Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Posts from — februari 2013

TCS-nyheter blir riksnyheter

Borrtorn

En revolution mullrar fram i berggrunden under kontinenenterna. En skiffergasrevolution. Det är en förändring som snart gör USA energioberoende och får säkerhetspolitiska experter och ekonomer att göra om sina globala kalkyler, skriver DN idag

Nu tycks även svenska media ha upptäckt det som TCS skrivit om i ett par år nu. TCS har i ett flertal artiklar redogjort för skiffergas- och oljeboomen i USA. Nu har nyheten kommit till MSM i Sverige på allvar.

TCS har tidigare skrivit flera artiklar i serien om USA och skiffergasrevolutionen:

USA bättre än EU – och billigare

Ekonomisk stimulans i USA, en miljard dollar per dag

America, america

Det finns hopp för USA

Hur North Dakota blev Saudiarabien

Först med nyheter om energi och klimat – The Climate Scam

 

februari 23, 2013   157 Comments

Pinsamt för tyska klimatforskare

Wetternet

Tyskland står inför sin 5:e vinter med kallare än normalt menar den kände tyske meteorologen Dominik Jung som är en ofta citerad meteorolog i tyska media.

Fem kalla, snöiga vintrar i rad har varit tillräckligt för att få Jung att titta närmare på frågan. Hans tonläge har förändrats helt mot tidgare. Jung säger att för bara några år sedan meddelade klimatexperter att Tyskland i framtiden inte längre skulle uppleva vintrar med is och snö.

På 1990-talet har det faktiskt varit en hel rad av milda och blåsiga vintrar. Denna trend har dock inte observerats under de senaste åren. Tvärtom har vintrarna åter blivit kallare och de kraftiga stormar som härjade på 1990-talet har mer eller mindre försvunnit.

Klimatexperterna meddelade trots detta år 2000 att vintrar med snö och is i Tyskland skulle upphöra att existera.

Jung presenterar emellertid data för Tysklands senaste 4 vintrar och den nuvarande vintern, och jämför dem med medelvintertemperaturen för 1980-2010, som var 0,8 ° C över 1960-1990-års medelvärde.

2008/2009: 1,0 ° C kallare
2009/2010: 2.0 ° C kallare
2010/2011: 1.3 ° C kallare
2011/2012: 0.1 ° C kallare
2012/2013 (hittills): 0,4 ° C. kallare

Vi bör komma ihåg att vad som gäller för Tyskland, gäller även för en stor del av Centraleuropa. Dessutom menar Jung att resultaten blir desamma om man jämför de fem vintrarna med perioden 1970-2000. Jung sammanfattar resultaten:

Med nuvarande vinter har vi nu 5 vintrar i rad som har varit kallare än genomsnittet.

Klimatforskarna förklarade först att den globala uppvärmningen bara tagit en timeout. Konstigt nog har detta nu pågått i 5 år utan avbrott. Klimatdebatten har därför klingat av något. Faktiskt har också Tysklands prestigefyllda forskningsinstitut och ledande klimatologer blivit förbryllade och förvirrade av denna oväntade utveckling, som fullständigt strider mot deras tidigare superdatormodeller. Man har faktiskt tom hävdat att de kallare vintrarna faktiskt är ett tecken på den globala uppvärmningen. Något man nu i vetenskapliga kretsar i Tyskland börjar skoja om.

Jung skriver också att enligt många klimatprognoser så skulle också somrarna i Tyskland bli allt torrare och varmare. Under de senaste 10 somrarna, har endast en sommar varit torr, och det var sommaren 2003. I övrigt var alla somrar antingen genomsnittliga eller mycket blöta.

Modellerna fick angående somrarna alltså fel 9 år i rad. Så räkna med att nya modeller inom kort

Jung fortsätter:

De tidigare klimatprognoserna från 1980 och 90-talen är mer eller mindre obsoleta, åtminstone för Tyskland och Europa. På grund av den nuvarande situationen är de helt enkelt inte längre trovärdiga och måste göras om.

 

februari 23, 2013   42 Comments

Allas vår Mann

Figur 0

Bilden ovan är från Wikipedia.

Michael Mann och hans hockeyklubba återkommer ständigt i klimatdebatten. Hur kom det sig egentligen att hockeyklubban kom att få ett så stort inflytande på synen på människans inverkan på klimatet?

Professor Michael Mann och hockeyklubban är oupplösligt förenade och han har skrivit en bok om denna (den har diskuterats på TCS här och här). Boken handlar om hur hockeyklubban kom till och alla förvecklingar av vetenskaplig och politisk art som följde. Hockeyklubban är ett diagram som visar hur temperaturen kan ha varierat under de senaste tusen åren på norra halvklotet, se figur 2a.

Figur 2

Det anses på en del håll att Mann har blivit ett offer genom att han hamnat i hetluften och angripits av kollegor med andra åsikter och av amerikanska kongresspolitiker. Efter att ha läst boken vet jag inte om jag vill hålla med om detta. Mann har haft ett stort stöd från andra kollegor och inte minst andra kongresspolitiker och har dessutom gjort en utmärkt forskarkarriär. Till saken hör också att Mann själv inte drar sig för att i sin bok ta heder och ära av forskarkollegor vars åsikter han inte gillar.


Det har blivit heta diskussioner om att Michael Mann och hans medförfattare hade gjort fel i användningen av den statistiska metod som de använde. Så verkar också vara fallet om man skall tro vad statistikprofessorn Olle Häggström från Chalmers har skrivit på klimatbloggen Uppsalainitiativet. Häggström menar att delar av kritiken från McIntyre och McKitrick är berättigad. Häggström hävdar att Mann och hans medförfattare har använt en klart olämplig normaliseringsmetod som skulle kunna ha lett till missvisande slutsatser. Men Häggström menar också att denna typ av statistiska fel är tämligen vanliga även bland framstående forskare och inte någonting som knäcker en forskarkarriär.

Det är förmodligen så att Häggström menar att slutsatserna i de två vetenskapliga artiklarna, där hockeyklubban togs fram, inte var missvisande med utgångspunkt från de indata man hade. Men det är en helt annan sak hur hockeyklubbskurvan sedan användes när den presenterades för den vetenskapligt allmänbildade allmänheten, inte minst i många föredrag i samband med IPCC-rapporten och i politiska sammahang.

Den uppfattning som jag själv fick av hockeyklubban var att temperaturen hade haft en långsamt fallande trend i tusen år, hockeyklubbans skaft, se figur 2a. Omkring år 1910 ser man en plötslig radikal ändring av denna trend till en stark uppvärmningstrend. Hur kan detta tolkas på något annat sätt än att detta berodde på människans katastrofala inverkan på klimatet?

Vad vi vet idag är att nya rekonstruktioner visar en annan bild. Se figur 2b som kommer från IPCC-rapporten AR4 (2007) men där jag ritat in hockeyklubbans skaft. De nya rekonstruktionerna visar en gradvis uppvärmning från lilla istiden med mycket lägre temperaturer än enligt hockeyklubban. Detta stämmer för övrigt också med termometeruppmätta data från BEST. Hockeyklubban med sitt skaft framstår som ett ytterlighetsfall.


Michael Mann skriver i sin bok att han var noga med att framhålla de stora osäkerheterna i hockeyklubbskurvan och att man inte kunde dra slutsatser från enbart denna om människans inverkan på klimatet (mina fetningar):

Vår slutsats att senare tids uppvärmning var avvikande i ett långsiktigt (nu tydligen tusenårigt) sammanhang tydde på möjligheten att mänsklig aktivitet var inblandad i uppvärmningen. Jag var alltid mycket noga med att inte påstå att vårt arbete hade kunnat bekräfta en mänsklig roll i uppvärmningen.


Mann, Michael (2012-01-24). The Hockey Stick and the Climate Wars: Dispatches from the Front Lines (p. 57). Perseus Books Group. Kindle Edition.

Man kan då fråga sig hur det kom sig att jag ändå kom att få denna uppfattning. Ledtrådar till svaret finns också i Michael Manns bok (mina fetningar):

Medan jag hade nominerats som en författare av något slag före offentliggörandet av vårt arbete med paleoklimatrekonstruktionerna, var jag fortfarande relativt färsk från forskarskolan, och jag blev förvånad när jag i slutet av 1998 fick veta att jag hade valts som huvudförfattare till den nya rapporten, ett val förmodligen relaterat till den vetenskapliga uppmärksamhet vårt senaste arbete hade fått.

……

Hockeyklubban enligt MBH99 hade nu kommit i rampljuset. Den fick inte bara en framträdande plats i 2001 års Sammanfattning för beslutsfattare (Summary for policymakers), men den skulle framhävas i offentliga föreläsningar av IPCC ordförande Sir John Houghton i Storbritannien. Den fanns med i böcker om klimatförändringarna. Vid ett tillfälle drevs även en kampanj att visa hockeyklubban på reklamskyltar runt om i världen, en idé som lyckligtvis inte kom till stånd. Vicepresident Al Gore citerade våra resultat i ett antal av sina tal om klimatförändringen under 1999. I slutet av 1999 blev jag kontaktad av personal i Vita husets avdelning för vetenskap och teknologi som ville se till att de förstod de viktigaste resultaten i MBH99. Bill Clinton, fick jag höra, skulle nämna vår studie i sitt State of the Union-tal 20 januari 2000.


Mann, Michael (2012-01-24). The Hockey Stick and the Climate Wars: Dispatches from the Front Lines (p. 53, p. 98). Perseus Books Group. Kindle Edition.

Mitt intryck av detta är att hockeyklubban blev ett tema i en politisk kampanj som syftade till att sälja klimathotet till allmänheten. Någon eller några hade fått upp ögonen för Michael Mann och såg möjligheten med att göra honom till huvudförfattare eftersom det då var naturligt att hockeyklubban skulle lyftas fram. Men vem kunde göra en sådan bedömning, vem kunde både bedöma hockeyklubban vetenskapligt, se potentialen i den för en politisk kampanj samt ha intresse av att en sådan kampanj skulle komma till stånd?

Se på bilden längst upp där Sir John Houghton presenterar hockeyklubban vid en offentlig föreläsning. John Houghton var vice ordförande i IPCC när Michael Mann var med och författade IPCC-rapporten 2001. Houghton var chefshuvudförfattare för hela den vetenskapliga rapporten där Mann var huvudförfattare till ett kapitel. Till höger om diagrammet ser vi ett kors. Föreläsningslokalen har kristen anknytning men är detta bara för att lokalen råkade var den bäst lämpade för detta tillfälle eller fanns det något samband med kyrklig verksamhet?

När man gräver i den frågan så kommer det fram märkliga saker. Det gäller John Houghtons andra intressen och verksamhet i olika organisationer förutom han vetenskapliga arbete. Det visar sig att dessa andra verksamheter, med de särintressen som de representerar, inte är oproblematiska i sammanhanget. Det verkar helt enkelt som det finns anledning att befara en jävssituation.

John Houghton räknas som en av de främsta nu levande kristna tänkarna inom vetenskapen tillsammans med bland andra Freeman Dyson, Donald Knuth samt Oxfordprofessorn John Lennox, känd som debattör med Richard Dawkins. John Houghton har varit starkt engagerad i den kyrkliga tankesmedjan John Ray Initiative. I sitt arbete där skrev han ett manifest The Christian Challenge, där han framhöll att miljö- och klimatfrågorna var av stort intresse för kyrkan, som ett sätt att engagera moderna alltför materiellt inriktade människor i kyrkliga frågor:

Dessa teman skulle kraftfullt kunna påverka moderna människor vilka är uppfyllda av det materiella och kan bidra till att påvisa värdet av den kristna tron för människor som annars inte ser någon mening med denna och inte heller ser någon relevans i det andliga budskap som vi vill framföra. En stark utmaning för dagens kyrka är att inkludera miljöhänsyn som en del av sitt uppdrag.


John Houghton har alltså ett stort intresse av att få människor att intressera sig mera för den kristna tron. Samtidigt hade han i sitt arbete för IPCC ett stort ansvar för att ta reda på hur stora riskerna är med människans inverkan på klimatet. Jämför detta med vad som sägs i Wikipedia om jäv:

Jäv är en situation där en person kan tänkas vara partisk eller det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för personens opartiskhet. Den som invändningen riktas mot kallas jävig. En jävig person får inte delta i beslutet eller i förberedelserna för beslutet. För att jäv ska föreligga krävs det inte att personen är partisk utan bara att situationen är sådan att det typiskt sett finns skäl att misstänka partiskhet, vilket inte alltid är helt oproblematiskt.


Min bedömning är att John Houghton var jävig i den ställning som han hade inom IPCC. Han kan tänkas ha varit partisk när han bedömde människans inverkan på klimathotet. Hans kyrkliga intressen var sådana att han därigenom kan tänkas ha dragits mot att överdriva klimathotet vilket innebär att förtroendet för hans opartiskhet är rubbat enligt beskrivningen av jäv.

Vi vet inte, och kommer antagligen aldrig att få veta, hur John Houghton tänkte när han lade ner mycket energi på att sprida budskapet om hockeyklubban. Men det kan ha varit så att han var starkt påverkad av sitt tänkande om kyrkliga frågor och därigenom gav en överdriven bild av vad hockeyklubban säger till allmänhet, media och politiker. Det kan vara genom ett sådant händelseförlopp som jag själv fick min bild av att hockeyklubban visade på människans katastrofala inverkan på klimatet.

Så småningom kom sanningen fram. Hockeyklubban visade inte på katastrofal mänsklig inverkan på klimatet, Michael Mann hade aldrig själv hävdat detta och de senare rekonstruktionerna var som sagt annorlunda och inte alls så klubblika. Effekten blev för min del att jag kände mig lurad och började tänka alltmer kritiskt när det gällde klimatvetenskapen, jag blev gradvis alltmer klimatskeptiker.

februari 22, 2013   72 Comments

Vi som vill rädda världen

Jorden

Bild från Wikipedia:

Det är inte bara Föräldravrålet som är övertygade om att vi i lilla Sverige kan göra en stor insats för att ”rädda” klimatet och vill att så många som möjligt ska skriva på en lista som ska lämnas till politikerna. Även den kristna biståndsorganisationen ”Diakonia” har startat en namninsamling under parollen ”Springnotan”. De  vill att människor från hela Sverige ska ta ställning och skriva under för en starkare svensk klimatpolitik.

På sin blogg skriver Diakonia:

”2-gradersmålet är inte en förhandlingsfråga – det är en nödvändighet att vi klarar det om vi vill att mänskligheten ska överleva och kunna leva ett värdigt liv. För att vi ska klara målet krävs politiskt ledarskap. Vad väntar svenska regeringen på?”

Föräldravrålet skriver slagkraftigt:

”Vi vill att ni tar ansvar för Sveriges utsläpp, att ni slutar skylla på andra länders brist på handlingskraft. Någon måste visa att det går. Någon måste börja förändringen på riktigt, så att andra får mod att följa efter.”

Ingen av dem tar upp exakt VAD politikerna förväntas ta beslut om. Inställningen tycks vara att det bara är att bestämma sig och sätta igång med omställningsarbetet. Mitt problem är att jag inte förstår vad det är vi förväntas ställa om till. Ska vi perforera natur- och kulturlandskapet med vindkraftverk som med tiden har visat sig vara allt mer ineffektiva?   Föräldrarvrålet är ju beredda på en smärtsam omställning skriver de. Innebär det att de tycker att det är okey att deras barn fryser och får sitta vid ett ljus och läsa sin läxor när det inte blåser eller vad menar de med smärtsamt, hur långt är de beredda att gå? Är de beredda på att industrin flyttar utomlands, att glesbygden ytterligare avfolkas och att de flesta företag också flyttar utomlands då man inte kan bedriva en meningsfull verksamhet under intermittenta förhållanden. 

Vill de ha personliga utsläppsrätter som i sin tur skulle skötas av ett statligt organ befolkat av tjänstemän? Politiker kan du välja men inte tjänstemän. Tjänstemännen skulle i detalj styra vad varje människa får köpa och skulle självklart ha en egen avdelning för undantagsansökningar. Politikerna själva blir de första som undantas liksom Kungahuset. En svart marknad skulle förmodligen födas i samma stund som de får sitt ransoneringskort i handen. 

Nej, säger jag. Vi ska ha ett levande Sverige och inga barn ska behöva frysa i Sverige i framtiden. Tjänstemän ska inte styra och bestämma över människor och vi ska inte perforera vårt land med stålmonster. Monster som en dag kommer att stå som förvittrade vittnen om en tid i förvirring och skräck.

Dessutom kommer det teknik som faktiskt har potential nog för att vi skulle gå över till dem så småningom. Modern kärnkraft, betydligt bättre och miljövänligare både solceller och batterier för att ta några exempel. Vi kommer att sluta släppa ut koldioxid i atmosfären (i stort sett) och gå över till andra energikällor men förhoppningsvis inte förrän tiden är mogen.

Under tiden har vi ju ett och annat att pyssla med. Att lyfta människor ur fattigdom och att få bukt med kemikalieförgiftningen som tycks pågå kan ju vara en bra start. Att laga mat på öppen eld inomhus orskar döden för miljontals människor varje år. De svarta aerosolerna  står också för en global uppvärmning som kommer strax efter koldioxid enligt forskarna.

All plast som flyter omkring i haven orsakar skador vi ännu inte kan överblicka. Se på den här filmen och säg sedan om du tycker att klimatet verkligen är det som ska ha högsta prio för politikerna i dagsläget?

 

 

 

februari 21, 2013   203 Comments

Sol, kosmos, ekonomi och matpriser – ordet är fritt

IMG_0109s

Snart under ca 300 år har man diskuterat om det finns ett direkt samband mellan solaktivitet och matpriser – som en proxy för ”klimat”. Ursprunget till diskussionen är ju det låga antalet solfläckar under köldperioden på 1600-talet. Nu har det kommit en fritt läsbar artikel till om saken - kanske det intresserar någon bland TCS läsare.

Abstract lyder:  We present the results of study of a possible relationship between the space weather and terrestrial markets of agricultural products. It is shown that to implement the possible effect of space weather on the terrestrial harvests and prices, a simultaneous fulfillment of three conditions is required: 1) sensitivity of local weather (cloud cover, atmospheric circulation) to the state of space weather; 2) sensitivity of the area-specific agricultural crops to the weather anomalies (belonging to the area of risk farming); 3) relative isolation of the market, making it difficult to damp the price hikes by the external food supplies. Four possible scenarios of the market response to the modulations of local terrestrial weather via the solar activity are described. The data sources and analysis methods applied to detect this relationship are characterized. We describe the behavior of 22 European markets during the medieval period, in particular, during the Maunder minimum (1650–1715). We demonstrate a reliable manifestation of the influence of space weather on prices, discovered in the statistics of intervals between the price hikes and phase price asymmetry. We show that the effects of phase price asymmetry persist even during the early modern period in the U.S. in the production of the durum wheat. Within the proposed approach, we analyze the statistics of depopulation in the eighteenth and nineteenth century Iceland, induced by the famine due to a sharp livestock reduction owing to, in its turn, the lack of foodstuff due to the local weather anomalies. A high statistical significance of temporal matching of these events with the periods of extreme solar activity is demonstrated. We discuss the possible consequences of the observed global climate change in the formation of new areas of risk farming, sensitive to space weather.

Ja, vad ska man säga?

För att lägga ytterligare ved på elden kan jag ju bifoga en länk till en ekonomisk modell med ursprung från tidiga Sovjettiden - som säger sig förutsäga svängningar i världskonjunkturen pga helt andra mekanismer. Vad tycks om den ?

Kondra

Själv tror jag mycket på flera typer av kosmologisk styrning av förhållanden på Jorden, inkluderande den som normalt tillskrivs Svensmark. Korrelationerna är alldeles för tydliga för att viftas bort. Frågan gäller egentligen tänkbara mekanismer och hur stort inflytandet är jämfört med annan tänkbar påverkan.

Man hör inte så mycket om det just nu, men mellan raderna verkar det vara stor och seriös aktivitet på CERN, som tyder på att man trängt djupare i detta. Det senaste jag tipsats om (tack B) är denna kommande konferenssession - helt i ”CLOUD”-tema – med ett 50-tal bidrag. Abstracts är fritt läsbara.

Ha en bra diskussion! :P

februari 20, 2013   31 Comments

Nja…

Opinion Poll

Här på TCS och i bloggosfären i övrigt har ju ”opinionsundersökningar” diskuterats rätt ingående. Media i stort har istället valt att förmedla de ”resultat” de gillat till allmänhet och politiker, som därigenom transformerats till en dogmatisk ”sanning” hos målgruppen.

Hur många gånger har vi nu inte hört om de ”97 procent” vetenskapare som stödjer ”något i klimatfrågan”?

Vad detta ”något” är – d.v.s. vad frågan egentligen var utelämnas – och man får själv söka leta upp vad det egentligen gällde. Övriga ser bara uppgiften om 97% som en ytterligare bekräftelse på att media och CAGW-anhängare fortsatt har rätt, med stöd av  ”klimatforskningen”, ”den samlade vetenskapen” eller ”vår bästa kunskap” – eller vad man vill.

TCS har tagit upp saken under samlingsrubriken ”konsensusfrågan” ett flertal gånger – mycket läsvärda inlägg har kommit från Ingemar och Per, exempelvis detta och detta.

Pinsamma ”bidrag” till sammanhanget har ju under åren också kommit från sociologen Oreskes och  i form av en upprepning av hennes ”metodik” av Vetenskapsredaktionen på vår egen SVT - det är bäst att lämna dem därhän - men de finns behandlade i nyssnämnda länkar.

Opinionsundersökningsområdet i stort finns rätt väl beskrivet i en längre artikel  på Wikipedia där sådana av varierande grad av meningsfullhet sammanställts. Den ursprungliga skrönan om de 97 procenten verkar kunna spåras till denna artikel:

  • Doran and Kendall Zimmerman, 2009: A poll performed by Peter Doran and Maggie Kendall Zimmerman at Earth and Environmental Sciences, University of Illinois at Chicago received replies from 3,146 of the 10,257 polled Earth scientists. Results were analyzed globally and by specialization. 76 out of 79 climatologists who ”listed climate science as their area of expertise and who also have published more than 50% of their recent peer-reviewed papers on the subject of climate change” believe that mean global temperatures have risen compared to pre-1800s levels, and 75 out of 77 believe that human activity is a significant factor in changing mean global temperatures. Among all respondents, 90% agreed that temperatures have risen compared to pre-1800 levels, and 82% agreed that humans significantly influence the global temperature. Economic geologists and meteorologists were among the biggest doubters, with only 47 percent and 64 percent, respectively, believing in significant human involvement. A summary from the survey states that:
It seems that the debate on the authenticity of global warming and the role played by human activity is largely nonexistent among those who understand the nuances and scientific basis of long-term climate processes.

Jaha – statistiker och opinionsundersökare borde smälla av inför såväl urvalsprocessen, som ”frågan”. Undersökningen följdes senare upp av denna:

  • Farnsworth and Lichter, 2011: In an October 2011 paper published in the International Journal of Public Opinion Research, researchers from George Mason University analyzed the results of a survey of 489 scientists working in academia, government, and industry. The scientists polled were members of the American Geophysical Union or the American Meteorological Society and listed in the 23rd edition of American Men and Women of Science, a biographical reference work on leading American scientists.
  • Of those surveyed, 97% agreed that that global temperatures have risen over the past century. Moreover, 84% agreed that ”human-induced greenhouse warming” is now occurring. Only 5% disagreed with the idea that human activity is a significant cause of global warming.

Även jag – och jag tror de andra i SI – skulle ha svarat JA på frågorna som de ställdes om vi bara hade JA/NEJ som val – men det är ju fel frågor !

Det mest ambitiösa och meningsfulla till dags dato verkar vara 2008 års undersökning av Brey och von Storch (referens 10 i Wikipedia-länken). Den är på 138 sidor, riktade sig till klimatforskare och meteorologer, men hade en måttlig svarsfrekvens och är inte publicerad i sammanställd form. Frågorna som ställdes var däremot mycket omfattande, detaljerade och relevanta. Men efter mer än 5 år är väl allt föråldrat.

Saken kom upp igen senaste veckan, ursprungligen via en artikel i Forbes, och har redan sporadiskt diskuterats i TCS kommentatorsfält. Givetvis på ett förutsägbart sätt (ThomasP & Gunbo etc. mot de andra) – och med implikationer om att de tillfrågade var jäviga i frågan – geologer och ingenjörer, med viss anknytning till ”fossilindustrin”.

I grunden gäller det denna undersökning i Organization Studies: ”Science or Science Fiction? Professionals’ Discursive Construction of Climate Change” av  Lianne M. Lefsrud University of Alberta, Canada Renate E. Meyer Vienna University of Economics and Business, Austria and Copenhagen Business School, Denmark.

En bra sammanfattning av innehållet finns på Notrickzone, utdrag:

  • ‘We find that virtually all respondents (99.4%) agree that the climate is changing. However, there is considerable disagreement as to cause, consequences, and lines of action (as outlined in Figure 2). On this basis, we find five different frames, each of them summarized in Table 3. Eight percent of respondents did not provide enough information regarding their framing of climate change to be categorized.’
  • ‘The largest group of APEGA respondents (36%) draws on a frame that we label ‘comply with Kyoto’. In their diagnostic framing, they express the strong belief that climate change is happening, that it is not a normal cycle of nature, and humans are the main or central cause.’
  • ‘The second largest group (24%) express a ‘nature is overwhelming’ frame. In their diagnostic framing, they believe that changes to the climate are natural, normal cycles of the Earth. Their focus is on the past: ‘If you think about it, global warming is what brought us out of the Ice Age.’ Humans are too insignificant to have an impact on nature.’
  • ”Fatalists’, a surprisingly large group (17%), diagnose climate change as both human- and naturally caused. ‘Fatalists’ consider climate change to be a smaller public risk with little impact on their personal life. They are sceptical that the scientific debate is settled regarding the IPCC modeling: ‘The number of variables and their interrelationships are almost unlimited – if anyone thinks they have all the answers, they have failed to ask all of the questions.’’
  • ‘Ten percent of respondents draw on an ‘economic responsibility’ frame. They diagnose climate change as being natural or human caused. More than any other group, they underscore that the ‘real’ cause of climate change is unknown as nature is forever changing and uncontrollable.’
  • ‘The last group (5%) expresses a frame we call ‘regulation activists’. This frame has the smallest number of adherents, expresses the most paradoxical framing, and yet is more agentic than ‘comply with Kyoto’. Advocates of this frame diagnose climate change as being both human and naturally caused, posing a moderate public risk, with only slight impact on their personal life.

och sammanfattningsvis:

  • 99.4% say that the climate is changing. No ‘climate change’ deniers here. NONE

Men undersökningen är i alla fall ett ytterligare steg på vägen i tillnyktringens tecken.  Och våra MSM bör fortsatt skämmas över sitt journalistiska arbete inom fältet.

jeancocteau

februari 20, 2013   77 Comments

Problem även på högre nivå

En av de allvarliga svagheterna hos klimatmodellerna är den s k signaturen. Det har skrivits tidigare om detta problem på TCS, inklusive en vetenskapssida.

Man har funnit att klimatmodellernas höjdprofil för temperaturökningen inte överensstämmer med den som uppmätts från ballongsonder och satelliter. Den snabba temperaturökningen  mellan vändkretsarna på 8-12 km höjd som beräknats, finns inte i mätresultaten. Denna allvarliga svaghet har påpekats av AGW-kritiker under många år. Ett av de (undvikande) svar, som anhängare då framfört är att modeller minsann visar att i stratosfären avtager temperaturen, och att detta stämmer med satellitmätningar.  Det hindrar inte att avsaknaden av signatur räcker för att visa modellernas otillräcklighet.

I slutet av november publicerades emellertid ett arbete ” The mystery of recent stratospheric temperature trends” i självaste Nature, som visar att modellerna har problem med temperaturutvecklingen även på höga höjder. Författarnamnen ( 9 st) är obekanta för mig, men institutionstillhörigheten: Fort Collins, Boulder NOAA etc,   tyder på att de tillhör klimatvetenskapens innekretsar. Figuren nedan är ett av deras huvudresultat.  Den är måhända svårtolkad i sina detaljer, men huvudbudskapet: Att klimatmodellerna varken överensstämmer med varandra eller med uppmätta resultat är mycket klart.

Fig 2 Thompson

Citerat från David W. Thompson et al, Nature 491, 692–697 (29 November 2012), doi:10.1038/nature11579

Figurens två kolumner har en x-axlar som visar temperatursänkning per decennium för perioden 1979-2005. De parvisa raderna visar resultaten för olika höjder, som beräkningar respektive satellitmätningar avser. Mätningarna görs i olika ”SSU-kanaler” och det sägs att i det högsta intervallet, 40-50 km är resultaten mer osäkra. De färgade heldragna linjerna är observationer med källan angiven i underkanten. Sannolikhetskurvorna kring respektive medelvärden gäller 95% konfidens. De svarta stapeldiagrammen är motsvarande beräkningar med modellerna CCMVal 2 i den vänstra kolumnen och den nya gruppen CMIP 5 i högra kolumnen. Det är uppenbart att varken modeller eller mätningar visar ens hyfsad överensstämmelse med varandra eller sinsemellan. På den lägsta höjden 15-20 km är mätningarna inom varandras felgränser, men högre upp är de klart olika.

Det är uppenbart att klimatvetenskapen har långt kvar innan den  kan ge en sammanhängande bild av temperaturutvecklingen. Jag väljer att översätta en mening  i artikelns sammanfattning:

”Dessa nya data gör att man ifrågasätter vår förståelse av observerade stratosfäriska temperaturtrender och vår förmåga att testa simuleringar av stratosfärens respons till emission av växthusgaser och ozonförbrukande ämnen.”

I texten finns också ett konstaterande att Met Office-resultaten tydligen är dåligt dokumenterade, så deras överenstämmelse mellan mätningar och observationer på 15-35 km’s höjd vilar på  lös sand.

Det är inte utan att man kan läsa denna artikel som ännu en av dessa försiktiga reträtter av centralt placerade AGW-anhängare, från en tidigare stolt proklamerad visshet.  De olika GCM-modellerna är omsorgsfullt anpassade för att ge ”rätt resultat” vid jordytan, så ingen borde egentligen bli överraskad när  det blir problem om man lyfter blicken till högre höjd. Den där elefantsnabeln von Neumann talade om krävde som bekant ytterligare en parameter.

Den som vill ta del av en mer oförblommerad kommentar till dessa svårigheter med stratosfärtemperaturer kan besöka GWPF-bloggen, där Dough Hoffman skrivit om saken (länk).

Avslutningsvis ett OT-språng i både tid och rum, riktat till de som ikväll, tisdagen den 19/2, kan och vill gå på klimatmöte i Uppsala. Under huvudrubriken ”Våtare, varmare , vildare” på inbjudan av Länsstyrelsen talar Stig Bergström, professor på SMHI om ”Klimatförändringen-ett gemensamt problem” Det äger rum på Stadsbilioteket med början kl 18.30. En svag aning säger mig att  närvaron av några TCS-läsare vore bra för balansen på detta möte. Kanske är det en taktisk fördel om vi inte sitter i en grupp för oss själva, utan sprider ut oss bland publiken.

februari 19, 2013   78 Comments

Var fan e pengarna?

Var e pengarna

SvD Näringliv:

”Hemlig finansiering hjälpte till att bygga ett stort nätverk av klimatförnekare. Guardian avslöjar att anonyma miljardärer donerat 120 miljoner dollar till över 100 klimatskeptiska organisationer vars uppgift är att misskreditera forskningen om klimatförändringar.”

Jag undrar bara:- Var fan e pengarna?

Om detta vore verklighet så kanske vi sluppe att dra in pengar genom medlemsavgifter och sedan vända på varenda krona.

 

februari 18, 2013   39 Comments

Kollaps för investeringarna i ”unreliable” energi

solcellspark

Spanien befinner sig i en ekonomisk kris, på randen till konkurs. Parlamentet har därför beslutat att dra ned på de tunga subventioner som man hittills gett den s.k. ”förnyelsebara” energiproduktionen. I mer än 30 år har vind- och solindustrin försökt få denna produktion att bli lönsam. Och man har lovat, och lovat. Men nu har alltså åtminstone den spanska regeringen insett det hopplösa i hela idén.

Nu vill de som investerat pengar i branschen väcka åtal mot den spanska regeringen för att de inte kan betala, se här. Ja, några vill att EU skall hjälpa till för att pressa Spanien till att fortsätta med sina subventioner. Så då kanske vi alla måste punga ut med ännu mer för att rädda den ohållbara energi-industrin ännu ett litet tag?

Tipstack till Benny Peiser.

Ingemar Nordin

februari 18, 2013   68 Comments

En gråmulen vinterdag i mellansverige

Ännu en gråmulen vinterdag i Uppsala – lite under O – inget bra skidföre men fullt åkbart. Det var inte många år sedan som svenska klimatalarmister i stort sett ville tala om för svenska folket att de barn som föddes i södra Sverige under detta århundrade skulle behöva läsa i böcker eller se på TV om de överhuvudtaget skulle få uppleva snö.

Vi som då hävdade att argumenten för att koldioxiden värmde jorden var svagare än vad de flesta trodde gjordes närmast till åtlöje. Ännu när Stockholmsinitiativet hade ett par seminarier i samband med Almedalsveckan 2009 så fick vi besök av ungdomar som trodde att de var lustiga när de kom med banderoller mad texter som ”jorden är platt”.

Vetenskapen var ju så säker – att uppvärmningen avstannat var det överhuvudtaget ingen som brydde sig om. Det har nu gått ytterligare 4 år sedan dess med tre riktiga vintrar i Sverige och katastrofalt kalla vintrar i Asien. Förmodligen kommer man snart att hävda att de kalla vintrarna beror, om inte nödvändigtvis på global uppvärmning, så i alla fall alldeles säkert på vår användning av fossila bränslen.

Egentligen är det egendomligt – de flesta av oss som nu arbetar för en vettig klimatpolitik var ju själva för inte så värst länge sedan djupt bekymrade över koldioxiden och den uppvärmning som vi hade blivit informerade om skulle värma jorden på ett katastrofalt sätt – ofta var det bara en liten detalj i scenariot som bekymrade oss. Vi försökte då att få veta mer och upptäckte ganska snabbt att argumenten för att det var koldioxiden som värmde jorden var mycket svagare än vad de flesta trodde. Ju mer vi lärde oss ju svagare föreföll argumenten – men det innebar ju inte att vi trodde oss veta vad hur utvecklingen skulle bli. Förmodligen var vi bara lite mindre förvånade än andra över att det inte blev varmare, och så småningom fick åtminstone jag en otäck känsla av att jag höll på att få rätt.

Samtidigt fortsatte den vanvettiga klimatpolitiken med exempelvis nedlagda bensinmackar på landet som följd. Det som förde in mig i skeptikernas skara var misstron mot biobränslen. Jag brukade uttrycka det så att om koldioxiden var problemet så var biobränslen inte lösningen. Så småningom så lyckades jag räkna på vad som skulle hända om vi, utan att minska förbränningen helt fasade ut all användning av fossila bränslen och istället övergick till s.k. förnybara. Det var då jag blev verkligt rädd. Det var också då jag på allvar insåg att om det överhuvudtaget fanns ett klimathot så var det risken för att det skulle bli kallare som vi skulle oroa oss för.

Och här sitter vi nu – uppvärmningen har åtminstone gjort en paus – den vansinniga klimatpolitiken fortsätter och vi känner oss i stort sett maktlösa. Det allra sorgligaste är att om koldioxiden överhuvudtaget har någon effekt på jordens klimat så är det via en uppvärmning. Ökad koldioidhalt i atmosfären kan inte i sig smälta några isar. Om glaciärer minskar trots att det inte blir varmare så beror det inte på koldioxiden. Om det blir fler stormar (vilket det statistiskt sätt inte blivit) så beror det inte på koldioxiden. Koldioxiden skall enligt klimatmodeller och beräkningar leda till en uppvärmning – denna uppvärmning skall i sin tur leda till diverse konsekvenser (som alla förutsätts vara oönskade) – men än en gång, det är konsekvenser av en uppvärmning som ger dessa konsekvenser – inte den ökade koldioxidhalten i sig själv.

Om jag har förstått det hela rätt så är utgångspunkten för alla klimatmodeller att en ökning av koldioxidhalten ska ge en obalans i jordens strålningsbalans. En fördubbling ska, om man inte räknar med några återkopplingar leda till en obalans om c:a 3 Watt per kvadratmeter. Jag är övertygad om att denna beräkning baseras på såväl teori som mätningar – teorin ifrågasätter jag egentligen inte, men däremot är jag långt ifrån övertygad om att de mätningar som gjorts verkligen är så noggranna att de kan sägas bevisa att teorin är korrekt.

Jag fruktar fortfarande en avkylning mer än en uppvärmning, och jag vidhåller min tes om att innan detta decennium tagit slut så kommer vetenskapen att ha insett att den enda effekt av den ökade koldioxidhalten som är säker är att det växer bättre och att jorden blir grönare.

februari 18, 2013   63 Comments