Stockholmsinitiativets blogg
Random header image... Refresh for more!

Category — Allmänt

Chatten med klimatexperterna Johan och Erika

Erika och Johan

Efter Korrespondenternas program om problemen i Vietnams Mekongdelta anordnades en chat. Medverkade gjorde programledaren, Erika Bjerström tillsammans med professor Johan Rockström. Bägge uppträdde som experter på klimatet vad gäller orsakerna men framför allt angående vad de anser att vi ska göra åt saken. 

Jag har plockat ut och grupperat en del av frågorna och svaren:

 

Klimatforskning

Johan Rockström: Hej Homeros,

jag har stor respekt för Lennart Bengtsson, men han representerar en minoritet inom klimatvetenskapen. Han är en seriös forskare, och håller med om att människan värmer upp jorden genom utsläpp av växthusgaser. Det som skiljer honom från majoriteten av klimatforskare är att han bedömer att jorden är mindre känslig för utsläpp av växthusgaser än de flesta forskare. Anledningen är att han i huvudsak bedömer att förstärkande återkopplingar (där jorden självt förstärker uppvärmning) inte sker. Men vi ser redan att de sker, som exempelvis när Arktis smälter och byter färg från ljus till mörk yta, som gör att mindre värme från solen reflekteras tillbaka till rymden. Dessutom. Den prognos Lennart gör av risken, att vi kanske når 1-2 graders uppvärmning, är redan det ett STORT problem. Vittnesmålen från människor i Vietnam i programmet är ett tydligt exempel på det (vid 0.8 C uppvärmning). Risken är att vi når över 3 C uppvärmnign redan detta århundrade, vilket vore oerhört allvarligt. Det som skiljer Lennart och de flesta klimatforskare är således skillnaden mellan stora klimatproblem eller potentiellt katastrofala konsekvenser. Så, trots denna skillnad, råder lite osäkerhet att vi har ett problem som vi måste (och kan) lösa.

Helene: Johan, vad är dina bästa argument för att svara de klimatskeptiker som envist fortsätter att tvivla på din och dina kollegors klimat forskning?

Johan Rockström: Öppna fönstret och titta ut!

skämt och sidor. men faktum är att det vittnes mål som visas i den Vietnam film som Erika gjort är ju inte forskning, det är fattiga människor, som levt i generationer på samma plats, som berättar om de stora förändringar de upplever vid 0.8 C uppvärmning.

Sedan försöker jag påminna om att även klimatskeptiker (till skillnad från förnekare) erkänner växthuseffekten (annars kulle vi int ekunna bo på jorden!). Skeptiker menar ofta att vi maximalt kan nå 1-2 C uppvärmning (medan klimatforskning pekar på risker på 3-6 C). MEN, vi vet nu med mycket god säkerhet att även 1-2 C skapar stora stora problem. därmed finns det, enligt mig, inget mer att bråka om! varför lämna efter oss en värld med antingen stora problem eller katastrofala problem?!

Mattias: Varför har inte temperaturen stigit mer de sista 15 åren? Den globala medeltemp. har legat på en platå sedan 1998. Kan det inte vara så att ni har överskattat återkopplingsmekanimserna och underskattat de naturliga variationerna i väder och klimatsystemet? Vad säger ni om 10-20 år om vi fortfarande inte haft någon mer global temp.ökning?

Johan Rockström: Detta stämmer inte. Temperaturen ökar öven de senaste 15 åren. Det är ett statistiskt trix att hävda att den inte ökat. Anledningen är att 1998 var ett extremt El Nino år, med en extrem uppvärmning. Drar man en linje från denna värmetopp till idag, ser det ut som om uppvärmningen avstannat. Stefan Rahmstorf och andra forskare har tydligt visat att uppvärmningen fortsätter i linje med IPCC. OCH, kom ihåg att 90 % av den värme som våra utsläpp av växthusgaser orsakar tas upp av planetens verkliga termostat – nämligen haven!

Min kommentar: De två viktigaste synpunkterna från Johan Rockström är att han anser att Lennart Bengsson representerar en minioritet bland klimatforskarna samt att detta med att temperaturen inte har stigit sedan 15 år inte är något annat än ett statistiskt trick.

Det skulle vara intressant att få höra vad Lennart Bengtsson har att säga om saken?

 

Skatter och regleringar  

A.J.M: Hur ska man förhålla sig som privatperson till detta? Livsstilsförändringar krävs, hur tänker ni själva kring det?

Erika Bjerström: Livsstilförändringar behövs. Om vi alla avstår från en flygresa om året skulle det göra stor skillnad. Jag kämpar själv, har t ex en biogasbil men det är svårt! det finns en rättviseaspekt, vad spelar det för roll att jag kör min biogasbil om grannen kör en stor SUV och reser till thailand fyra gånger om året ? Det behövs tydliga politiska beslut som ställer samma krav på alla medborgare. Det finns spännande förslag om att införa koldioxidkvoter per person t ex.

Bosse B: Ett program son gör det omöjligt att inte ta ställning. Tack, men hur ska vi agera för att din slutkommentar i programmet kan bli en annan. Att sätta våra förhoppningar till yngre generationer tycks inte vara lösningen för Vietnam och sannolikt inte heller för andra utsatta områden i världen.

Erika Bjerström: Jag tror att politikerna kommer att agera den dag som opinionstrycket blir tillräckligt stort, t ex för att införa en koldioxidskatt på EU-nivå. Det är min bedömning att det vore rätt väg att gå.

Jürgen Linberg: Hej Johan Vilka, tror du, blir de tre viktigaste politiska ställningstaganden som skall till för att få till reell förändring?

Johan Rockström: Hej Jurgen,

Nummer ett, för klimatet, är ett globalt juridiskt bindande avtal (där alla länder sätter upp bindande mål för när de skall nå en fossil-fri ekonomi.

Nummer två är att sätta ett pris på kol – först regionalt, sedan knyta ihop regioner till ett globalt pris.

Nummer tre är att sätta ett ekonomiskt värde på naturkapital, skrota BNP, och därmed etablera ett nytt ekomoimskt mått på välfärd.

om jag får lägga till en 4e, så är det KUNSKAP

Anita : Varför kan vi inte införa ett kreditkort på koldioxidutsläpp? Säg att varje person får 6 ton att göra av med på ett år. Varje gång vi tankar bilen, köper en flygbiljett, handlar tropiska frukter etc. så dras den uträknade koldioxiden av. När allt är slut och man ändå vill flyga till Thailand, får man köpa ny koldioxid av de som inte förbrukar allt. Det skulle kanske gynna fattiga pensionärer att få ett extra tillskott i kassan.

Johan Rockström: Detta gillar jag!

Geog Monbiot från UK föreslog ett sådant system flera år sedan. UK övervägde att testa, men det ansågs för svårt. jag har talat med Svante Axelsson på SNF om att test köra något sådant i någon eller några kommuner i Sverige. Dags att testa kanske!

Min kommentar: Sammanfattningsvis vill ”klimatexperterna” att vi ska införa en gemensam koldioxidskatt, antingen inom EU men helst i hela världen. Och tänk om vi kunde införa personliga utsläppsrätter, vilken lycka! 

Orsakerna till problemen i Mekongdeltat

Marcus: Hej, jag tittade precis på korrespondenterna och situationen i Vietnam verkar minst sagt problematisk. Men jag undrar om inte majoriteten av problemen med försvinnande stränder och kanske även med inträngande saltvatten har att göra med att man byggt dammar(vattenkraft med mera) i Mekong floden? Liknande situation finns i Spanien där Ebrodeltat försvunnit i en rasande takt. Alltså, är det inte avsaknaden av sedimenttillförsel som förklarar att byn som visades försvunnit snarare än att havet stigit med 11cm? Jag är absolut ingen klimatskeptiker men just detta problem kanske är mer orsakat av vattenkraften?

Erika Bjerström: Hej Marcus! Bra fråga. Men man kan inte jämföra havskusten utanför Nam Dinh med Ebrodeltat. När havsnivån höjs får vågorna en väldig kraft och eroderar bort strandlinjen . Så du har rätt i att effekten av den slukade byn inte bara handlar om 11 centimeters höjning, utan flera klimatrelaterade orsaker, tex också att varmare vatten också får större volym…

Lars: Havet har höjts med 11 cm, men byn har sjunkit långt ute i havet och musselodlarnas hus måste höjas från två till FEM meter. Hur hänger det ihop? Mvh

Erika Bjerström: Hej Lars! Vid de tropiska stormarna får vågorna större och mer förödande kraft vid havsnivåhöjningarna och havet stiger mer när det är flod. När vi var där och filmade var det ebb!

Min kommentar: Marcus kommer med en högst relevant och viktig fråga tycker jag. Inte helt oväntat duckar Erika helt för den. Det intressanta är ju att hitta huvudorsaken till förändringarna i Mekongdeltat. Tydligen har man mycket riktigt byggt en rad vattenkraftverk längst Mekongfloden och dess bifloder. Om huvudorsaken till förändringarna i området inte alls handlar om de 11 centimetrarnas havshöjning utan istället på att deltat inte får lika mycket sedimenttillströmmning efter alla kraftverksbyggen, ja då framstår ju Erikas program som ett skämt.

En hederligt grävande journalist ska inte låta sina egna förutfattade meningar stå i vägen. Hon ska se förbi dem och jobba sig uppför Mekongflodens alla vindlingar tills hon hittar en sanning värd att presentera för tittarna. Om hon inte tycker sig kunna göra det av ideologiska, eller andra skäl kunde hon lika gärna stannat hemma och besparat oss licensbetalare denna kostnad.

maj 9, 2013   116 Comments

Korrespondenterna i Vietnam

Erika Bjerström och programmet Korrespondenterna kom tidigt upp bland kommentarer efter gårdagens interessanta inlägg. Först kom tidigt ett tips på morgonen och sedan med kommentarer efter att programmet startat. Jag själv såg det först sent i går kväll genom dessa tips via SVT play. Kanske som väntat var kommentarerna här inte nådiga.Peter Stilbs undrade i kommentar 39 om inte någon kunde anmäla SVT efter att en halvtimmes lögner kablats ut på bästa sändningstid. Jag antar att Korrespondenterna dock syftar till att ge en personlig och kanske annorlunda bild av en del av världen som vi sällan får en mer nära kontakt med. Erika vandrar också omkring i vad som möjligen är Ho Chi Minh-staden, eller före detta Saigon i södra Vietnam och intervjuar olika invånare i staden och en professor i meteorologi vid namn Tran Thuc.

Programmet har en röd tråd vilket handlar om att Vietnam är en av de länder som först drabbats av klimatförändringarna och att delar av staden översvämmas p.g.a havsnivåhöjningen. Erika börjar med en lång introduktion om de mänskligt orsakade klimatförändringarna som följer de mest alarmistiska tongångarna, fyra graders temperaturökning, flera meters havsnivåhöjning och spekulationer om människsans överlevnad. Jag lämnar dessa för vad de är. Det är dock intressant om de olika påståendena om vad som händer idag i Vietnam är relevanta.

Huvudtemat är att det stigande vattnet drabbar människor vid kusten och att det orsakats av klimatförändringar orsakade av människan. De intervjuade blir på så sätt vittnen som stärker de bild som presenteras. Frågan är om det sant eller ljuger Erika Bjerström medvetet? På den senare frågan kan jag naturligtvis inte svara, hon är kanske så övertygad över CAGW att detta är hennes personliga tolkning. I alla händelser finns det andra förklaringar och som även hänvisas till i kommentarerna. Vi fick t.ex en referens till VietnamNewsToday.com som påstår att delar av Ho Chi Min City sjunker p.g.a. av att allt för hårt utnyttjande av grundvattenkällor. Jag vet inte var Erika befinner sig exakt, och det är en brist i programmet, att vi inte får se en karta eller en förklaring om hur problemet ser ut geografiskt. Men jag antar att det är någonstans i Mekongfloden, kanske i närheten av Ho Chi Min-City.

 ”The overexploitation of underground water has been a large cause of land sinkage,” Le Van Trung, director of the Geomatics Centre of the National University- HCM City, said”

En andra bra referens var talkvietnam.com där jag kan läsa att ca 750 000 m3 vatten pumpas upp ur jorden och tillrinningen är enbart ca 200 000 m3 i ovannämda stad. Företrädare för det ovansagda Geomatic Centre i HCM-staden säger att ca 1% av stadens landareal har uppvisat en landsänkning och att detta sker i områden där det finns stora uttag av sötvatten ur marken.

Här påpekas också att Bangkok haft liknande geografiska förutsättningar och plågades av liknande landsänkningar och översvämningar. Efter att uttag av grundvatten förbjöds har de framgångsrikt vänt utvecklingen de senaste tio åren (i referensen står det felaktigt mellan 1999–2000). Intressant är att ett ”antiflooding” projekt som godkändes 2008 inte genomförts och att artikeln är snarast kritisk till stadens bristande planering och bristande avloppssystem. Kan vi mistänka att den kommunistiska diktatur som Erika i programmet ser som ”till en stor hjälp när det gäller att möta klimatförändringarnas följder”  kanske i själva verket är anledningen till att staden drabbats av dessa förändringar.

Som bakgrund skall man veta att HCM-staden har över 7 miljoner invånare och en våldsam utveckling under senare år. På Wikipedia kan vi läsa följande:

Stadsprovinsens yta är 2 095 km².Stadens klimat är tropiskt, med en genomsnittlig luftfuktighet på 75%. Regnperioden varar oftast från maj till november medan torrperioden pågår från december till april. Medeltemperaturen är 28 °C, med högsta temperaturen i april och den lägsta i slutet av december, men skillnaderna under året är små.

Nog är det väl sorgligt att en korrspondent i SVT inte har ambitionen att försöka analysera Vietnams, eller snarare huvudstadens problem på ett mer intressant plan. Hennes reportage snarare försvårar deras möjlighet att komma till rätta med problemen då hon anklagar klimatförändringarna för problemen. Det är svårt att se att SVT därmed bidrar till att upplysa oss om vad som händer i världen utan enbart tar ett allvarligt socialt problem i en del av världen som argument i en politiserad naturvetenskaplig debatt, den om klimatförändringarnas orsaker.

När man lyssnar på programmet slås man också av den trångsynthet som råder när risbonden berättar att de numera använder nya rissorter som ger snabbare och bättre skördar och som höjt levnadsstandarden för jordbrukarna behandlas som ett problem framtvingat av klimatförändringar. Jag känner inte till något om växtförädling av ris men det låter som samma ”problem” som västvärlden genomgått under efterkrigstiden, med härdigare, mer snabbväxande grödor som ger rikligare skördar.

Finns det inga klimatrelaterade problem i Vietnam, jovisst – frågan är bara vad som är dess orsaker. Variationen i nederbörd, med periodvis torka i centrala delar är ett stort problem och som kan lindras med hjälp av planering och vattenresovoarer. Denna problematik tas dock inte upp i programmet. Mycket av denna variation styrs av ENSO och att diskutera den vetenskapliga bakgrunden är ett annat ämne. När de livsviktiga flodsystemen får lägre vattenmängder och sjunker tränger havsvatten in längre under flod (high tide) och kan skapa stora problem för jordbruket. En möjlig orsak är att den mäktiga Mekongfloden dämts upp i olika omgångar och speciellt i Kina där floden har sin början.

Havsniåhöjningarna utmed Vietnams kust är i snitt 3 mm per år under perioden 1993–2008 vilket knappast kan ha orsakat att hela byar försvunnit under det stigande havet, vilket är den bild som vi tittare ges när en man sittande i en båt mer Erika pekar ner i vattnet och beskriver var hans by en gång låg. Kanske var byn bara 20 centimeter hög?

Vietnam har många problem, och ett skiftande klimat kan vara ett av dem. DE problem som Erika Bjerström beskriver är antagligen ett utslag av Vietnams dåliga stadsplanering i sin tur ett resultat av enpartisystemet.

 

 

maj 8, 2013   74 Comments

Kolcykeln – en trähjuling

Låt mig inleda med en påminnelse. Idag tisdagen den 7:e maj, är det dags för det andra evenemanget i Hållplats Klimatet på restaurang Hållplatsen Strandbodgatan 5 i Uppsala. Kl 18.30 talar Fil Dr Jacob Nordangård om

Ekonomiska och politiska krafter bakom klimatfrågan”.

Jacob har nyligen disputerat på  en uppmärksammad avhandling Ordo AB Chao vid Linköpings universitet. Efter presentationen ges tillfälle till frågor och diskussion.

*            *            *            *

Ämnet för dagens inlägg är återigen frågan om varför atmosfärens halt av koldioxid stigit monotont sedan moderna mätningar inleddes på Manua Loa. Den gängse förklaringen är att det i första hand beror på mänskligt bruk av  fossila bränslen. I Susan Salmon’s Technical Summary för AR4 sägs t ex på sid 24 “Flera indikationer bekräftar att den postindustriella ökningen av dessa gaser inte härrör från naturliga mekanismer” (min övers). Det är en nödvändig utgångspunkt för att yrka på att bruket av fossila bränslen måste minskas. Många, men långtifrån alla, AGW-kritiker har också accepterat den förutsättningen. När Lennart Bengtsson för två veckor sedan skrev (länk):

“Det råder därför ingen tveksamhet att ökningen av koldioxid i atmosfären i dominerande grad är av fossilt ursprung” så är det helt i linje med vad som brukar sägas. Likaså motiveringen: “Isotopmätningar visar att tillskottet har fossilt ursprung genom att halten av kol 14 i luftens koldioxid  proportionellt gradvis har minskat och är lägre än i  hav och vegetation. Vidare rör det sig om koldioxid som oxiderats i atmosfären eftersom mätningar visar att luftens koncentration av syre samtidigt minskat i motsvarande grad.”

Figuren nedan, som är citerad från 2007 års IPCC-rapport AR 4, (länk ) är bakgrunden till detta argument.

 

No 1

 

a-figurens svarta, sågtandade kurva visar Manua Loa-resultaten för den trendmässigt ökande CO2-halten under perioden 1970-2005. Sågtandsformen beror på årstidsväxling. Redan dess fasförhållande till årstiden på norra halvklotet ger upphov till tvivel på att förloppet är styrt av fossilförbrukning. Den röda och blå kurvan visar hur mycket syrehalten i luften minskat beroende på att koldioxid oxiderats i Kanada respektive Australien. Skalan på y-axeln anger en mycket liten förändring av syrehalten som normalt är ca 20%.  ”meg” är andelar på 10-6 i förhållandet mellan O2/N2. Det är för mig en oklart hur man kan påstå sig mäta ett liten andel av tillskottet till CO2-halten, alltså << 0.04 %, genom att uppmäta förbrukningen av syre. Hur och varför sker f ö oxidationen i atmosfären?

I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på kurvorna i b-figuren. Den svarta anger utsläppen från fossileldning och cementtillverkning i Gton C/år. Den röda visar ett växande underskott på den stabila isotopen 13C i förhållande till 12C. Det handlar alltså inte om den radioaktiva isotopen 14C, som Bengtsson råkat skriva. Den röda kurvan har en negativ y-axel, dvs underskottet ökar uppåt och är beräknat med uttrycket: No. 2

”Standarden” är ett kalciumkarbonatmineral Pee Dee Belemnite, och i förhållande till detta  har de flesta varianter av naturligt förekommande CO2 negativa δ-värden. Underskotten beror på att fotosyntesen i någon utsträckning ”sorterar bort” den tyngre kolisotopen, så att ett biologiskt material, t ex trä, har ett δ-värde = -26 ‰. Eftersom kol och olja fossilerats från växtrester finns ett sådant underskott också i dessa bränslen. C. D. Keeling inledde redan 1977 mätningar i atmosfären (länk) för att studera i vilken utsträckning tillförsel av CO2 från fossilförbrukning minskade dess δ-värde. I b-figuren ovan är skalorna sådana att kurvorna i stort sett är parallella, vilket skapar intrycket att fossileldningen är orsak till att δ-värdet avtagit. En nära granskning visar dock att variationerna inte är i fas, dvs δ-värdet minskar inte snabbare för att fossilförbrukningen har ett maximum och vice versa. Den viktigaste invändningen mot resonemanget är att ett sjunkande δ-värde inte entydigt beror just på fossilförbrukning – det är alltså inte ett antropogent fingeravtryck. Det visar endast att atmosfären fått ett ökat tillskott av CO2 från bio- eller fossilsfären. Till den insikten skall adderas faktum att tillskottet av av CO2 från fossilförbrukning är ca 7 GtonC/år under det att CO2-flödena från fotosyntes/respiration, är av storleksordningen 100 GtonC/år och varierande. Det är uppenbarligen förenat med svårigheter att med någon noggrannhet bestämma hur stort just det fossila tillskottet är. Det krävs ytterligare parametrar för, eller antaganden om, de naturliga, biologiska flödena av CO2. Att däremot i största allmänhet påstå att fossilt CO2 dominerar  tillskottet i atmosfären sedan den preindustriella perioden, förfaller förvånansvärt lätt.

Nyligen har jag fått en kopia på ett konferensbidrag av Lepori m fl (länk) som som med hjälp av δ-värden kvantitativt bestämt hur stor del av CO2-haltens ökning under perioden 1981-2002, som kan härröra från fossilförbrukning. δ-värdet i figuren har under den perioden minskat från -7.6‰ till – 8.1 ‰. Detta är för lite för att fossilförbrukningen skall kunna var den huvudsakliga orsaken. Leporis resultat visar mycket övertygande att fossilandelen 1981 var 5.9 %  och endast hade ökat till 8.5 % år 2002, motsvarande  mindre än 66 Gton. Uttryckt i halter, så är ökningen endast 31 ppm utav en total ökning med 93 ppm, dvs mindre än 1/3. Den grundläggande förklaringen till så skilda tolkningar av samma noggranna isotopmätningar är vitt skilda värden på livslängden för CO2 i atmosfären – en bekant debatt för TCS-läsare. Lepori et al integrerade de årlig tillskotten och deras avklingande sedan 1770 och jämförde med motsvarande halter. De kom fram till 10+ 1 års avklingningstid, vilket är i överensstämmelse med intervallet 2-13 år, som man fått genom att studera 14C- avklingningen efter atombombsproven. Det stämmer också hyfsat med Segelstads värde 5.4 år. IPCC använder sig av en första avklingningstid på ca 30 år och sedan betydligt längre uppehållstider för ännu långsammare mekanismer. Enligt Lepori  leder detta till ett medelvärde på 44 år, vilket inte är förenligt med isotopresultaten.

Leporis arbete är för mig endast en ytterligare stark indikation på att det vanliga påståendet om CO2-ökningens antropogena ursprung är baserat på osäkra påståenden och antaganden. Ett tidigare motargument är det ovannämnda, att de pulser av CO2-ökning som Manua Loa-mätningarna visar, motsäger att antropogen fossilförbrukning, som i huvudsak sker på norra halvklotet, dominerar över de naturliga flödena.

En bredsida mot den naivt antropogena förklaringen gav för en tid sedan av Joanna Nova på sin hemsida (länk) – en hänvisning som också finns på vår vetenskapssida om atmosfärens CO2-halt. Variationerna i CO2-halt korrelerar mycket bättre med den årliga globala medeltemperaturen, än med variationer i den årliga antropogena fossilförbrukningen. Detta stapeldiagram från NOAA visar variationerna kring medelvärdet på haltökningen 1.5 ppm/år.No 3.

El Nino-året 1998 syns t ex mycket tydligt.

I andra ändan av skalan har bloggaren Chiefio (länk) påpekat att lågkonjukturen 1929-32, som gav upphov till en markant minskning i fossilförbrukningen, inte syntes i en motsvarande reducerad haltökningen för CO2 i atmosfären.

Avslutningsvis vill jag förekomma ev kritiker med att påpeka att arbetet av Lepori et al är ett konferensinlägg från 2009 som ännu inte publicerats i en tidskrift med refereegranskning. Detsamma gäller f ö också Salbys konferensbidrag, som nämnts flera gånger här på TCS. Med tanke på de aktioner och attityder till sådan granskning av klimatstudier som blottlagts genom Climategate I & II, så vore det fel att negligera resultat enbart med anledning av detta formella kriterium.  IPCCs påstående att de enbart beaktar resultat som publicerats i granskade tidskrifter har visat sig vara grovt felaktigt. Donna Laframboise undersökning avslöjade att mer än 1/3 av referenserna i IPCC-rapporten i själva verket var ogranskade. Det är beklagligt, men ofrånkomlig realitet, att när det gäller den politiserade klimatforskningen kan man varken förutsätta att granskade publikationer är korrekta, eller att ogranskade är felaktiga.

maj 7, 2013   87 Comments

Klimatdebattens slukhål

Elisabet Höglund

 

I Aftonbladet skriver Elisabet Höglund idag om sin syn på vad som har hänt med klimatfrågan och debatten.

Men undergången uteblev. Att för­söka lösa ett politiskt problem med att hota med all världens katastrofer är kontraproduktivt. Folk tar till slut inte hoten på allvar, särskilt inte när undergången aldrig kommer. Efter det misslyckade Köpenhamnsmötet försvann hela klimatdebatten i ett slukhål.”

 

maj 6, 2013   71 Comments

Ny vecka igen

Att skriva ett inlägg för TCS brukar ta sin tid. Har det hänt något? Måndagar har sina egna problem – har Ingemar skrivit om det jag hade tänkt ta upp? Vad säger våra kommentatorer? (Tack vare våra kommentatorer är vi ju inte bara en handfull skribenter som bevakar klimatfrågan.

Det man inte kan förvänta sig är väl några sensationella vetenskapliga nyheter, men eftersom klimatfrågan åtminstone sedan början av 90-talet mer är en politisk än en vetenskaplig fråga så är det snarare politiska nyheter än vetenskapliga som man kan leta efter.

Det intressantaste i det avseendet är väl att den politiska kartan i Storbritannien kanske håller på att snabbt förändras. Det nya partiet United Kingdom Independence Party som visserligen har ett brittiskt utträde ur EU som huvudpunkt i programmet, men som också ifrågasätter A-et i AGW, blev plötsligt tredje största parti i de engelska lokalvalen. Det kan nämnas att Christopher Monckton är partiets rådgivare i klimatfrågan.

Och därmed konstaterar jag att om det inte finns några alltför spännande omvärldsnyheter så får jag väl finna mig i att bli introspektiv och granska vår egen verksamhet. Eftersom våra motståndare tycker om att beskriva klimatskeptikerna som en sekt så ville jag ta reda på om beskrivningen stämmer.

Ofta används ju sådana ord eller begrepp utan att de som använder orden riktigt vet varken vad orden kommer ifrån eller vad de verkligen betyder, så för att inte själv göra det misstaget så tyckte jag att jag borde slå upp det. Jag försökte med tre källor, Wikipedia, Nationalencyklopedin och Encyclopedia Britannica. När man använder Wikipedia får man ju dessutom möjligheten att se vad som sägs på olika språk.

Den för en matematiker första överraskningen är ordet sekt inte tycks ha särskilt mycket att göra med orden sektor eller sektion som såvitt jag minns båda handlar om att skära ut eller skära av något – sekten består däremot av dem som följer  (av latinets seguire följa).

Med viss förvåning upptäckte jag också att det var den svenska versionen av Wikipedia som gav den bästa beskrivningen och jag kunde efter att ha läst den artikeln konstatera att det egentligen finns mycket lite i definitionen av en sekt som gäller för oss.

Nedan följer det första avsnittet av vad svenska Wikipedia skriver om begreppet sekt (för tydlighetens skull så vänder jag på kursiv och icke-kursiv text).

I detta avsnitt beskrivs två betydelser eller tolkningar av begreppet sekt, (men det finns flera andra sätt att indela sekter). Den ena betydelsen är inskränkt. Det är den nu vanligaste betydelsen i svenska språket, men även i några eller många andra språk. Den inskränkta betydelsen hävdar att sekter endast omfattar avvikande eller kontroversiella grupperingar. Eller endast är mindre grupper. Eller att det främst är världsfrånvända, flummiga, religiösa grupper som styr människor genom sagor, skrönor, påhitt och förtryck. I den inskränkta betydelsen används ordet sekt som varning för någon gruppering eller till och med som skällsord eller i vissa fall för förtal.

Den andra betydelsen, den vida, är som den ursprungliga betydelsen. Enligt den betyder sekt princip; parti; filosofisk skola; ideologi; partiprogram. Enligt den kan sekter även vara stora, till och med dominera ett eller flera samhällen eller flera nationer. Och sekter kan vara mer än enbart somliga kontroversiella eller avvikande grupperingar. Och sekter kan vara politiskt korrekta/”godkända” och väl etablerade organisationer, föreningar, partier, religioner, ideologier. Enligt den vida betydelsen kan bedömning av sekter bli mera omfattande och handla om annat än enbart att bedöma om något är en sekt eller en icke-sekt. Man kan då betona till exempel farlighetsbedömning, funktion och annat. Men det kan vara kontroversiellt att tala om gruppers/ideologiers/religioners farlighet. Därför förtigs farlighetsbedömningar ofta av rädsla för hotfulla personer, grupper/sekter; det blir tabu eller politiskt icke korrekt att kritisera vissa sekter/religioner/ideologier/partier. Kritik nedtystas eller förtigs. Det är vanligt att förtryckande regimer har lagar som hindrar kritik och debatt.

De flesta sällskap, partier, föreningar och andra grupperingar har någon sorts ledarskap eller härskarteknik (i vissa fall t.o.m. förtryck) som medlemmar och ledare och andra utövar mot varandra, åtminstone inom grupperingen. Och det förekommer i olika grad, somliga är mindre förtryckande, andra är mera förtryckande. Somliga sekter har stor inverkan även på icke-medlemmar. Enligt den vida betydelsen är härskartekniker och sekterism vanligt och utövas dagligen av många människor på gott och ont. Men sådant kan i vissa fall vara nödvändigt ont för ledarskap. Vid kritik av principer, föreningar, medlemmar/ledare kan det vara intetsägande att tala enbart om sekterism. Vill man kritisera kan det vara tydligare att tala om exakt vilken sorts förtryck det är frågan om, till exempel dålig princip, dålig rutin, fräckhet, lögn, manipulation, elakhet, oärlighet, förtal, sabotage, mobbning, utestängning, dåligt ledarskap eller allmänt förtryck. Enligt den vida betydelsen bör man alltså ej tro att man kan undvika sekterism helt bara för att man tror eller hör: “Jag är ej med i någon sekt eftersom min förening/grupp/parti/religion/ideologi är ej sekt-stämplad“. “Det finns ingen sekterism här eftersom min kolleger/chef har sagt det. Men den/de där är sekter och sekterister.”

Jag konstaterar att när det gäller den inskränkta betydelsen så är det förmodligen ännu så länge korrekt att vi är en genska liten och uppenbarligen mycket kontroversiell grupp och att en del av våra motståndare gärna använder ordet som skällsord.

När jag sedan går till den ursprungliga betydelsen som inte kräver litenhet, så konstaterar jag att det nog snarast är klimatalarmisterna som bäst stämmer in på den beskrivningen, och därmed kände jag mig betydligt bättre till mods.

Även om vi idag är en kämpande minoritet så kan vi konstatera att även om klimatalarmismen har det gemensamt med de flesta religioner att den uttalar sig om en framtid så har den dock gjort misstaget att uttala sig om den verkliga världen – inte en som ligger hinsides om döden. Därmed utsätter den sig för risken att människor kommer att upptäcka att dess budskap inte håller.

Utebliven uppvärmning under 15 år och några kalla vintrar har förmodligen haft en viss effekt på de troendes trosvisshet, men förmodligen så behövs det också ett par kalla somrar på norra halvklotet (med tillhörande missväxt) för att få väljare och politiker att förstå att kallare är farligare än varmare.

maj 6, 2013   140 Comments

Det tredje skriket

Idag samlades Klimatskrikarna på Riksbron i Stockholm. Olivia Andersson, Push Sverige, dirigerade skriken. De startade skriken med att ladda genom att gå omkring och säga ord som hör i ihop med klimatet som ”koldioxid”, ”fyra grader”, ”växthuseffekt” etc. På Olivias kommando satte de sedan igång att skrika i ca tio sekunder för att sluta tvärt när dirigenten drog ihop armarna.

De skrek inte bara en gång utan tre. Det första var lite tafatt där ute på bron. Sedan vandrade de Drottninggatan mot Sergels Torg och skrek ytterligare två gånger. De två på Drottninggatan blev mer effektfulla bland annat därför att det ekade bra där mellan husen. Under de två första stod jag lite vid sidan om och fotade. Vid det tredje skriket skulle jag göra en ljudinspelning på mobilen och gick in lite mer mot mitten. Vad jag inte tänkte på var att de naturligtvis filmade spektaklet. Därför kom jag med på denna film som de la ut på You Tube. Den lilla kvinnan kvinnan med långt hår som ni ser i vänster nederkant, det är jag det. Som ni ser skriker jag inte men jag har ju inte någon klimatångest, inte alls.

maj 4, 2013   47 Comments

Frågor och svar bekräftar hockeyklubbans fall från piedestalen

dotkaufman-popup

Förra veckan hade vi ett blogginlägg om den nya paleoklimatstudien publicerad i Science, Hockeyklubban RIP. Den nya artikeln i Science är jämte Marcotts studie en bekräftelse på att Manns hockeyklubba från 1999 för norra halvklotet inte är aktuell längre. Men vissa klimatdebattörer menar att den nya studien kan sägas visa på en ny hockeyklubba som gäller globalt.

Forskargruppen bakom den nya studien har lagt ut svar på vanliga frågor på sin webbplats. Av intresse i sammanhanget är att man själv inte omnämner sina resultat som en hockeyklubba. Den figur som man däremot själv framhåller som bild på resultaten är den färgkarta för regional temperaturutveckling som vi ser ovan.

Här följer två av de mest intressanta frågorna med svar.

Vilka är de främsta slutsatserna i studien?

(1) Det mest konsekventa inslaget i nästan alla de regionala temperaturrekonstruktionerna är en långsiktig kylningstrend, som avslutades sent på 1800-talet.

- Den regionala kylningshastigheten varierade mellan ca 0,1 och 0,3 ° C per 1000 år.

- En preliminär analys med en klimatmodell visar att den totala kylningen orsakades av en kombination av minskad solstrålning och ökad vulkanisk aktivitet, liksom förändringar i marktäckning och långsamma förändringar i jordens omloppsbana. Simuleringarna visar att den relativa betydelsen av varje faktor varierar mellan regionerna.

(2) Temperaturerna fluktuerade inte jämnt mellan regionerna när man ser dem på flera decennier långa och sekellånga tidsskalor. Till exempel fanns det inget globalt synkront flera decennier långt varmt eller kallt intervall som definierar en världsomspännande medeltida värmeperiod eller en liten istid.

- Perioden från omkring år 830 till 1100 omfattade i allmänhet ett ihållande varmt intervall i alla fyra av norra halvklotets regioner. Däremot inträffade i Sydamerika och i Australasien en ihållande varm period senare, från ca 1160 till 1370.

- Övergången till kallare regionala klimat mellan 1200 och 1500 är uppenbarligen tidigare i Arktis, Europa och Asien än i Nordamerika eller på södra halvklotet.

- Runt 1580 inträdde alla regioner utom Antarktis i en utdragen, flerhundraårig kall period, som fortsatte till sent på 1800-talet.

- Kallare 30-årsperioder mellan åren 830 och 1910 var särskilt uttalade under tider av svag solaktivitet och starka tropiska vulkanutbrott. Båda fenomenen inträffade ofta samtidigt. Detta visar hur temperaturen förändras över stora regioner i relation till förändringar i påtvingade drivkrafter (forcings). Framtida klimat kan förväntas svara på dessa drivkrafter på liknande sätt.

(3) 1900-talet rankades som det varmaste eller nästan varmaste århundradet i alla regioner utom Antarktis. Under den senaste 30-årsperioden enligt rekonstruktionerna (1971-2000), var den rekonstruerade genomsnittliga temperaturen för alla regionerna sannolikt högre än när som helst under nästan 1400 år. Dock upplevde vissa regioner 30-års intervall som var varmare än 1971-2000. I Europa, till exempel, var den genomsnittliga temperaturen mellan år 21 och 80 varmare än under 1971-2000.

Hur bidrar denna studie till att förstå jorden i framtiden?

Klimatförändringar på regional till lokal skala är mer relevanta för människor och ekosystem än vad de är på global nivå. Rekonstruktion av forna tiders regionala klimatvariationer kan informera oss om klimatförändringarnas regionala uttryck och om effekterna av klimatförändringar på ekosystem och samhällen.

Framtida klimatprojektioner fokuserar på inverkan av mänskliga faktorer, speciellt ökningen av växthusgaser i atmosfären. Men det framtida klimatet kommer också att påverkas av naturliga faktorer, och detta kommer att kompliceras av intern variabilitet i klimatsystemet. Klimatmodellprojektioner kan förbättras genom att ta hänsyn till både antropogena och naturliga faktorer.

Dessa svar talar för sig själva. Hockeyklubbor är inte längre av något större intresse i dessa sammanhang. När forskarna inom paleoklimat idag gör sina rekonstruktioner så är det inte hockeyklubbor de letar efter. De vill i stället ta reda på hur det naturliga klimatet har varierat både regionalt och globalt.

maj 4, 2013   28 Comments

Och vad skulle nu detta vara bra för …?

IMG_0067

Bilden ovan är tagen under en motorcykelutflykt förra hösten.  Utanför en f.d. kombinerad speceributik och bensinstation i Lindholmen, en bit norr om Vallentuna finns nu bara detta betongfundament. Det huserade tidigare bensin- och dieselpumpar – och sagan är väl densamma – det blev för dyrt att investera någon miljon i också en etanolpump, som våra visionärer inom C, V och MP tyckt vara ett nödvändigt språng in i framtiden.

Samma öde drabbade förra året två rena bensinstationer med mindre än en mils avstånd nära en ort i Värmland som jag har viss anknytning till, den ena syns på Lars Lerin’s akvarell nedan. LL är en otrolig mästare i att göra något vackert av de mest alldagliga motiv.

img03011

Nu får man ibland åka miltals extra för att tanka, till väsentlig extrakostnad och bränsleförbrukning. Det kanske inte påverkar mig så mycket som tätortsbo, men de på glesbygden måste verkligen känna av det.

Och hur många tankar etanol? Etanolbilar hör man inte heller något om längre. Och etanolframställningens logistik och realiteter har de flesta numera börjat förstå.

Ja, vad skulle det nu vara bra för – Andreas Carlgren – det är väl Du som är mest skyldig? Hur blev det bättre nu?

Jag får sedan många år ett gratisexemplar av den utmärkta tidskriften Skog & Industri, som återspeglar skogsindustrins värld och villkor. Det är ofta intressant läsning, från en av våra stora exportindustrier. Senaste numret (fritt läsbart här) hade en ganska svavelosande debattartikel, som i sak ansluter sig till det nyss beskrivna.

Den handlar om de nya bestämmelserna för fartygsbränslens svavelinnehåll - som gäller enbart Engelska kanalen och ”Östersjön”  (Kvarken, Bottenhavet etc, som det lokalt heter mer korrekt).   Ingen trodde väl att sådan idioti skulle genomföras – men dumheten har inga gränser tycks det.

Läs och begrunda -

  • …Det kommer att bli billigare att skeppa ett ton massa till Rotterdam från São Paulo än från Sundsvall, och svavelutsläppen för denna transport blir ungefär 400 ggr större. De nya svavelreglerna subventionerar utsläpp av svaveldioxid…”

img031s

I andra media läser vi också om naturgasdrivna Finlandsfärjor, och de överhängande farorna med gashantering i denna  skala i samband med tankning i centrala Stockholm.

Och så Norra länken i Stockholm, som snart är färdigbyggd. Den beskrevs konceptuellt att vara avsedd att avlasta Valhallavägen och Lidingövägen från farlig trafik från Frihamnsområdet – men nu inser man tydligen att det är synnerligen olämpligt och från början olagligt att transportera sådant i tunnelvägar av denna typ.

Ja, vi lever i intressanta tider… Vad var det det hette i Lorry? … ”Tänkte inte på det” …

maj 4, 2013   29 Comments

UAH för april 2013

UAH april 2013

Nu har Roy Spencer lagt upp April 2013. Resultatet är  +0,1 och i mer detalj:

YR MON GLOBAL NH SH TROPICS
2012 1 -0.134 -0.065 -0.203 -0.256
2012 2 -0.135 +0.018 -0.289 -0.320
2012 3 +0.051 +0.119 -0.017 -0.238
2012 4 +0.232 +0.351 +0.114 -0.242
2012 5 +0.179 +0.337 +0.021 -0.098
2012 6 +0.235 +0.370 +0.101 -0.019
2012 7 +0.130 +0.256 +0.003 +0.142
2012 8 +0.208 +0.214 +0.202 +0.062
2012 9 +0.339 +0.350 +0.327 +0.153
2012 10 +0.333 +0.306 +0.361 +0.109
2012 11 +0.282 +0.299 +0.265 +0.172
2012 12 +0.206 +0.148 +0.264 +0.138
2013 1 +0.504 +0.555 +0.453 +0.371
2013 2 +0.175 +0.368 -0.018 +0.168
2013 3 +0.183 +0.329 +0.038 +0.226
2013 4 +0.103 +0.119 +0.087 +0.168

maj 3, 2013   48 Comments

Istället för etanol – metanol

 skog

 Foto från Wikipedia

Dagens Nyheter uppmärksammar idag en rapport från, Kungliga Vetenskaps Akademien, KVAs energiutskott. Det handlar om andra generationens biodrivmedel som kommer från skogen.

”Det är inte långsiktigt hållbart att producera biodrivmedel av raps och sockerrör. De behövs för världens växande behov av mat. Det är däremot av större intresse att finna teknik för att nyttja vedämnen i olika slags växter, så kallade andra generationens drivmedel, säger Rickard Lundin, ordförande i energiutskottets Norrlandsprojekt.”

Rapporten kommer fram till att metanol och dimetyleter (DME) tillsammans med el kan ersätta fossila drivmedel i den svenska transportsektorn till år 2050.

 

maj 2, 2013   48 Comments