Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Ny vecka

Som kanske de flesta vet så betyder ordet ”sabbat” helt enkelt 7. Den judiska sabbaten är alltså den sjunde dagen, vilodagen. Det innebär också att söndagen är den första dagen och måndagen den andra dagen i veckan. Så var det också länge även i kristna kalendrar – även om de kristna därmed fick vila innan de måste ta itu med veckans arbete.

Så hade det kanske fortfarande varit om inte amerikanerna ganska tidigt hade fått lediga lördagar, vilket gjorde att lördag-söndag blev en enhet som kallades week-end, och därmed blev det så småningom otydligt – var söndagen den första eller den sista dagen i veckan?

Modern svensk tideräkning har definitivt fastslagit att i Sverige är måndagen den första dagen i veckan, och om vi helt konsekvent använder MSK – den moderna svenska kalendern så har vi idag

2013181 och detta inlägg  publiceras 20131810730

(d.v.s. klockan halv åtta den första dagen i den artonde veckan år 2013).

Ännu så länge har MSK inte fått officiell status, trots att det är en ganska lyckad sol-mån-kalender, med 52 veckor där det då och då enligt ett ganska komplicerat mönster skjuts in en extra skott-vecka. (Mönstret skulle ha varit komplicerat om även om vi fortfarande följt den julianska kalendern, och de där överhoppade skottåren gör det hela ännu lite mer komplicerat).

Överhuvudtaget har det historiskt varit ganska svårt att skapa riktigt bra kalendrar. Det borde kanske inte vara så där riktigt svårt, det gäller ju egentligen bara att kunna räkna till 365, men i gamla tider var det en sak att räkna till 365 och en annan och betydligt svårare att skriva talet.

Ett alternativ var då att bara räkna till 30 och att därför använda månvarvet som grundenhet. Så småningom skapades det dock ganska bra kalendrar baserade på solen. I vår kulturkrets kom först den julianska kalendern som så småningom mer och mer kom att ersättas med den gregorianska.

I våra dagar har den västerländska tekniska dominansen kommit att innebära att vår gregorianska tideräkning har kommit att bli en internationell standard. Det finns dock fortfarande ett antal kalendrar som används parallellt med denna, såsom exempelvis den muhammedanska, den persiska eller den buddhistiska.

Jag vill i detta sammanhang passa på att nämna att även om vår gregorianska tideräkning är ganska bra, så pass bra att det tar ungefär 3000 år innan den kommer en dag fel, så finns det faktiskt en kalender som är ännu bättre, nämligen den persiska för vilken det tar ungefär 5000 år innan den kommer en dag fel. Ändå är denna kalender mindre komplicerad än vår eftersom den helt enkelt har 8 skottår på 33 år istället för på 32 år.

Nåväl, egentligen har detta om tideräkning inte så mycket med varken det ena eller det andra att göra utan anledningen till att jag tar upp det är helt enkelt att jag tycker att det är besvärligt att skriva ett blogginlägg att publiceras på måndagmorgnar.

Det är besvärligt av två skäl, det första är att under helgen så brukar Peter och Ingemar ofta skriva lysande och aktuella inlägg som jag alltid läser med stor beundran och glädje, men samtidigt svär över att några tänkbara ämnen och vinklingar redan använts. Det andra är att jag ju gärna vill få våra trogna läsare på gott humör och därför helst vill presentera något uppmuntrande.

Eftersom jag sedan många år finns med på mail-listan ”Climate Sceptics” så har jag genom åren läst ett stort antal brev och artiklar om olika klimatrelaterade frågor, och jag har fått ett antal favoriter som alltid skrivit vettigt och informativt. En sådan person är australiensaren William Kininmoth och en annan nyzeeländaren Vincent Gray.

Jag tyckte att det kunde vara intressant att googla på dem och upptäckte att de var omnämnda på bland annat Wikipedia, Desmogblog och Sceptical Science. Syftet var helt enkelt att få eventuella läsare att ifrågasätta dessa personers trovärdighet.

Huvudargumentet brukar vara att personer som angrips inte är klimatforskare i en bestämd förutfattad mening – d.v.s. att de inte publicerat vetenskapliga artiklar i ”godkända tidskrifter”. På mig gör detta ett närmast komiskt intryck.

Den viktiga frågan, det allting handlar om är huruvida mänsklighetens användning av fossilt kol kommer att leda till en katastrofal uppvärmning av jorden. Jag kan inte förstå hur en artikel om exempelvis de biologiska konsekvenserna av en eventuell uppvärmning med 2 grader någonstans på jorden skulle göra en forskare mer kompetent att ha en välgrundad uppfattning i denna fråga.

För mig är det snarare tvärtom – den som skrivit vetenskapligt har en egen specialitet – en specialitet som hen gärna vill förstora betydelsen av. Många, och speciellt kanske de mest namnkunniga skeptikerna, är däremot generalister med breda kunskaper inom många klimatrelaterade områden.

Min favorit William Kininmoth var exempelvis chef för klimatforskningsavdelningen inom Australiens motsvarighet till SMHI från 1986 till 1998.

Allt vad jag läst av vad han skrivit har visat på gedigna kunskaper i meteorologi och om en sådan person efter att ha varit med om processen att skriva IPCC-rapporter blir skeptisk till hela verksamheten så har han säkert goda skäl.

Eftersom vi matematiker drabbas av en yrkesskada som består i att vi i första hand granskar argument, medan exempelvis referenser spelar mindre roll, så är det främsta skälet till att Kininmoth bllivit en av mina favoriter att han alltid haft goda argument i det han skrivit.

Vid sidan av enskilda skeptiker finns det också ett antal grupper som, liksom Stockholmsinititativet slutit sig samman för att granska IPCCs verksamhet. Någon gång framöver kommer jag att ta upp några av dessa.

 

62 comments

1 Lasse { 29.04.13 at 08:03 }

God morgon-tideräkning är intressant. Men ännu mer relevant vore en studie om hur temperatur har mätts genom tiderna? Har det varit en angelägen uppgift för någon? Noll passagen är ju av intresse för hur nederbörden faller och farvattnen fryser-men andra nivåer?

2 Peter Stilbs { 29.04.13 at 08:04 }

Tack Sten – jag känner, som Du vet, också problem att hitta på något att skriva om. Det mesta är ju redan sagt här, men det tillkommer ju hela tiden nya läsare, och faktiskt nya ämnen också.
Jag tror väldigt många TCS-läsare gillar Dina mer filosofiska och breda inlägg. 
Och Kininmonth – jo han är superb – tyvärr syns han inte så mycket utåt – men diskuterar ju nästan dagligen på Yahoo-gruppen climateskeptics 
Jah köpte hans bok för ganska länge sen nu – den var utmärkt – men är nog svår att få tag på numera (utgiven 2004).
http://en.wikipedia.org/wiki/William_Kininmonth_(meteorologist)

3 Peter Stilbs { 29.04.13 at 08:09 }

Lasse #1 – jag läste för många år sedan att exempelvis de Finska meteorologiska rutinerna för termometeravläsningar förändrats mer än 10 ggr sedan 1820. Givetvis är det något liknande i andra länder – och gör det än svårare att bedöma de ”korrektioner” och den ”homogenisering” man lagt på via stackars ”Harry README” hos Phil Jones. Sen kan man ju med lugnt samvete låtsas att originaldata inte fick plats på datorn och att hunden åt upp pappren. 

4 Labbibia { 29.04.13 at 08:14 }

Tack Sten!
 
Om man ska filosofera över tideräkningen, så tycker jag absolut att den förknävlade ”sommartiden” borde ingå. För oss som börjar arbeta tidigt ibland (06.30), så är det ju rena tortyren de första veckorna. En ”reform” som bara ställer till med elände. ;-)

5 Danne { 29.04.13 at 08:54 }

Förstår inte hur den sjunde dagen samtidigt kunde vara den första?
Om söndag är första dagen blir ju lördag den sjunde dagen.
Det här måste vara en av de få saker i Bibeln som inte är helt solklara.

6 Lars Cornell { 29.04.13 at 09:25 }

Tack Sten för en som vanligt väl genomtänkt artikel. 
Att ange tid med veckosiffra är knappast något att rekommendera. Det kommer då och då tidtabeller med veckonummer och man står där som ett frågetecken. Det är även irriterande att i affärer behöva läsa datum baklänges.
Standard för att ange tid är en av världens äldsta och så gammal att FN då hette NF med säte i Genéve. Den ser ut så här
YYYY-MM-DD eller YYMMDD eller YYYYMMDD
Den tid du anger bör därför anges med
20130429T0730

7 Lars Cornell { 29.04.13 at 09:28 }

Jag delar din kritik av IPCCs verksamhet. Varje kapitel är nog bra, men helheten sitter inte ihop.
Värdet av speciallisternas arbete med att analysera klimatkänsligheten, tex Ch12, är meningslös när det inte sitter ihop med analys av koldioxidhalten, Ch6.
Ovanpå det kommer någon (Vem?) och skriver Summary For Policymakers vars prognosdel inte stämmer med brödtextinnehållet de nämnda två. Forskningen är nog bra, jag saknar kompetens att ha annan åsikt. Men IPCC-ledningen saknar kompetens, eller vilja, att foga samman allt till en fungerande helhet.
Alltefter som jag blir mer insatt börjar jag ana att det sitter Lysenkoister i IPCC’s ledning.  
 

8 Johan M { 29.04.13 at 09:35 }

Den stora bristen med den Gregorianska kalendern är ju att två år inte är lika. Eftersom 365 inte är delbart med sju så förskjuts veckorna hela tiden, ett otyg som bara skapar problem. Tänk om varje år alltid hade 52 veckor och att ett år alltid startade på måndagen den 1:a Januari, vad enkelt det skulle bli att lägga schema för allsköns ärlig verksamhet (definitionen för när terminen skall börja på KTH är nästan lika komplicerad som att räkna ut när påsken infaller). 
 
Kan vi inte lösa detta på något vis? Jo – det är redan löst genom The World Calendar, ett förslag där man, kanske aningen radikalt, delar in ett år i de tolv månaderna men låter dessa ha 31, 30 och 30 dagar i varje kvartal. Fyra kvartal ger 364 dagar och sen lägger man in en ….. extra dag som inte ingår i någon månad eller vecka, en ”world day”. Snip-snap-snut så har man löst problemet och även gjort så att varje kvartal har tre månader som utgör 13 veckor.
 
Skottdagen lägger man in som en extra sommardag efter det andra kvartalet, inte heller denna ingår i någon månad  eller vecka.
 
 

9 PAB { 29.04.13 at 09:52 }

För intresserade finns David Ewing Duncan ”KALENDERN”. Människans 5000-åriga kamp för att fastställa ett sant och riktigt år. Tryckt 1999.Mycket trevlig läsning. Och inte minst en inblick i hur svårt det är att rubba CONCENSUS.

10 Johan M { 29.04.13 at 09:55 }

Lasse #1 
Leta efter Hans Bergström och hans arbete med Uppsala temperaturserie, ett rent detektivarbete som ger lite perspektiv på hur svårt det är att säga någonting säkert om temperaturen på 1800-talet. Mycket intressant läsning om alla problem som uppstår i en trots allt så enkel miljö som Uppsala. 

11 Johan M { 29.04.13 at 10:06 }

Och när vi ändå diskuterar förändringar som gör det lättare så varför inte också gå över till Human Era där det i år är 12013, slaget vid Hastings stod 11066 och Caesar dog 9956. Tänk vad enkelt allt skulle bli :-)

12 Lennart Bengtsson { 29.04.13 at 10:10 }

A propos kalendern. Ni känner väl till historien om Anna Person i Rabbalshede vars  yngsta dotter i en syskonskara av fem firade sin femåriga födelsedag innan hon själv hade gjort det.  När föddes hon.
Hälsar 
 
lennart

13 Christer Löfström { 29.04.13 at 10:13 }

Peter Stilbs
Om du vill ha förslag på teman att skriva om, så föreslår jag.
”Fossioberoende Fordonsflotta”
http://www.riksdagen.se/sv/Utskott-EU-namnd/Naringsutskottet/Oppna-utfragningar/Oppen-utfragning/?did=H0C220130425ou1&doctype=ou
 
För Svenska förhållanden är det kring denna utredning som striden kommer att stå, även vindkraft vs kärnkraft beror på utredningen.
 
Jag har inte sett något publicerat från mötet 25/4 i riksdagen.
 
KVA har däremot presenterat sin syn på saken.
http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/rapport_energi_biodrivmedel_2013.pdf
 
Vindkraft på KVA 6/5
http://www.kva.se/sv/Kalendariumlista/Event/?eventId=488
Räknar med en rapport från SI på TCS

14 Kapitalist { 29.04.13 at 11:39 }

Lönlöst att försöka skarva ihop måncykeln med solcykeln. Antingen använder man båda oberoende av varandra, med 27½ dagar per månad, så att januari vandrar mellan vinter och sommar. Eller så ignorerar man månen och delar in året på ett regelbundet sätt, t.ex. 12 dagar á 30 dagar plus 5 eller 6 skottdagar. Veckan är ett religiöst påfund som om något bara halvmatchar månens kvarter.
Annars kan man helt enkelt bara numrera dagarna utan överordnade cykler. 1, 2, 3 … 102004, 102005. De som bryr sig om årstiderna kan dividera det med 365.25, så framgår det tydligt av decimalerna.
Vad som är ett år och ett dygn är f.ö. inte uppenbart. Sideriskt, tropiskt stellärt…?
https://en.wikipedia.org/wiki/Year#Sidereal.2C_tropical.2C_and_anomalistic_years
Här är en podcast i en lång serie om astronomi för allmänheten, som har ett väldigt trevligt format. Kanske theclimatescam borde överväga börja med en podcast också?
http://www.astronomycast.com/2012/01/ep-245-calendars/

15 Kapitalist { 29.04.13 at 11:42 }

Annars kan vi bogsera nån asteroid till en solär omloppsbana runt Solen så att dess gravitation med tiden drar ut till en bana där ett år är exakt 365 dygn! (eller kanske inåt till 360 dygn för enklare heltalsdivision?) Vi kan hålla oss där med hög precision genom att flytta asteroiden inåt vid behov. Men det kan ta ett tag att komma dit.

16 Argus { 29.04.13 at 11:45 }

Tideräkning.
 
Har mer/mindre sporadiskt engagerat romanförfattare. Var det inte Edgar A Poe som skrev nåt om en kille som inte fick gifta sig förrän det var ‘tre söndagar i samma vecka’. Det ni!
 
Och som jag minns det sammanträffade han en söndag med 2 andra där den ene hävdade att söndagen var igår och den andra att söndagen är imorgon. (Båda var visst sjömän som farit åt olika håll.)
 
Och den sure gubben som förvägrat giftermålet gick minsann efter principen ‘pacta sunt servanda’. Så bröllopet kunde stånda. Good!
 
Och var det inte något liknande i ‘Jorden runt på 80 dagar’ ?
 
‘Är verkligen sommartid sådär lysande bra?’

17 Håkan Bergman { 29.04.13 at 11:51 }

Vi har inte skottår vid jämna århundraden, undantaget om det är jämnt delbart med 400, så jag får det till 7,76 skottår på 32 år.

18 Lars Cornell { 29.04.13 at 11:58 }

L B. Jag började räkna skottår, men kom på att du nämnde Rabbalshede och då tänkte jag genast på vindkraft. 
Då kan hon vara född vilket år som helst, för där kan de inte räkna.

19 Pelle L { 29.04.13 at 12:32 }

Argus #16
 
Och var det inte något liknande i ‘Jorden runt på 80 dagar’ ?
 
Helt riktigt!
När Phileas Fogg 81 dagar efter avfärden kom tillbaka till Reform-klubben upptäckte han att han, genom att resa österut hade vunnit ett dygn, och sålunda vann vadet (och den indiska prinsessan).
Dvs tidsvinsten uppstod när han passerade internationella datumgränsen då han fick ett bonusdygn.

20 Lennart Bengtsson { 29.04.13 at 12:44 }

*16
När jag för många år sedan reste jorden runt för WMOs räkning reste jag åt andra hållet och fick på detta sätt en dag extra dygnstraktamente som jag med förtjusning konsumerade i Honolulu. Men detta var ju egentligen en ersättning för ett antal extra långa dagar!
Lennart

21 jensen { 29.04.13 at 13:02 }

Tack för en intressant kria.
Jag tänker ofta hur viktigt det är med definitioner för att diskussioner inte skall spåra ur.
Benämningar av tal blir ju ibland obegripliga om man inte klargör om man baserar sig på den korta eller långa skalan. Ex. billion. resp. miljard. Trillion resp biljon. osv.
Eller hur punkt resp komma i tal används olika i olika länder.
Eller hur vindkraftverks installerade effekt resp. output förvillas i tidningar och broschyrer. I april hade t.ex Tyskland endast 15% output.
Eller använda temp trender utan att ange altitud eller latitud.
Eller att använda Arrhenius beräkningar gentemot moderna beräkningar utan att skilja på massa resp. volym.
Dessutom tror jag att Arrhenius räknade med oändlig atmosfär i stället för begränsad.
För att inte tala om definitionsgrumligheterna betr. global warming och diverse  skandalösa attitydundersökningar. Ibland menar man underförstått antropogena orsaker ibland naturliga.
Ja, exemlen kan mångfaldigas.
Tack för all intressant information på denna blog.
 
 
 
 
 
 

22 Sten Kaijser { 29.04.13 at 13:46 }

Danne #5

Vad jag försökte förklara var att till för inte särskilt länge sedan (och fortfarande på en del väggalmanackor så börjar veckan med söndagen.

Det var sedan begreppet ”Week-end” blev populärt som söndagen började bli den sista dagen i veckan och måndagen alltså blev den första.

Jag tror mig också ha sett att i flygtidtabeller så står dag 1 för måndag.

F.ö. är det kanske värt att nämna att sväl portugiser som perser beskriver sina veckodagar med nummer, och i båda språken är måndagen den andra.

23 Christopher E { 29.04.13 at 14:00 }

Kul det här med tid och kalendrar, tycker jag. Särskilt för en som gillar petitesser och tradition. Jag tycker gregorianska kalendern funkar riktigt bra, och ser inte behovet av en stor kalenderreform. Bättre att dagarna löper kontinuerligt än att stoppa in en massa årliga skottdagar som hångar ”lösa”. Att veckodagarna byter datum från år till år kan man leva med, lite variation skadar inte. Den skottdagen vi har i februari funkar bra, även om den egentligen infaller 24:e februari, och inte 29:e som modernister försöker ändra till (det är bara att ignorera). Vi ska också behålla 12 timmar och 60 minuter/sekunder som är ett arv från sumererna/egyptierna som räknade med basen 12 och 60, vilket är bättre än basen 10.
 
Labbibia #4
 
Du har en själsfrände här. Jag avskyr ”sommartid” som är ett riktigt otyg och bara ska avskaffas. De som infört den förstår inte hur klockan hänger ihop med jordrotationen. Det är absurt att flytta Sverige en tidszon fel österut varje sommar. Vi bor inte i Finland. Ännu absurdare är att vissa vill ha ”sommartid” året runt.
 
Danne #5
 
Sten råkade bli en gnutta otydlig. Sabbaten är alltså på lördagen. Det är bibelns vilodag. Det var den kristna kyrkan som tidigt ändrade vilodagen till söndag, kanske därför att Jesus återuppstod på en söndag.
 
Lars Cornell #6
 
Jag är med på du menar med besvärligt att byta riktning på datumet, men man skulle kunna argumentera att det är mest ”baklänges” att skriva årtalet först. I de flesta fall är årtalet den minst intressanta informationen, som just i fall med datummärkning på livsmedel. Man vill veta vilken dag mjölken går ut, året är ganska uppenbart. Alltså sätts det man vill se först, och året sist för det fåtal som vill läsa längre.
 
Nu är inte bruket att skriva året så vanligt i världen som vi svenskar gärna vill tro (vilket hänger ihop med att producenterna faktiskt gör rätt när de sätter dagen först vilket är lagstadgad EU-standard):
 
http://en.wikipedia.org/wiki/Date_format_by_country
 
… men med det sagt i datorernas tidsålder så är det åtminstone i den digitala världen praktiskt med året först. Men sätt ett trist 2013-06-05 i en flott bröllopsinbjudan så blir det inte kul alls…
 
#20
 
Jag har åkt runt jorden västerut en gång, så det finns en dag jag kalendermässigt sett aldrig har fått uppleva.

24 Slabadang { 29.04.13 at 14:48 }

Typiskt professorer? :)
”men samtidigt svär över att några tänkbara ämnen och vinklingar redan använts” . TCS håller sig inom ett ämnesområde som är gigantiskt! Vi förväntar oss inte att ni måste uppfinna hjulet varje gång ni skriver en artikel. Ingen förväntar sig att TCS är ett läromedel med färdigskrivna kapitel. Att inte vara överambitiösa inför varje artikel är ett gott råd då ni redan innehållsmässigt ligger på en otroligt hög nivå. och med en gedigen kompetens ni alltid kan använda utan att behöva tillföra något helt nytt varje gång.
Vad gäller utbildning är repetition kunskapens moder. Som klimatnyhetssida är även små nyheter nyheter och vad som känns för er kan kännas som ”Done that, been there, got eight T shirts” gäller inte för majoriten av läsare. Att hålla de stora ämnesrubrikerna levande är nog! Att ”bevaka” klimatvetenskapen ger en daglig rapportering även om ”småsaker” som ger underlag för hur många ariklar som helst. Bara att bevaka artiklar på andra skeptiska och prisbelönta sidor ger underlag för hur många artiklar som helst. Bara att bevaka nypublicerade artiklar som på ”The Hockeysctick” gör utgör nog med underlag för en speglande artiklel på TCS varje dag.
Så var inte överambitiösa för det kan knäcka lusten att skriva! Ni gör redan ett sånt fantastiskt jobb. Ni måste tänka mer som en nyhetsredaktör än som en dekanus. Läsarna har inte läst alla tidigare artiklar och artikelserier kan inte bli hur långa som helst och som sagt även små nyheter är nyheter. Få inte prestationsångest!
Så länge ni hittar NÅGON nyhet som ni själva reagerar på eller funderar över … så räcker era kompetenta reflektioner för att det ska bli intressant stoff och kommentatorerna hänger alltid på och fyller ut.
 
 

25 Slabadang { 29.04.13 at 14:59 }

Hur många av TCS läsare har sett denna fantastiska ”professor” lägga ut texten?
Vad blir diagnosen? :) :)
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=C8wVfxoPqPA

26 Ingvar Engelbrecht { 29.04.13 at 15:14 }

Slabadang #25
fruitcake?

27 ThomasJ { 29.04.13 at 16:52 }

Slabadang #24: Hear, hear! Agreed 100%!  :-D   :-D   :-D
 
Tack för intressant tråd, Sten! Har f.ö. en rätt ‘smart’ kalender i Excel med automatisk uträkning av/när vilka dagar/datum ‘svåra’ helgdagar, typ påsk, infaller, enda input är årtal. Skickar filen gärna på anmodan.
 
Mvh/TJ

28 Sigvard E { 29.04.13 at 17:19 }

Slabadang 24.
En härlig kommentar av Slabadang. Håller helt med och säger tack! till skribenterna. Fortsätt, tappa inte sugen!

29 Lars Cornell { 29.04.13 at 19:40 }

Christopher E #23
 
Det är helt ok att i en födelsedagsbjudan skriva 15:e maj.
Men att därifrån extrapolera till att skriva
15-05-2013 är intellektuellt kriminellt.
 
2013-05-15 skall det då stå, BASTA !
.

30 Stickan no1 { 29.04.13 at 19:54 }

Slaget vid Hastings var 1066-10-14.
Men hur uttalar ni det året? Säger ni år tusen-sextiosex eller tiohundra-sextiosex? Om  hundra år är det då tvåtusenetthundratretton eller tjugoetthundratretton?
Vi säger alla åttiotalet och nittiotalet men varifrån kommer noll-noll talet? Borde det inte heta entalet?
Anno 2013-04-29.

31 Lars Cornell { 29.04.13 at 19:58 }

Stickan #30
Finns år noll ?

32 Anders Persson { 29.04.13 at 20:08 }

#12 Lennart: Oklart vem ”hon” syftar på och annat i din text. Men jag gissar på 29 februari 2007, om vi antar nu=2012. Anna var då född 1992 och hade bara upplevt födelsedagar 1996, 2000, 2004 och 2008, dvs fyra stycken. Hon skulle då ha varit 16 när hon blev havande, vilket ju är oroväckande lågt. Har hon sedan fyra äldre barn blir man ju riktigt orolig såvida hon inte födde fram femlingar, eller tvillingar och trillingar vid två skilda havandeskap.

33 Gunnar Juliusson { 29.04.13 at 20:18 }

Enda sättet att skriva datum så att det aldrig kan missförstås i något land är 29 APR 2013. Viktigt i dokument som ska hanteras i många olika språkområden.

34 Danne { 29.04.13 at 20:22 }

#23 Christopher E:
Tack. Intressant lektion i hur svårt det är att skriva så alla förstår, helst oavsett förkunskaper. Vill inte påstå att jag är särskilt Bibelkunnig.

35 Sten Kaijser { 29.04.13 at 20:25 }

Hej Lennart och Anders
såvitt jag förstår så var hon född den 29 februari något av åren 1880, 84, 88, 92 eller 96. Eftersom det inte spelar någon roll vilket av åren så låt oss säga 1880. Då har hon sin 5:te födelsedag den 29 februari 1904 och om hennes yngsta dotter föddes den 28 februari 1899 så skulle Anna visserligen ha varit en ung flerbarnsmor men det borde inte ha varit helt orimligt.

36 Christopher E { 29.04.13 at 20:38 }

Lars Cornell #29
 
Jag kan förstå varför du gillar yyyy-mm-dd, men något BASTA eller anti-intelltuellt är det inte fråga om här inte. Det är en minoritet i världen som skriver som vi, som du kanske såg på världskartan jag länkade.
 
Men eftersom datorerna oftast använder yyyy-mm-dd kan du nog hoppas på att din favorit troligt sprider sig med lite digital imperialism. Det går dock alldeles utmärkt att gå in internationella inställningar i tex Windows och ändra till den ganska vanliga dd-mm-yyyy eller någon annan variant.
 
Datummärkning på livsmedel ska dock ha dagen först enligt EU-lag, men det råder inte konsekvens och det finns konkurrerande ISO-standard.
 
Stickan no1 #30
 
Jag säger tusensextiosex precis som jag  säger tvåtusentretton i år. Skulle jag råka säga tex tjugohundra någon gång i ett samtal där någon annan gör det och man råkar upprepa tvättar jag munnen med tvål och ber om syndernas förlåtelse. Tjugoetthundra är parodi i kvadrat. Brukar man köpa en reservdel till bilen för trettiotvåhundrafemtio kronor eller tretusentvåhundrafemtio?
 
Fanns det någon som sade tex om Kubricks  strålande film: ”År tjugohundraett – en rymdodyssé” innan akademin skapade denna nyspråkliga abnormitet?

37 Håkan Bergman { 29.04.13 at 20:42 }

Sten #35 Anders #32
Det står inget om kön för syskonen, så dottern kan ha varit enda dottern, alltså både äldsta och yngsta dottern.

38 Christopher E { 29.04.13 at 20:51 }

Sten #35
 
Fast du menar den 24:e februari, skottdagen, inte 29:e. På 1800-talet låg den tveklöst där, ja faktiskt ända fram till år 2000 (tvåtusen :-) ).
 
Envisa individer som jag hävdar dock fortfarande den 24:e, eftersom namnlängdskommittén som beslutar om namnsdagar har en mycket tveksam befogenhet att flytta skottdagen från där den legat sedan romartiden.
 
http://blog.svd.se/sprak/2012/02/29/skottdagen-24-eller-29-februari/
 
 
 

39 Christopher E { 29.04.13 at 20:57 }
40 Labbibia { 29.04.13 at 22:29 }

Någon som vet varför just vissa månader har trettioen dagar och vissa andra bara trettio?
Alltså, finns det någon specifik anledning till att ex just april bara har trettio dagar? Varför inte  ex maj i stället?

41 Gunnar Strandell { 29.04.13 at 22:35 }

Labbibia #40
Då skulle inte knogarna duga som minnesstöd!?

42 Ingemar Nordin { 29.04.13 at 22:40 }

Sten #35,

Nej, nej. Det står ”femåriga födelsedag”, inte ”femte”. Dvs fem år måste ha gått sedan födseln.

Saken är klar: Anna Person adopterade en syskonskara som var äldre än hon själv!

(Fast hur man räknar ut när hon föddes vete sjutsiken :-) )

43 Labbibia { 29.04.13 at 22:46 }

Gunnar Strandell # 41
Jomen, varannan månad…visst, men juli-augusti?
 

44 Ingemar Nordin { 29.04.13 at 22:53 }

Eller också blev Anna person varken firad, eller firade själv, sin femårsdag (fast det är kanske att märka ord) …

45 Gunnar Strandell { 29.04.13 at 22:56 }

Labbibia #43
Det är det som är vitsen om mmna håller båda knogarna framför sig och räknar toppar och dalar. nr 7 och ått är toppar!
Nävrätt som man säger, eller?.

46 Håkan Bergman { 29.04.13 at 23:19 }

Anna var född 29/2 1896, notera att 1900 var inte ett skottår, alltså firade hon sin första födelsedag 29/2 1904, sin andra 1908, sin tredje 1912, sin fjärde 1916 och sin femte 29/2 1920, så hon hade gott om tid på sig.

47 Håkan Bergman { 30.04.13 at 00:02 }

Nu ser jag att det hade ju Sten redan räknat ut i #35, men det är svårt det här med årtal och ålder, vad säger ni om följande och vilken myndighet har skrivit det?
”Det delningstal som gäller för pensionsuttag från 
och med det 65:e levnadsåret fastställs det år som 
din årskull fyller 65 år.”

48 Christopher E { 30.04.13 at 00:56 }

Håkan #46
 
Igen vill jag tjata om att skottdagen var 24:e februari de åren. Det är alltså den 24:e som petas in extra. Föds man den 24:e februari tex 1896 fyller man inte år den 24:e februari 1897 för det är inte samma dag. Föds man däremot den 29:e 1896 fyller man år den 28:e 1896, för det är samma dag. Numren 24-28 har förskjutits till 25-29 under skottår på grund av den instoppade extra dagen den 24:e, men man såg på namnsdagarna att det var samma dagar.
 
Labbibia #40
 
Den julianska kalendern hade från början varannan månad 30 dagar och varannan 31. Den sjätte månaden döptes om till juli för att hylla Julius Caesar (mars var årets första månad tidigare). Men när sedan kejsar Agustus kom fick han den sjunde månaden döpt efter sig, och han kunde inte vara sämre än Caesar, så augusti fick också 31 dagar för att matcha juli. Det ställde till det, så den extra dagen fick tas någon annanstans för att det skulle gå ihop. Det blev från februari, som minskade från 29 till 28 dagar (från 30 till 29 dagar under skottår). Och för att inte få så många långa månader tillsammans, skiftades september till december så att 30 och 31 bytte plats, det är därför både december och januari har 31 dagar.
 
Att februari, som ännu tidigare före julianska kalendern bara hade 23 dagar, var årets sista månad förklarar förresten varför 24:e februari är skottdagen. Att några almanacksföretag klagar på att folk inte klarar att namnsdagarna flyttar ett datum fram från 24-28 februari vart fjärde år, och därför ser till att skottdagen ska vara 29:e istället, är bara patetisk historielöshet.

49 Håkan Bergman { 30.04.13 at 01:21 }
50 Slabadang { 30.04.13 at 05:17 }

Scientists at Russia’s famous Pulkovo Observatory are convinced that the world is in for a period of global cooling.“Evidently, solar activity is on the decrease. The 11-year cycle doesn’t bring about considerable climate change – only 1-2%. The impact of the 200-year cycle is greater – up to 50%. In this respect, we could be in for a cooling period that lasts 200-250 years. The period of low solar activity could start in 2030-2040 but it won’t be as pervasive as in the late 17th century”.

51 Staffan { 30.04.13 at 06:15 }

Klimat-förändringen kommer tvinga kvinnor till prostitution!
  Rep. Barbara Lee (D-Calif.) och ett dussin andra Demokrater slår fast detta.  Kvinnorna drabbas framöver av klimat-grundad HIV, STIs (sexually transmitted infections), oplanerad graviditet, och dålig reproduktions-hälsa, konstaterar de.
   De regionala konflikterna blir också fler.  [Maldiverna anfaller Lackadiverna, eller så…]
   Vi måste ha jämställdhet i klimatarbetet!  Fast å andra sidan måste vi ha köns-specifika handlingsramar när vi utveckla våra policies för att bemöta klimatkrisen!
    Ja. och så måste vi alla bli Demokrater, förstås.   Miljöpartister, hos oss.  (The Hill, 29 april)
http://thehill.com/blogs/floor-action/house/296679-dems-warn-climate-change-could-drive-women-to-transactional-sex

52 Slabadang { 30.04.13 at 06:33 }
53 Gunnar Juliusson { 30.04.13 at 08:00 }

Christopher #36. Jag tror faktiskt datorer räknar antal dagar från 1 januari 1904 (eller 1900 beroende på system), men sedan presenterar datum på valfritt sätt. Det är därför det är så lätt att räkna med datum (även inkl tid) i exempelvis Excel. Problem uppstår när man kopierar filer skapade i ett system till en bas som använder ett annat, vilket jag frusterat noterade när jag fick negativ överlevnad i en analys för länge sedan. Kanske har systemen blivit bättre sedan dess.

54 Labbibia { 30.04.13 at 08:13 }

Christopher E # 48
 
Stort tack för din förklaring! Misstänkte att det förhöll sig ungefär så när det gällde just  juli-augusti… :-)
 

55 Christopher E { 30.04.13 at 08:34 }

Gunnar Juliusson #63
 
Du har helt rätt. Jag menade dock inte internt utan hur datumen presenteras för oss människor framför skärmen. yyyy-mm-dd har den fördelen att när man sorterar en lista med datum, även i textsträngformat, som hamnar de i kronologisk ordning.
 
Datorlobbyn vill nu förresten förenkla hanteringen av tid i datorer genom att försöka få skottsekunden som dyker upp då och då avskaffad. Skottsekunden är dock viktig för att hålla UTC-tiden i fas med medelsoltiden så att relationen med jordens rotation bevaras. Jag blir så putt när vi ska  förstöra för att anpassa verkligheten efter tekniken när det borde vara tekniken som ska anpassa sig efter verkligheten.
 
Jag får väl ut och protestera mot klåfingrigheten och historielösheten med tidsräkning med ett plakat på gatorna imorgon… :-)
 
- Återför skottdagen där den ska vara!
- Rädda skottsekunden!
- Fira midsommar på rätt dag – sommarsolståndet!
- Avskaffa sommartiden och sluta flytta Sverige till fel tidszon!

56 Labbibia { 30.04.13 at 08:42 }

Christopher E # 55
 
”Ropen skalla, sovmorgon åt alla”! :-)
 

57 Ingvar Engelbrecht { 30.04.13 at 09:04 }

Hur Excel lagrar datum
http://answers.oreilly.com/topic/1694-how-excel-stores-date-and-time-values/
The reality is that even though many dates look, at least partly, like text entries (for instance, Mar. 5, 2010), Excel actually stores them as serial numbers. Under this system, Excel designates the date January 1, 1900 as day 1; January 2, 1900 is day 2; and so on.

Thus, if you use Excel to subtract one date from another, you actually end up calculating the difference in days, which, it turns out, is exactly what you want. But this system of date storage leads to some interesting side effects. For example, you can’t enter a date in Excel that’s earlier than January 1, 1900. Try it—if you do, Excel treats your date just like text.

58 Håkan R { 30.04.13 at 09:06 }

=> 53
 
För att kunna göra beräkningar med datum lagrar datorer systemtiden som ett visst antal tidsenheter från ett visst referensdatum ofta 1/1 00-00-00 GMT 1970.

Vissa äldre UNiX system lagrar antalet sekunder från 1/1 1970 i en 32-bits integer vilket kommer att leda till en ”millennium bug”  den 19 januari 2038 när siffrorna tar slut.
Modernare system tex Android baserade mobiltelefoner lagrar antalet millisekunder sedan 1970 i en 64-bits Long.

59 Christer Löfström { 30.04.13 at 10:33 }

”Who will fund new nuclear?
 
Bästa bloggen har Nick Butler på Finacial Times.
http://blogs.ft.com/nick-butler/2013/04/28/a-question-for-the-quod-who-will-fund-new-nuclear/?
 

60 Christer Löfström { 30.04.13 at 12:39 }

”Ett annat problem som tekniska högskolornas matteundervisning haft under alla år är att man i för stor utsträckning lärt ut ”ren matte” – med bevis & lemman och ´Gud vet vad’. De allra flesta blivande civilingenjörerna får alldeles för mycket abstrakt matte de aldrig kommer att använda, och saknar ledning in i de verktyg de verkligen behöver i sitt framtida arbete.”
/Peter Stilbs i kommentar på SvD
 
Frågeställningen intresserar mig.
Stilbs kan ha det som tema i ett inlägg kring ”klimathotet”
Kan träning i abstrakt matematik vara bra, eller ett hinder, om man skall avslöja charlataner?

61 Peter Stilbs { 30.04.13 at 13:16 }

Christer Löfström #60 – personligen tappade jag intresset för matte och fick stora svårigheter i tidiga gymnasiet – när det övergick från att ”räkna” till ”matematik” – utlärt av en färsk Fil Kand från Stockholms Universitet, som läst 3 betyg eller vad det hette – motto ”Allt ska bevisas”.  I övrigt var han högeligen sympatisk och trevlig.
Jag undrade hela tiden vad i hela friden ska allt detta vara bra för.
Andra blommade istället upp i matte i gymnasiet och en av oss blev matteprofesor.
Först andra året på LTH, i samband med Matematisk Statistik under Gunnar Blom, tyckte jag det var roligt igen.
Typiskt nog hade också planerarna vid LTH gjort ett mindre mattepaket åt oss första årskursen kemister 1965 – utan att fatta vad vi egentligen behövde.
Så första hösten fick ”Bulten” ge oss en crash course i linjär algebra inom ramen för hållfasthetsläran. Linjär algebra hade plockats bort från kemisternas mattekurser – men det behövde man VERKLIGEN - omedelbart och senare.
Men att avslöja charlataner med abstrakt matematik ? Jag tror det räcker med bondförnuft och lite ”back of the envelope”-funderingar.

62 Lars Cornell { 01.05.13 at 19:43 }

CL #60 det är intressant det där. Vi hade abstrakt matte som vi inte begrep nyttan av när jag gick på teknis, matteläraren var dessutom ingen bra pedagog. Men i teleteknik behövde vi praktisk matte så vår fantastiskt bra lärare lärde oss i-metoden ( i = roten ur -1 ) och vips så lätt allt gick. Dessutom var det begripligt.
 
Nu när jag plöjer igenom AR5 gör jag en likartad reflektion. Mycket av de beräkningar som görs och kurvor som presenteras saknar förankring i verkligheten. Allt är nog rätt räknat var för sig, men det kan inte inträffa i verkligheten i kombination med andra likartade beräkningar.