som motiverar de enorma satsningar som gjots. Varför gör man ingen beräkning av hur stor del av den ekonomiska krisen som beror på koldioxidbekämpningen? Min absoluta övertygelse är att miljön är förlorare.

21 Lars Jonsson { 29.12.12 at 15:33 }

Lasse Forss

Det du nämner stämmer väl överens med de flesta länders temperaturserier under 1900-talet. Även om flera länder noterat högre temperaturer under de senaste tjugo åren, är stigningstakten från 1918 och fram till slutet av trettiotalet i nästan alla nationella serier lika brant som den under perioden 1985 till 2000. Då ökade den globala solinstrålningen och det känns naturligt att de har ett samband. 

22 Håkan Sjögren { 29.12.12 at 15:38 }

Peter Stilbs # 15 : Jag befarar att vi inom kort får se hur kurser i grundläggande fysik och kemi ersätts med kurser i genusvetenskap  och klimatlära vid våra tekniska högskolor. Mvh, Håkan

23 Ingemar Nordin { 29.12.12 at 19:37 }

Vi måste skilja på flummighet och flummighet. Hans H #19 har helt rätt i att en viss flummighet hör den vetenskapliga kreativiteten till. Det är den politikerstyrda och politiskt korrekta flummigheten som forskarna bör akta sig för! Tyvärr är det den senare sortens flummighet som det svenska (och europeiska) forskningsfinansieringssystemet är anpassat till.

24 Hans H { 29.12.12 at 20:38 }

rätt Ingemar..och rätt Håkan..genusvetenskap är väl en diciplin som baseras på flummighet och blivit lätt barock i sin institutionaliserade form..milt sagt..att hålla politiker och bizznizzmän borta från universiteten måste vara en dygd..om man nu inte menar att forskningen skall gynna miljöpartiet eller Monsanto…otillbörlig påverkan tycks inte finnas som begrepp i forskningsanslagsvärlden längre.

25 Ingvar Engelbrecht { 29.12.12 at 21:22 }

Ha!
”For every complex problem there is an answer that is clear, simple and wrong.”
H. L. Mencken

26 Hans H { 29.12.12 at 21:56 }

Mencken var glad misantrop..flitigt citerad av den österrikiska skolan mises.se :-)

27 Ingvar Engelbrecht { 29.12.12 at 22:16 }

Hans H.
Misantrop? kanske, kanske inte
http://en.wikipedia.org/wiki/H._L._Mencken

28 guy { 29.12.12 at 22:51 }

”Jag befarar att vi inom kort får se hur kurser i grundläggande fysik och kemi ersätts med kurser i genusvetenskap  och klimatlära vid våra tekniska högskolor. Mvh, Håkan”
Kan nog behövas! Hur skall annars hen se skillnad på hen?

29 Mot en ny världsordning? | The Climate Scam { 30.12.12 at 14:00 }

[...] Varför brister handlingskraften just på miljöområdet?” (Artikeln togs också upp igår på TCS av Lars Jonsson.)  Debattörerna vill att politikerna skall visa ledarskap med sina miljömål, ta i med [...]